– Det är roligt att slå rekord med en teknik som är känd för sin stabilitet, och jag hoppas det kan inspirera till mer forskning internationellt, säger Marika Edoff som är professor i fasta tillståndets elektronik i Uppsala.
Hennes forskningsteam har tillsammans med företaget First solar European Technology Center utvecklat tunnfilms-solcellen som är 4 mikrometer tunn, alltså 0,004 mm.
Slog japanskt rekord
Ett oberoende tyskt forskningsinstitut Fraunhofer ISE genomförde mätningen och registrerade en verkningsgrad på 23,6 procent. Svenskarna slår därmed det japanska företag som tidigare hade rekordet på tunnfilms-solceller. Rekordet publicerades i Nature Energy.
Det är en verkningsgrad som är något lägre än de kiselsolceller som totalt dominerar marknaden idag.
– Men jag tror att tunnfilms-cellen kommer att komma ifatt. Den är ett supermaterial för att absorbera solstrålning, säger Marika Edoff.
Utnyttja hela solljuset
Målet inom solcellsforskning är att nå en verkningsgrad på minst 30 procent, vilket innebär att nästan en tredjedel av solljusets energi omvandlas till el.
– En väg att nå dit är att utnyttja flera olika typer av solceller samtidigt, säger Marika Edoff.
Solljuset består av många olika våglängder och olika typer av solceller är mer effektiva för vissa av våglängderna än andra. Det är en teknik som kallas tandemsolceller och blandar kiselsolceller med dem gjorda av tunnfilm.
– Så om vi konstruerar en solpanel som består av två olika typer av solceller som är effektiva på olika delar av solljuset så blir den mer effektiv än dagens solpaneler, säger hon.
Spela videon och se varför tunna solceller är mer miljövänliga än kiselsolceller.
Andel av svensk elproduktion
Vattenkraft 40,4 %
Kärnkraft 28,6 %
Vindkraft 21,1 %
Kraftvärme 8,1 %
Solenergi 1,9 %
Källa: Branschföreningen Svensk solenergis statistik för 2023