Fler svenskar till EU-parlamentet

Publicerad 30 september 2009 - 13:53 Uppdaterad 1 oktober 2009 - 13:04

Fördraget som undertecknades av EU:s alla regeringschefer den 13 december 2007 i Lissabon ska komplettera tidigare EU-fördrag.

En av de första och mest påtagliga förändringarna för svensk del om Lissabonfördraget träder i kraft blir en annorlunda fördelning av platserna i EU-parlamentet.

För Sveriges skulle antalet ledamöter i EU-parlamentet öka från 18 till 20, och det skulle alltså bli två svenska ledamöter till. De hämtas från de som valdes vid EU-valet i juni, och enligt Valmyndighetens beräkningar av valresultatet så är det Piratpartiet
och Social-demokraterna som får var sin ledamot ytterligare på plats.

Piratpartiets Amelia Andersdotter och Socialdemo-kraternas Jens Nilsson, 61 år från Östersund skulle bli de två extra EU-parlamentarikerna.

En kommissionär från varje land kvar
Enligt Lissabon-fördragets huvudregel skulle EU-kommissionen bli mindre. Men det ändrades så att med dagens 27 länder skulle man fortsätta med 27 kommissionärer.

Om Lissabon-fördraget inte går igenom, så blir det förhandlingar om hur kommissionen som ska tillträda i november ska se ut.

"President"...
Enligt Lissabon-fördraget ska EU få det som på andra språk kallas "president" men som på svenska ska kallas permanent eller ständig ordförande.

Det är Europeiska rådet eller regeringschefernas toppmöten som ska välja en person som ska leda arbetet en längre tid.

...och "utrikesminister"
Ett slags utrikesminister för EU ska också utses, men titeln blir EU:s höge utrikesrepresentant. Denna person ska leda utrikes- och säkerhetspolitiken inom ministerrådet, som Javier Solana gör idag.

Kritiker har målat upp detta som en överstatlig, federal utveckling eftersom EU får en "president" och "utrikesminister". Anhängare säger att det handlar om att skapa en effektivare och smidigare organisation.

Fler majoritetsbeslut
Huvudregeln blir majoritetsbeslut bland medlemsländerna i ministerrådet, dvs där medlemsländernas ministrar möts och beslutar.

Dagens vetorätt, som innebär att ett enda land kan stoppa beslut, upphör inom flera områden; polissamarbete, brottsbekämpning, flykting- och asylpolitik och handelspolitiken. Det här betyder att medlemsländerna måste vara beredda att bli nedröstade i fler frågor.

Vetorätten ska däremot bli kvar när det gäller skatter, utrikes- och säkerhetspolitik. Här måste alla länder vara överens för att det ska bli beslut.

Röstmakten
En förändring görs av röstviktningen, dvs hur mycket röstmakt varje land ska ha när ministerrådet antar beslut som blir lag i medlemsländerna.

Förslaget är "dubbel majoritet". För att det ska bli beslut i ministerrådet måste 65 procent av unionens befolkning stå bakom och 55 % av antalet medlemsländer.

Eftersom Tyskland har störst befolkning med 82 miljoner invånare stärks särskilt Tysklands ställning genom detta förslag.

Kritikerna anser att förslaget ger de stora länderna mer makt inom EU, medan anhängarna anser att det inte innebär någon grundläggande förändring.

EU-parlamentet får mer makt
Lissabon-fördraget innebär att EU-parlamentet får vara med och besluta i fler frågor, t.ex. jordbruksstöden, fiskepolitik, polis och rättssamarbetet. I dag kan medlemsländernas regeringar besluta i ministerrådet om EU-regler på dess områden.

Nationella parlament i medlemsländerna får ökad rätt att få information om EU-lagstiftning och får möjlighet att begära att förslag stoppas om parlamenten i medlemsländerna anser att EU:s makt ökar på medlemsländernas bekostnad.

Om medborgare samlar ihop namn med över en miljon namnunderskifter för speciella krav så ska EU-kommissionen vara tvungen att ta upp frågan till prövning och behandling.

Anhängarna av Lissabon-fördraget anser att det här gör EU mer demokratiskt, medan kritikerna ser det som kosmetika som inte har så stor verklig betydelse.

Rolf Fredriksson, Brysselkorrespondent

• Tweet