Gellert Tamas granskar skånska skelett i UG Kultur

Först ut i Uppdrag gransknings kultursatsning är journalisten och författaren Gellert Tamas, kanske mest känd för sin succébok om Lasermannen, men också för sin långtgående granskning av spelet kring de apatiska flyktingbarnen.

I premiären av UG Kultur undersöker du en museisamling av skånska skelett - vad kan du berätta om programmet?
- De senaste åren har frågan om mänskliga kvarlevor på svenska muséer diskuterats vid flera tillfällen, men nästan alltid med utgångspunkt om kvarlevor av samer eller det som brukar kallas ursprungsbefolkningar, till exempel maorier på Nya Zeeland. Men det är bara en aspekt, när vi tittade närmare på skelettsamlingarna vid Lunds Universitets Historiska Museum visade det sig att majorieten av kvarlevorna kom från "vanliga" skåningar. Och i ett tjugotal fall hittade vi hela, monterade skelett av namngivna personer. Vi undersöker hur skeletten hamnade på muséet, vi får följa några av de tragiska människoöden som i slutet av 1800-talet avslutades med att bli uppställd i ett museum och vi får också träffa några släktingar till de människor som idag hänger skelett i Lund.

Gamla skelett och skallar på ett museum, har det någon relevans idag?
- Ja, faktiskt och på flera olika plan. Dels handlar det om en fråga som fortfarande är oreglerad i Sverige. Vem tillhör egentligen kvarlevorna på våra muséer? Släktingar, religiösa församlingar eller kanske företrädare för kulturella eller etniska grupper? Och dels handlar det om förståelsen av vår egen historia. Det finns ett samband mellan de här mänskliga kvarlevorna, den rasbiologiska forskning som Sverige var ett pionjärland i och de tvångssteriliseringar som följde i dess spår. Det här blir ytterligare en nyckel till förståelsen av Sverige av idag.

Du har ju tidigare, först som reporter på Uppdrag granskning och senare som författare av en reportagebok, granskat spelet kring de apatiska flyktingbarnen. Hur blev mottagandet av boken?
- Redan programmet i Uppdrag granskning om de apatiska barnen fick stort genomslag, boken fick intressant nog kanske ännu mer uppmärksamhet. Det blev en av förra höstens mest diskuterade och omdebatterade böcker, med bra recensioner och hårda angrepp från några av de personer som jag hade avsöjat i boken och tv-programmet. Boken hamnade också i den politiska debatten, det anordnades bland annat en hearing i riksdagen och Mona Sahlin sade offentligt att hon skämdes över hur barnen hade behandlats.

Har du några andra spännande projekt på gång idag?
- Ja, en hel del. Pocketversionen av boken "De apatiska" kommer ut i början av september och det blir lite aktiviteter kring det och så ska jag till Spanien för att lansera de spanska och katalanska översttningarna av Lasermannen. Och så håller jag på att researcha kring ett nytt grävprojekt, det kanske blir ett nytt program i Uppdrag granskning, vi får se...

UPPDRAG GRANSKNING KULTUR HAR PREMIÄR, TISDAG 31/8.

Text: Peter Bagge

• Tweet