Säsonger

Har du missat ett program? Bläddra i vårt omfattande arkiv där vi sparar allt, säsong för säsong.

Sök i arkivet

Vet du något du vill berätta? Har du förslag på vad vi borde granska? Skicka in dina tips och uppslag till oss!
Vill du inte mejla - skriv då ett vanligt brev istället. Vi läser allt.

Prenumerera
Anmäl dig till Uppdrag gransknings nyhetsbrev.
Din mejladress:
RSS

Prenumerera på vår RSS-feed och får det senaste från Uppdrag granskning helt automatiskt.

I forumen på SVT Debatt kan du diskutera alla våra program och reportage.

Uppdrag gransknings Nils Hanson guidar dig genom ett grävprojekt, från idé till publicering.

Så gjorde vi reportaget om Wallenberg

Publicerad 26 november 2008 - 14:48
Uppdaterad 26 november 2008 - 15:00

Frågan om att granska Wallenberg-stiftelserna har kommit upp flera gånger under en längre tid i samtal mellan oss reportrar.
Wallenberg-stiftelserna representerar den yttersta makten i Wallenberg-sfären. De har stort inflytande över svenskt näringsliv och, som största privata bidragsgivare, också över forskningen.

DET FAKTUM att stiftelserna representerar den yttersta makten i Wallenberg-sfären, samtidigt som de är så skyddade från insyn, gör en granskning motiverad i sig, men vi visste också att de sedan några år sköter stiftelserna via förvaltningsbolag, ett upplägg som är ganska ovanligt bland samhällsnyttiga stiftelser.

Vi visste också genom uppgifter i affärspressen att det för flera år sedan betalades ut ersättningar till en av familjemedlemmarna, Jacob Wallenberg.
Vi fann att anslagshanteringen och kapitalförvaltningen, trots att de numera ligger i samma organisation, är så vitt skilda att det kräver två helt olika granskningar.
Vi valde då att fokusera på kapitalförvaltningen

VI BESTÄMDE oss för att begära in alla offentliga dokument. Stiftelsernas årsredovisningar fick vi från det nuvarande förvaltningsbolaget. Förvaltningsbolagens årsredovisningar begärde vi ut från Bolagsverket.
.
Vi började med att granska resultaträkningarna i de tre största stiftelserna.
Vi valde 1990 som startpunkt, sammanställde kostnader och fick direkt en ganska god bild av den snabba kostnadsökningen i början av 2000-talet.

DÄREFTER följde flera veckors flitigt användande av Excel. Vi jämförde kostnader och anslag, och såg att det inte fanns något direkt samband mellan ökade kostnader och ökade anslag.
När vi sedan började granska förvaltningsbolagen fann vi att bolagen bytt namn och skepnad flera gånger. Det gjorde det lite krångligare att reda ut hur pengarna använts, men vi kunde se att de belopp som forskningsstiftelserna betalat ut till förvaltningsbolagen ökat nästan varje år.

Vi kunde också se att bolagen betalade ut mångmiljonbelopp till Jacob Wallenberg och familjens trotjänare Claes Dahlbäck.
Men efter 2005 upphörde redovisningen av de här beloppen.

VI KUNDE genom flera samtal med olika personer, bland annat förvaltningsbolagets vd, Lars Wedenborn, få fram ungefärliga belopp även för år 2006 och 2007.
Vi upptäckte också att Jacob Wallenberg och Claes Dahlbäck fått sällskap av Marcus Wallenberg i den investeringskommitté som får ut ersättningarna.

Peter Wallenberg Jrs ersättning fick vi inte veta genom att ställa frågor till vd. Däremot svarade Peter Wallenberg Jr själv på frågan när han fick den under intervjun..
De redovisade beloppen fram till 2005 har vi sedan lagt ihop med de ungefärliga belopp vi har belägg för under 2006 och 2007.
På det sättet fick vi fram att Peter Wallenberg Jr, Jacob Wallenberg, Marcus Wallenberg och Claes Dahlbäck kostat stiftelserna minst 120 miljoner kronor sedan 2002.

NÄSTA STEG var att granska tillsynsmyndigheten. Det är länsstyrelsen i Stockholm som är ansvarig tillsynsmyndighet för stiftelserna. Den ska se till att stiftelserna följer sina stadgar. I Wallenberg-stiftelsernas fall handlar det om att aktieutdelningarna ska gå till vetenskaplig forskning.
För detta är de dessutom skattebefriade. Både utdelningar och reavinster befrias från skatt mot att 75-80 procent av utdelningen går till forskning. Resten ska läggas till stiftelsernas kapital. Stiftelserna får ha kostnader, men de måste vara rimliga och skäliga.
Vi såg i handlingarna hos länsstyrelsen att grundarna dessutom bestämt att ?stiftelsen uppbära intet arvode?

DET VISADE sig att länsstyrelsen egentligen bara hade befogenhet att granska den minsta av de tre. Men inte heller när det gällde den stiftelsen hade länsstyrelsen någon insyn i ersättningarna till familjemedlemmarna. Förklaringen visade sig vara förvaltningsbolagen.
Eftersom pengarna gick via förvaltningsbolagen hade de förvandlats till kapitalförvaltningskostnad, vilket gjorde att länsstyrelsen inte ansåg sig behöva ?lägga sig i?. Länsstyrelsen utgick helt enkelt från att kostnaderna skulle vara ändamålsenliga, det vill säga ge mer pengar till forskning.

Vi hade redan sett att de här kostnaderna på 100 miljoner om året inte lett till märkbart högre forskningsanslag hittills.
När vi fick klart för oss att familjemedlemmarna motiverade lönerna med att de var marknadsmässiga för att förvalta kapitalet och sköta ägarfrågorna i stiftelserna ville vi reda ut det också.

VI BÖRJADE med ägarfrågorna, alltså att ta ansvar för strategiska frågor i de börsbolag som stiftelserna äger.
I årsredovisningarna för de börsbolag som stiftelserna äger kunde vi se att familjemedlemmarna får arvoden för att sitta i dessa styrelser.
De fick med andra ord betalt både i börsbolagens styrelser och med stiftelsepengar för att de satt i styrelserna.

Vi räknade ihop de ersättningar familjemedlemmarna fått i de börsbolag som ägs direkt av stiftelserna. Vi valde att inte ta med Marcus Wallenbergs lön under perioden som vd för Investor, eftersom den var lön för ett operativt jobb.
Vi fick då fram att styrelsearvoden och pension till familjemedlemmarna även det uppgick till över 100 miljoner kronor under de sex åren.
Detta alltså enbart i de bolag de också får betalt av stiftelserna för att hantera.
Utöver det har de styrelsearvoden i andra Investorägda bolag, som Ericsson och Astra Zeneca, men dessa arvoden har vi inte räknat med eftersom de inte är direkt kopplade till stiftelserna.

SÅ GRANSKADE vi kapitalförvaltningen, och tittade på vilka affärer stiftelserna gjort via förvaltningsbolaget, alltså vad de köpt och sålt. Det visade sig att de få stora affärer de gjort sedan starten för det första förvaltningsbolaget var identiska med Investors affärer. Största affären var att sälja Scania. Den andra stora affären var att sälja Gambro. I båda affärerna hade Investor varit en drivande part. Med andra ord: dessa strategiska affärer hade familjemedlemmarna betalt i Investors styrelse för att utarbeta.

Både när det gäller kapitalplaceringar och ägarfrågor kunde vi alltså visa att familjemedlemmarna får betalt från annat håll.

VI BESTÄMDE oss för att under intervjun ta reda på vem som egentligen bestämmer de här miljonersättningarna, och det visade sig då att det är stiftelsernas styrelser. Där sitter familjemedlemmarna, samma personer alltså som får ersättningarna.

Vi hade nu en bild av hur dagens generation hanterar stiftelsernas pengar som skilde sig avsevärt från vad som stod i stadgarna, och vad Marcus Wallenberg, farfar till dagens generation, uttryckte.
Vi valde att ställa den bilden mot den gängse bilden av familjen Wallenberg, som blågul, långsiktig, oegennyttig och bra för landet

MEN VIhittade också genom en tidningsartikel en annan medlem av familjen Wallenberg, Peder Wallenberg. Han är son till gamle Jacob Wallenberg som grundade en av de stiftelser vi granskat, och han har suttit i Wallenbergbolagens styrelser.
Han visade sig vara mycket kritisk till bolagskonstruktionerna och ersättningarna. Vi valde att lägga intervjun med honom sist i programmet, på grund av den speciella ställning han har och på grund av att den intervjun gjordes efter intervjun med Peter Wallenberg Jr i reportaget.

Peter Wallenberg Jr fick sedan svara på den kritiken i studion.

Reportrar: Kristina Lagerström och Peter Rawet

Alternativ bild för flash innehåll.
Hanna Hellquist, programledare i Morgonpasset i P3. Foto: Ellen Andersson / P3 Nyheter

Den omtalade hashtaggen Hanna Hellquist har skapat en twitterstorm efter ett uttalande om sexism.

Senaste nyheterna
Josephine Forsman. Foto: UR

Seriestart: Låtarna som förändrade musiken I UR:s nya serie listar Josephine Forsman de viktigaste låtarna i populärmusikens historia.