Under måndagen presenterade public service-kommittén reglerna för bolagens kommande tillståndsperiod 2026-2033.
Källor har gjort gällande att det finns en stor splittring mellan Tidöpartierna och oppositionen. Men kommitténs ordförande Göran Hägglund (KD) tonar under dagens pressträff ner motsättningarna.
– Enigheten är större än vad man kanske föreställt sig bland de viktiga frågor som rör public service uppdrag. Det ska fortsatt vara brett formulerat och verksamheten inte ska detaljregleras, säger han.
Men flera frågor delar partierna. S, V, MP och C reserverar sig mot flera av majoritetens förslag.
Ingen reglering av text
På pressträffen sade Hägglund att det inte är tänkt att public service-bolagen ska ägna sig åt att göra ”webbtidningar”, men textpubliceringar föreslås inte regleras. Något som kritiseras av Tidningsutgivarna, TU, som tycker att det snedvrider konkurrensen.
– Jag är orolig att vi ska hamna i samma situation som vi är i nu. Redan 2018 slog riksdagen fast att public service-bolagen ska fokusera på rörlig bild och ljud. Men så är inte fallet i dag, säger Johan Taubert, vd på TU.
Vd:arna kritiska
SVT:s vd Hanna Stjärne är bekymrad över oenigheten.
– Det är häpnadsväckande och faktiskt unikt i modern tid att kommittén inte lyckats komma överens. Breda politiska överenskommelser har länge varit en hederssak för svensk mediepolitik. Ytterst handlar det om SVT:s oberoende, säger hon.
Även Sveriges Radios Cilla Benkö ser skäl till oro.
”Det är utmärkt att utredningen slår fast att vi fortsatt ska ha ett brett uppdrag. Samtidigt finns det skäl att känna oro över det glapp som finns mellan våra ekonomiska behov och det som utredningen föreslår. Jag ser en betydande risk att Sveriges Radio tvingas till omfattande besparingar.”, säger hon.
Uppräkningen av anslag blir mindre än vad bolagen har äskat. Bolagen kommer att få 3 procents höjning av anslag 2026, 2 procents höjning 2027-2030 och 1 procent 2031-2033.