Kerstin Andersson är engagerad i Amnesty Sápmi, men förutom det har hon också skrivit böcker om sin skogssamiska familj. Under de senaste fyra åren har hon engagerat sig i att offergåvor från Unna Sájvva ska få komma hem till Sápmi.
– Det är en offerplats som skändades 1915, det var en av de rikaste offerplatserna i Sápmi, säger Kerstin Andersson som menar att det var över 600 föremål som togs från Unna Sájvva.
Vill att Ájtte förvaltar
Men nu är Kerstin Andersson och flera andra med rötterna kring Unna Sájvva hoppfulla kring att föremålen ska komma tillbaka. I brevet till Statens historiska museer skriver de bland annat följande.
– Vi vill att Ájtte fjäll- och samemuseum i Jokkmokk ska förvalta offergåvorna.
Brevet är undertecknat av 40 samer med rötterna i byarna kring offerplatsen i Unna Sájvva.
Hänvisar till FN-artikel
I brevet hänvisar de till FN:s urfolksdeklaration, i enlighet med artikel 12 ska stater eftersträva att ge tillgång och återbörda ceremoniella föremål.
– De här föremålen måste få komma hem till Sápmi, säger Kerstin.
Brevet skickades till Statens historiska museer den 29 april, och redan dagen efter hade de fått svar från Elisabeth Regner, enhetschef för Statens historiska museer.
– Statens historiska museer bekräftar att myndigheten tagit emot er begäran om återbördande av offergåvorna från Unna Sájvva till Ájtte fjäll- och samemuseum, skriver Elisabeth Regner, enhetschef för Statens historiska museer.
”En otroligt god nyhet”
Nu väntar flera utredningssteg innan föremålen kan komma tillbaka till Sápmi, men Kerstin Andersson är positivt inställd till svaret från enhetschefen för Statens historiska museer.
– Det här är en otroligt god nyhet, inte bara för oss som härstammar från platsen. Om vi nu lyckas få hem hela den här stora samlingen från Unna Sájvva, kommer det här säker vara startskottet för många andra återbördanden, säger Kerstin.