Miljön ser väldigt annorlunda ut i dag än för tio år sedan. Då dominerades den av Nordiska Motståndsrörelsen (NMR) men det är en väldigt liten organisation i dag, enligt Mattsson.

– Vi ser en mycket mer fragmenterad och subkulturell högermiljö. Vilket gör den svårförutsägbar, även för dem i miljön och därmed blir den också mer riskfylld, säger han i Aktuellt.

Fragmenteringen har gjort grupperingarna blivit mindre men farligare vilket gjort att situationen liknar den på 90-talet, menar han.

– Oavsett vad man tycker om NMR hade den organisationen ett inflytande över miljön och kunde reglera våldsanvändningen. Vi har en situation som liknar 90-talet mycket mer nu. Oförutsägbara grupper som är löst organiserade och som är mer benägna att genomföra snabba handlingar där våldet ligger närmare till hands.

Nya subkulturer

En subkultur som växt fram inom den högerextrema miljön är så kallade slagsmålsklubbar. Ett fenomen som är relativt nytt i Sverige. Det började växa fram först 2020 med inspiration från USA och Active Club-nätverket.

– Man har gjort en mix av ultramaskulinitet, våldskapacitet, rasism och högerextremism för att försöka ta sig ut på gatorna och agera mer, säger Jonathan Lehman, researcher på Expo.

Han säger att det framförallt är yngre personer som söker sig till slagsmålsklubbarna – en målgrupp som de etablerade organisationerna haft svårt att nå.

Christer Mattsson säger också att den högerextrema ideologin alltid haft våldet som ett mål och medel, så idéer om att återta gatan och att kämpa med gatustrider är inte nya.

– Det är inte konstigt att det uppstår i de subkulturella miljöerna, säger han.

Se mer om slagsmålsklubbar i videon ovan.