hem | kultur & nöje | vetenskap Regioner
En illustration över universums expansion. Från Wikipedia. Till höger - Jens Ergon. Foto: Anders Nord, SVT

Jens spekulerar inför fysikpriset

"Kosmologi, IT, materialfysik, djup kvantfysik - eller kanske neutrinons massa"

Publicerad 1 oktober 2010 - 17:38
Uppdaterad 27 oktober 2010 - 11:15

Det finns ett ämnesområde som lyfts upp alltmer under de senaste årens förhandsspekulationer inför nobelpriset i fysik: Kosmologi. Och eftersom rymden är populär och TV-mässig så inleder jag gärna med de spekulationerna.

Ig Nobelpriset

Lista över vinnare av Ig Nobelpriset, med motivering och mycket mer.

Thomson Reuters

Nobelbloggar 2010

Men det finns också argument som talar emot ett kosmologipris - jag återkommer till dom.

Thomson Reuters
Denna eviga källa till visdom vid Nobel-spekulationer - och som lägger stor vikt vid hur mycket enskilda forskare citeras, och hur stort genomslag olika forskningsartiklar får - har lyft fram ett flertal banbrytande forskningsrön inom kosmologin.

NASA-rymdsonden WMAP. Illustration: Wikipedia
NASA-rymdsonden WMAP.Illustration: Wikipedia
I år handlar det om resultaten från forskningssatelliten WMAP, som i detalj mätt den kosmiska bakgrundsstrålningen - den svaga värmestrålning som alltjämt finns kvar från universums barndom. Dom tre forskarnamn som lyfts fram är de amerikanska astrofysikerna Charles Bennet (Johns Hopkins University), Lyman Page och David Spergel (båda Princeton University).

Det är inget dåligt stalltips.
Forskningsresultaten från WMAP har lett till en detaljerad bild av universums troliga ålder och beståndsdelar. WMAP är ett exempel på hur kosmologin under det senaste decenniet gått från ganska luddiga och osäkra teorier till mätbar och alltmer exakt vetenskap. Upptäckten och mätningar av den kosmiska bakgrundsstrålningen har dessutom redan genererat två nobelpris.


Se större bild ovan.
Frågan är emellertid om WMAP:s förfinade mätresultat kan anses tillräckligt banbrytande för att generera ett nobelpris. Det WMAP alltjämt inte lyckats göra är att slå fast exakt vilken underliggande teori som beskriver universums födelse och utveckling, eller exakt vilka beståndsdelar universum består av. Mätningarna pekar mot en slags standardmodell som många håller för trolig - men bekräftad är den inte ännu.

Samma dilemma gäller för dom andra populära förhandstipsen inom kosmologi:

* Utvecklingen av inflationsteorin om universums tillkomst, med Andrei Linde (Stanford University, USA) och Alan Guth (MIT, USA) i spetsen. Mätresultaten från WMAP och annan modern forskning pekar mot att Linde och Guth har rätt - och att hela universum under de första bråkdelarna av en sekund efter Big Bang blåstes upp med lavinartad hastighet - det som kallas inflation. Men någon bekräftelse på inflationsteorin har vi ännu inte - även om den kan komma inom något år, när resultaten från nästa forskningssatellit (Planck) som studerar den kosmiska bakgrundsstrålningen kommer. Ett pris till Guth och Linde är därmed med all säkerhet ännu uteslutet.

* Upptäckten av mörk materia, med astronomer som Vera Rubin (Carnegie Institution, USA) och många andra inblandade. Enligt WMAP består universum till 22 procent av så kallad mörk materia. Endast fyra procent är den vanliga materia som du, jag, jorden, solen och allt annat som syns i universum består av. Men exakt vad den mörka, eller kanske snarare osynliga, materien består av vet man inte ännu. En möjlighet är att den byggs upp av en ännu oupptäckt klass av partiklar. Och en förhoppning är att dessa partiklar snart skall dyka upp i den nya stora partikelkrossen LHC i CERN - kanske redan i vår. Men där är vi inte ännu. Så frågan är även här om nobelkommittén är beredda att ge något pris innan fenomenet fått sin förklaring.

* Och samma sak gäller slutligen den kanske hetaste kosmologikandidaten av alla: Mörk energi. Upptäckten att universum inte bara expanderar, utan också tycks expandera allt snabbare - accelerera, slog ned som en bomb i slutet av 90-talet. Två forskargrupper med Saul Perlmutter (Berkeley, USA), Adam Riess (Johns Hopkins, USA) och Brian Schmidt (Australian National University, Australien) i spetsen stod bakom upptäckten. Det som får universum att expandera antas vara något som kallas mörk energi. Enligt WMAP består universum till 74 procent av detta något. Men exakt vad den mörka energin är och exakt hur mycket universums expansion accelererar - ja, det vet man inte ännu. Den troliga förklaringen anses vara det som kallas den kosmologiska konstanten, en slags inre kraft i rymdens vakuum som trycker på och får hela universum att expandera allt snabbare. Men om det är så - eller på något helt annat sätt - kräver nya och mer detaljerade mätningar. Något som kan ta alltifrån några få år till decennier.


Summa summarum:
Det finns en rad banbrytande upptäckter inom kosmologin som är väl värda ett nobelpris. Frågan är bara om tiden ännu är mogen.

Dessutom finns ytterligare en revolution inom astronomin som många menar är värdig ett nobelpris, men som kan falla av andra skäl: upptäckten av exoplaneter, planeter kring andra stjärnor än solen. Den här revolutionen inleddes av astronomer som schweizarna Michel Mayor och Didier Queloz i mitten av 90-talet.

En konstnärs framställning om hur en solnedgång på exoplaneten HD 188753 Ab skulle kunna se ut.
En konstnärs framställning om hur en solnedgång på exoplaneten HD 188753 Ab skulle kunna se ut.Foto: Wikimedia Commons
Idag trängs hundratals nyupptäckta exoplaneter i listorna. Och många tror att upptäckten av en "andra" jord, en planet med förhållanden identiska som för vår egen, med förutsättningar för liv, bokstavligen kan komma när som helst. Minst sagt epokgörande forskning med andra ord.

Problemet är att det handlar om astronomi och inte något som revolutionerar fysiken i sig - och frågan är om det därför någonsin kommer på tal för nobelpris i fysik.

Så vad återstår om vi bortser från all publikfriande astronomi och kosmologi? Mycket. Men ofta kanske litet kvistigare upptäckter än den TV-mässiga rymdforskningen. Två av de hetare områdena handlar emellertid delvis mer om uppfinningar än djupsinnig, grundläggande fysik:

Informationsteknik och materialfysik.
De grundläggande upptäckterna bakom IT-revolutionen har redan genererat en rad nobelpris - senast i fjol. Och här finns fortfarande flera potentiella priser att skörda.

Totalreflexion i en enkel optisk fiber.
Totalreflexion i en enkel optisk fiber.Foto: Wikimedia Commons
En möjlighet som lyfts handlar om fiberoptisk förstärkning, framsteg inom fiberoptisk kommunikation som är en av grunderna för vår tids fiberoptiska höghastighetskommunikation och Internet - med namn som David Payne (University of Southampton, Storbritannien), Emmanuel Desurvire (Thales Physics Research Group, Frankrike) och Masataka Nakazawa (Tohoku University).

En annan, mer kittlande möjlighet, handlar snarare om framtidens informationsteknik - kvantinformation - alltså olika sätt att nyttja kvantfysikens säregna egenskaper för att skapa helt nya slags elektroniska kretsar, datorer eller sätt att överföra information.

Här finns en lång rad namn att välja mellan. Inte minst om man utvidgar området till de mer grundläggande experiment kring kvantfysikens säregna egenskaper som genomförts inom det här området.

Två som dyker upp med jämna mellanrum är österrikarna Peter Zoller (University of Innsbruck) och Anton Zeilinger (University of Vienna), liksom John Clauser (USA) och Alain Aspect (Centre national de la recherche scientifique, Frankrike) när det gäller mer grundläggande kvantfysik.
Alain Aspect, John Clauser, Peter Zoller och Anton Zeilinger.
Alain Aspect, John Clauser, Peter Zoller och Anton Zeilinger.

Inom den mer djupsinniga kvantfysiken finns också det förmodligen mest kvistiga och obegripliga nobeltipset: Yakir Aharanov (Chapman University, USA) och Michael Berry (University of Bristol, Storbritannien) för deras upptäckt och beskrivning av topologiska och geometriska faser. Jag försöker inte ens ge mig in på att kortfattat och populärt beskriva vad det handlar om - mer än att det handlar om grundläggande teoretiska arbeten som fått tillämpningar inom flera fysikområden.

Aharanov och Berry har redan fått ett flertal priser. Noterbart är också att Berry skulle kunna bli den förste nobelpristagare som också belönats med det famösa Ig-nobelpriset - för fysiken bakom flygande grodor med hjälp av magnetisk levitation...

Så till materialfysiken. Här trängs också en lång rad potentiella pristagare.

Minst två områden har lyfts fram:

* Upptäckterna av kolnanotuber och grafen. Det handlar om två så kallade nanomaterial som bygger på kol, som genom sina unika egenskaper kan få omfattande betydelse. Sumio Iijima (Meijo University, Japan) brukar nämnas som potentiell pristagare när det gäller nanotuberna, och Andre Geim och Kostya Novoselov (båda University of Manchester, Storbritannien) när det gäller grafen.

* Förutsägelsen och utvecklingen av så kallade metamaterial - specialgjorda material egenskaper som inte finns i naturen, och med en lång rad användningsområden. Här slåss minst fyra namn om ett möjligt pris: David Smith (Duke University, USA), Sheldon Schultz (UCSD, USA), John Pendry (Imperial College of Science and Technology, Storbritannien) - och teoretikern bakom hela fältet, ryssen Victor Veselago (Moscow Institute of Physics and Technology).


Kosmologi, materialfysik, informationsteknik och grundläggande kvantfysik är alltså fyra huvudområden där flera heta kandidater trängs. Med brasklappen att tiden för kosmologin kanske ännu inte riktigt är mogen.

Spår av partiklar som bildats i en högenergikollision av två relativistiska guldjoner vid RHIC-experimentet i USA. Elektriskt laddade partiklar syns genom att deras spår böjer sig i det starka magnetfältet.
Spår av partiklar som bildats i en högenergikollision av två relativistiska guldjoner vid RHIC-experimentet i USA. Elektriskt laddade partiklar syns genom att deras spår böjer sig i det starka magnetfältet.Foto: Wikimedia Commons
Spekulationslistan kan naturligtvis göras längre - men då närmar den väl sig snarare en nomineringslista. Men det finns ändå slutligen ett område som nobelkommittén stundtals kritiseras för att ha strött ut väl många priser kring - och där det med andra ord mycket väl skulle kunna komma ytterligare ett: Partikelfysik och de upptäckter som ligger bakom vår tids standardmodell för hur materien ytterst är uppbyggd.

Den upptäckt som här skulle kunna generera nobelpris är att den lilla partikeln neutrinon tycks ha en massa - i motsats till vad dagens standardmodell förutsäger. Neutrinons massa anses därför bevisa att det krävs helt nya upptäckter för att förklara materiens uppbyggnad - och här ställs höga förhoppningarna nu till den nya partikelkrossen LHC i CERN.

Partikelacceleratorn LHC i Cern. Foto: Scanpix
Partikelacceleratorn LHC i Cern.Foto: Scanpix
Bakom upptäckten stod två forskargrupper, med Arthur McDonald (Sudbury Neutrino Observatory Institute, Kanada) och Yoji Totsuka (Superkameokande, Japan) i spetsen. Men Yoji Totsuka avled 2008. Vem McDonald skulle få dela ett eventuellt pris med är därför oklart.

Så hur blir då spekulationslistan för nobelpriset i fysik 2010? Jag sållar och summerar, enligt godtycklig ranking.

De fem första är mina huvudkandidater:

1. Saul Perlmutter (Berkeley, USA), Adam Riess (Johns Hopkins, USA) och Brian Schmidt (Australian National University, Australien) för upptäckten att universums expansion accelererar.

2. Några av Peter Zoller (University of Innsbruck), Anton Zeilinger (University of Vienna), John Clauser (USA) och Alain Aspect (Centre national de la recherche scientifique, Frankrike) för banbrytande upptäckter kring kvantinformation och grundläggande experiment inom kvantfysiken.

3. Arthur McDonald (Sudbury Neutrino Observatory Institute, Kanada) m.fl. för upptäckten att neutrinon har en massa.

4. Yakir Aharanov (Chapman University, USA) och Michael Berry (University of Bristol, Storbritannien) för deras upptäckt och beskrivning av topologiska och geometriska faser i kvantfysiken.

5. Några av David Smith (Duke University, USA), Sheldon Schultz (UCSD, USA), John Pendry (Imperial College of Science and Technology, Storbritannien) och Victor Veselago (Moscow Institute of Physics and Technology) för utvecklingen och förutsägelsen av metamaterial.

6. Sumio Iijima (Meijo University, Japan), Andre Geim och Kostya Novoselov (University of Manchester, Storbritannien), för banbrytande upptäckter av unika nanomaterial av kol.

7. Astrofysikerna Charles Bennet (Johns Hopkins University), Lyman Page och David Spergel (båda Princeton University), för banbrytande mätningar av den kosmiska bakgrundsstrålningen.

8. Vera Rubin (Carnegie Institution, USA) m.fl. för upptäckten av universums saknade, så kallade mörka materia.

9. David Payne (University of Southampton, Storbritannien), Emmanuel Desurvire (Thales Physics Research Group, Frankrike) och Masataka Nakazawa (Tohoku University) för upptäckter kring fiberoptisk förstärkning som banat väg för vår tids höghastighetskommunikation.

Jens Ergon

Toppnyheterna Vetenskap

Tidigaste mayakalendern upptäckt

Unika väggmålningar visar kalender som sträcker sig långt bortom undergångsåret 2012

Sophögen i Stilla Havet växer

Mängden plast i havet har ökat hundrafalt de senaste 40 åren, visar ny forskning

Explosion av spionerande mobil-appar

De nya skadliga apparna samlar in telefonbok och användarens geografiska position.

Nytt hopp för zombiemyror

Svampen som angriper deras hjärnor är i sin tur offer för en parasit

Naturliga urvalet påverkar oss ännu idag

Moderna människor lever inte på undantag från Darwins teorier enligt ny studie.

Räddningsplanka för korallreven

Liten ögrupp i Stilla havet kan bli tillflyktsort undan klimatförändring

Bönderna kom söderifrån

Genetisk forskning avslöjar hur jordbruket kom till Sverige

En katastrof av astronomiska mått

Jätteasteroider pepprade den unga jorden - nu vet vi var de kom ifrån

Blodiglar avslöjar djungelns skyggaste djur

Ny metod för DNA-spårning kan användas för att mäta biologisk mångfald

Strid om Internets framtid i Stockholm

Det svenska IT-biståndet till fattiga länder ska öka kraftigt.

Genombrott för framtidens solenergi

Vätgas skapas av vatten - med nytt svenskt världsrekord.

Världens första uppkopplade giraff

För första gången kan nu forskare följa en giraffs hälsotillstånd online, samtidigt som djuret vistas i sin naturliga miljö.

Nytt vapen i kampen mot svält

Saltskadad odlingsmark blir till böljande vetefält.

Robothund för framtidens krig

Lika snabb som världsrekordhållaren på 400 meter.

Stress försämrar minnet

Ny forskning visar att upprepad stress påverkar minnet, beslutsfattande, flexibilitet, uppmärksamhet och tänkandet.

Den perfekta cykeln

Kinesiska forskare har tagit fram den optimala cykeln.

Träning ger bättre gener

Du blir bättre på att sporta varje gång du tränar. Ny forskning visar att dina gener formas av själva träningen.

Gener minns träning

Generna verkar faktiskt minnas den träning vi en gång gjort.

Sinnet tar oss dit vi vill

Har du märkt att du ser mat överallt när du är hungrig? Det är ingen slump. Dina sinnen hjälper dig till det du behöver.

Behandling för IBS i sikte

Folksjukdomen IBS, irriterad tarm, som drabbar hela 10-20 procent av befolkningen har hittills varit svår att behandla.

Kadmium i mjöl kan skada barn

Vetemjöl innehåller så mycket kadmium att barn inte bör äta mer än 50-100 gram om dagen.

Nyckeln till mänsklighetens framgång

Små barn tar hjälp av varandra och samarbetar för att lösa uppgifter. Schimpanser och kapuchinapor gör det inte. Detta kan förklara människans avancemang över generationer.

Se och njut - av dofterna

För första gången har forskare nu visat att vårt luktsinne kan förstärkas genom elektrisk stimulering av hjärnans syncentrum.

Överklassen får skämmas

Ny forskning visar att överklassen beter sig sämre än andra.

Träning ger mental hälsa

150 minuters träning i veckan - då minskar risken att drabbas av depression eller utbrändhet med över 50 procent.

Ett krossat hjärta känns på riktigt

Att hjärtat kan brista av olycklig kärlek, det är vi många som känt. Men den smärtan är inte alls olik den rent fysiska.

Ekologiskt ger fler gubbar

Att odla ekologiskt har fler fördelar än man tidigare kunnat se, visar ny studie.

Forskare bekräftar: Finns liv på jorden

Tittar på jorden som om det var en främmande planet - med hjälp av månen.

41-megapixelkamera i mobilen

Bättre kameror i mobilerna ska få oss att slänga vår vanliga digitalkamera, hoppas i varje fall mobiltillverkarna.

Lysande bakterie överlistar alla

Israeliska forskare kastar ljus på ett ekologiskt djuphavsdrama.

Stora utsläpp från oljesanden

Nu har forskare för första gången, med hjälp av satelliter, tittat på de totala utsläppen från brytningen av oljesand.

Mätfiasko ger Einstein hedern åter

Höstens stora vetenskapsupptäckt visade sig vara ett mätfiasko. Lagen om ljusets hastighet är inte överbevisad.

Dygnsrytmen styr hjärtat

Risken att dö i plötsligt hjärtstopp är som störst under morgonens första vakna timmar, visar ny forskning.

Planet med kokande hav

En planet med en tjock atmosfär av vattenånga har upptäckts.

Länk mellan migrän och kolik

Mödrar som lider av migrän får oftare bebisar med kolik.

Snällast vinner

Forskare om evolutionen: "Det är bara en myt att den starkaste vinner genom att trycka ner andra".

Laserljus ska bota prostatacancer

Svensk programvara bakom genombrott med laser mot invärtes tumörer.

"Klimatförnekelsen är farlig"

- Den är farlig för våra barn och barnbarn, säger James Hansen på NASA. Klimatförnekarnas övertygelse gör frågan förvirrande.

Dammsugare för rymden

Schweizare vill bygga solsystemets största städanläggning.

Sprutor kan stoppa HIV

Fria sprutor är en förutsättning för att stoppa spridningen av HIV. Det menar forskare från Vancouver, Kanada. Här har antalet som smittas minskat kraftigt.

Klimatförändringar höjer matpriser

- Vi kan förvänta oss kraftigt höjda matpriser när klimatet blir varmare, säger ekonomiforskare på AAAS.

Lösningen på mat- och klimatkrisen

Andra forskare på vetenskapskonferensen levererade samtidigt de mest effektiva lösningarna på mat- och klimatproblemen.

50 år av ökad risk för blodpropp

I ett halvt sekel har det funnits nu, pillret som både befriat kvinnan och hotar hennes hälsa.

Liv på Mars?

Forskarna söker verktyg till jakten på liv utanför jorden.

Effektivare växter ersätter oljan

För att ersätta oljan måste vi använda solenergin på ett mycket mer effektivt sätt än växter - och nu vet forskarna hur.

Farlig forskning publiceras

Forskningen om hur man manipulerar influensavirus så det blir luftburet och livsfarligt ska publiceras. Det blev till slut rekommendationen från WHO - som Science kommer att följa.

Fiskar och studenter - lika bra på att räkna

Studenter och akvariefiskar tävlade i att jämföra mängder.

Gurkmeja mot Alzheimers

Forskare i Linköping jagar botemedel mot nervsjukdomen.

Vetenskapen under hot

Nina Fedoroff är livrädd för att folk har börjat tro på klimatförnekarna igen. De blir fler och fler. Och de försvårar forskarväldens arbete med att nå ut med sina viktiga resultat.

Alkohol gör dig trög

Alkoholskadade möss hjälper forskare att förstå hjärnan.

Forskarnas kärlekstips

Tron på vår partners förmåga att förändra sig är avgörande för kärlekslyckan.

Nordpolen blir en superkontinent

Karibien och Nordatlanten försvinner i ett nafs - Amerika och Asien kraschar in i varandra. Scenario för en domedagsfilm? Nej, det är de senaste rönen om jordens kontinentaldrift.

Cancerepidemi i tysk by förbryllar

Nästan vartenda hushåll i byn Wewelsfleth har drabbats av cancer. Och forskarna är förbluffade över statistiken.

Du blir lite mer korkad och glömsk

Om du får i dig för mycket kalorier kan du fördubbla risken för minnesförlust och bli lite mer korkad, visar ny forskning.

Svält ut cancern

Några dagars bantning kan hindra cancertumörers tillväxt och förbättra cellgiftsbehandlingen, visar ny forskning på möss.

Banthufolket ödelade regnskogarna

För 3000 år sedan förvandlades plötsligt centralafrikas regnskogar till savann. Ny forskning tyder på att det inte bara var naturliga klimatförändringar som låg bakom.

Issjö nådd efter 20 miljoner år

Borrade sig genom 3,6 kilometer tjockt istäcke på Antarktis.

Urtida oceaner fanns på Mars

Jakten på vatten på planeten Mars går vidare. Nu har man funnit spår av enorma oceaner som tros ha existerat på Mars.

Blinda patienter fick synen tillbaka

Efter två genterapibehandlingar förbättrades synen så pass mycket att patienterna kunde klara dittills omöjliga hinder.

Könskvotering positivt för hela arbetsplatsen

Främja kvinnor och effektivisera arbetsplatsen. Dit pekar resultaten av den svenska studie som nu publiceras i Science.

Varför vissa blir drog- beroende och andra inte

Forskare kan nu förklara varför syskon, som ärvt samma risk för att utveckla beroende, kan få helt olika relationer till droger.

"Därför begår män våldsbrott"

Att män begår våldsbrott har inte alls att göra med muskler eller testosteron, om man får tro manlighetsforskarna.

Världens farligaste virus

Vaccin eller vapen? USA har hindrat två forskare från att publicera hur de gjort för att ta fram ett dödligt fågelinfluensavirus som kan smitta människor via luften.

Attack-spindel tar hjälp av 3D-syn

Därför är hoppspindlar så extremt duktiga på att pricka in sina offer.

Småbarn lever säkrare

Skador bland barn upp till två år har minskat kraftigt.

Politisk åsikt styrs av känslor

"Människor som känner ett starkare obehag är mer högerorienterade."

Träning kan ge falsk hjärtinfarkt

Löpning eller spinningpass kan ge samma biokemiska effekt i kroppen som en hjärtinfarkt.

Varning för solstorm

Den kraftigaste geomagnetiska stormen på över sex år drabbar jordens magnetfält.

Välbevarade dinosauriebon hittade

190 miljoner år gamla rester av dinosaurieägg och fotavtryck.

Fiskarna på väg att bli galna

Forskning på fiskar i korallrev visar att de blir galna av den ökande mängden koldioxid i haven. Nu oroas forskarna.

Mer sex för hjärtsjuka

Människor med hjärtsjukdom eller tidigare stroke kan oftast ha ett fullt normalt sexliv utan risk för nya besvär.

"Utdöd" primat återupptäckt

En apa som vetenskapsmän trodde var utdöd har återupptäckts på Borneo i Sydöstasien.

Min hylla är bäst!

Det finns en psykologisk orsak bakom hemmafixar-trenden och Ikeas framgång med att kunderna själva får skruva ihop sina möbler. Vi blir extra nöjda med saker vi byggt själva, menar beteendeekonomer.

Alger kan bli framtidens bilbränsle

Forskare har nu lyckats ta fram en bakterie som kan omvandla sockret i alger till förnyelsebart bränsle och kemikalier.

Forntida popcorn upptäckt i Peru

Det tycks ligga något väldigt mänskligt i att äta popcorn. En ny studie visar att vi åt popcorn redan innan vi kunde göra krukor av keramik.

Att gå - farligare än att åka bil

Isiga och snöiga trottoarer är ett problem som bagatelliseras av kommunerna, menar trafikforskare i Lund.

Svarta hål i Vintergatan

Årets Crafoordpristagare i astronomi har funnit de säkraste bevisen hittills för att supermassiva svarta hål verkligen finns.

Sömnbrist gör dig fet

Du blir inte bara trött av att inte sova. Du blir även fet, visar ny svensk forskning.

Supersmarta hem ska hjälpa äldre

Assisterande badkar, kylskåp och medicinskåp. Det låter som något hämtat från framtiden. Det är det också, men enligt svensk forskning inte alls så långt fram som man kan tro.

Mystisk säldöd i Australien

Australiska myndigheter har ingen förklaring till hur det kan komma sig att 53 döda nyzeeländska pälssälar spolats upp på en isolerad strand i Lincoln National Park.

Kräm kan behandla hudcancer

Forskare i Österrike har nu identifierat ett tumördödande ämne som finns i viss receptbelagd kräm.

Hur känner du igen ett ansikte?

Har du tänkt på vilka tekniker du använder dig av för att känna igen ett ansikte? Nej, för de flesta av oss sker det bara automatiskt. Men nu berättar forskning om våra tekniker och om skillnaderna i dem.

Hjärtats okända superkrafter

Läkare har i snitt nittio minuter på sig att rädda ett liv som håller på att ta slut i hjärtinfarkt. Svensk forskning har nu kommit på hur man kan vinna tid och rädda fler liv.

Hänger inte med klimatförändringarna

I takt med att klimatet i Europa blivit varmare, har fjäril- och fågelarter som trivs i kallare miljöer fått svårt att anpassa sig.

Nytt hopp om att klara klimatmålen Sluta fokusera på koldioxiden

För att bromsa den globala uppvärmningen bör vi idag fokusera på metan och svart kol istället. Det ger snabbare effekt.

Kommer USA:s nästa president förkasta Darwin?

Världens mest mäktiga land kan få en president som motsätter sig evolutionsläran och vetenskapens syn på klimatförändringar.

"Tobaksbolag manipulerade forskning"

Världens största cigarettjätte påstås ha "snyggat till" forskningsresultat om cigaretter.

Sluta röka-hjälpen hjälper inte

Rökavvänjningsmedel, särskilt nikotinplåster och tuggummi, hjälper inte människor att sluta röka på lång sikt.

Det hjälper att blogga

Tonåringar som bloggar om sociala problem får mer stöd, mindre ångest och bättre självkänsla, enligt ny forskning.

Apor tänker beräknande

Människoapor - schimpanser, gorillor och orangutanger - tänker mer logiskt beräknande än vad vi tidigare trott.

En "förlorad värld" upptäckt

Hela samhällen med arter som tidigare varit okända för vetenskapen har upptäckts på havsbottnen nära Antarktis.

Vatten fick Khmerriket att falla

Det mäktiga Khmerriket försvann efter att ha dominerat en hel region i Sydostasien under närmare 800 år. Skälet kan ha varit problem med vattensystemen visar ny forskning.

Teknikåret 2011: Spotify, Steve och surfplattor

Androids segertåg, Apples nya Ipad 2, Spotifys framgångar och Steve Jobs bortgång. SVT summerar teknikåret 2011.

Årskrönika: Vetenskapsåret 2011

2011 var ett innehållsrikt vetenskapsår. Japanska kärnkraftverk havererade. Magnus Ladulås låg inte i sin grav. Och kanske har man nu hittat partikeln som förklarar vårt universum.

Var fjärde tonåring riskerar hörseln

Att lyssna till musik i moderna telefoner och MP3-spelare ökar dramatiskt risken för att utveckla allvarliga hörselproblem.

"Viagra kan hjälpa mot hjärtproblem"

Ger inte bara ordning på potensen - kan också hjälpa mot hjärtsvikt.

Ökade vinstkrav = mer sensationsjournalistik

Konkurrensen har lett till ytligare journalistik, men kvaliteten hålls ändå uppe i traditionella svenska medier.

"Sol-färgen" producerar el

Tänk om nästa färglager du målar kunde driva ditt kylskåp.

Nya jordliknande planeter funna

Astronomer har med hjälp av rymdteleskopet Kepler upptäckt två planeter ungefär lika stora som jorden som cirklar kring en solliknande stjärna utanför vårt solsystem.

Omgjort virus kan bli terrorvapen

En myndighet i USA har bett tre stora vetenskapliga tidskrifter att inte publicera vissa data från ett laboratorieförsök med fågelinfluensans virus.

Kommentar Bodil Appelquist

Det låter som manuset i en amerikansk terrorfilm, men det utspelar sig i verkligheten - just nu.

Statsepidemiologen: "Inga offentliga terroristrecept tack!"

Viss forskning är så farlig att den bör hållas inom en så liten grupp människor som möjligt säger Annika Linde.

Ny studie ska ge bättre cancervård

Alla män mellan 50 och 69 år i Stockholms län och på Gotland ska bjudas in till provtagning för prostatacancer.

Pollenallergi värre tidigt på säsongen

Ny forskning visar att samma mängd pollen ger olika mycket besvär under olika delar av pollensäsongen.

Ät mindre och håll hjärnan ung

Forskare har nu upptäckt molekylen bakom hjärnans livslängd.

Miljögifter på dagis oroar

Ny svensk studie om inomhusluft överraskar forskarna.

Varför alla kroppens celler har samma mål

I kroppen finns tusen miljarder celler. Men hur klarar alla dessa celler av att samarbeta? En ny studie visar nu att det är cellernas starka släktskap som får dem att dra åt samma håll.

Ett liv utan julstress

Amondawa-folket i Amazonas har en märklig egenskap, enligt ny forskning: deras kultur saknar vanliga tidsbegrepp.

Nakenråttan kan ge smärtlindring

Kunskaper om smärtokänsligt djur öppnar möjligheter.

Män har uppblåsta egon

...och det är på grund av evolutionen, menar amerikanska forskare.

Svenskarna googlar mer och mer

Under 2011 googlade varje svensk i snitt mer än 1200 gånger.

Hemligheten bakom PMS

Ömma bröst, humörsvängningar, ilska och nedstämdhet. Listan över PMS-besvär kan göras lång, men vissa lider mer än andra. Umeåforskare är nu en förklaring till den skillnaden på spåren.

Detta skrämmer barn på nätet

Föräldrar oroar sig, 28 procent smygtittar till och med i barnens Facebook-konton. Men vad är det egentligen som oroar barnen?

Solkungen: företagen kan rädda klimatet

Enligt "solkungen" Huang Ming har klimatförhandlingarna blivit en ursäkt för privatpersoner och företag att inte ta sitt ansvar.

Ingen Magnus Ladulås i Ladulås grav

Det är en annan mans kvarlevor som legat i Magnus Ladulås grav genom århundradena, en adelsman med syfilis.

Medicin mot antibiotikaresistens

Danska forskare säger sig nu ha fått fram ett läkemedel som kan göra resistenta bakterier känsliga för antibiotika igen. De hoppas att medicinen ska finnas på apotekshyllorna om ett till två år.

Ny cancerbehandling testas i Uppsala

Efter nyår ska forskare i Uppsala testa ett vaccin på patienter med spridd njurcancer. Strategin är helt ny och bygger på en av de upptäckter som belönas med årets Nobelpris i medicin.

Hjärnan formas om av att köra taxi

Studie på taxichaufförer i London visar att hjärnan förändras av att lära sig ett stadsnät med 25 000 gator.

Lev ihop och ni gäspar ihop

Gäspningar är smittsamma. Nu kommer forskning som visar att det är mer smittsamt ju närmare relation man har.

Klimatmötet i Durban Halvtidsanalys: Hopp och förtvivlan

Med två dagar kvar balanserar klimatförhandlingarna i Durban mellan hopp och förtvivlan. Efter att Kina överraskande lyfte hoppet i helgen har dödläget åter lägrat sig.

Västkustsk havsbotten kartlagd

Göteborgsforskare har nu kartlagt det marina livet på havsbottnen i Kosterhavets nationalpark utanför Strömstad.

Låg halt av koldioxid fick Antarktis att frysa till is

Mängden koldioxid i atmosfären påverkar inte bara klimatet nu. En ny studie visar att isen på Antarktis bildades när halten koldioxid sjönk för 34 miljoner år sedan.

Våld i hemmet förändrar barns hjärnor

Barn som har blivit utsatta för våld utvecklar en extra stor känslighet för hot. En ny studie visar att de delar i barnets hjärna som känner igen hot reagerar extra starkt på ansikten som har en hotfull och arg uppsyn.

För lite sol kan öka risk för diabetes

D-vitamin, som vi i första hand får från solen, är avgörande för vår hälsa. Brist på detta vitamin tycks bland annat öka risken för diabetes.

Bastubad kan stärka hjärtat

Japanska försök med hjärtpatienter gav positivt utfall.

Rekord i utsläpp

Utsläppen av växthusgaser har ökat med 49 procent under de senaste 20 åren. Det visar en sammanställning som en grupp internationella forskare gjort.

En miljon sälungar döda i Kanada

Runt en miljon sälungar tros ha drunknat de senaste två åren utanför Kanadas östkust. Orsaken är isbrist.

Liten mus kan stjälpa jättelikt kraftverk

Det är fyrtio år sedan en kraftverksdamm anlades i USA, men nu skulle det varit dags igen, var det tänkt.

Nano-mikroskop förutspår farliga jordbävningar

Med hjälp av ett atomkraftsmikroskop kan forskare nu se vilka sprickor som kan orsaka de farligaste jordbävningarna.

Vägen kan ladda elbilen

Elbilens nackdelar med kortare körsträcka och batteritid kan snart vara ett minne blott.

Jordärtskockor blir plast

I Lund startar snart Sveriges första bioraffinaderi, där plaster görs av växter istället för olja. SVT har besökt fabriken.

Ett ansikte säger så mycket

En geting som är lång i synen, eller har frodig haka och kanske sneda ögon? Det verkar inte bara vara vi människor som kan känna igen olika ansikten.

Svenska forskare förvarnar: Stora utsläpp ur permafrosten

Nu varnar en stor samling forskare för en allvarlig effekt av klimatförändringarna - när temperaturen i Arktis stiger.

Så når vi utsläppsmålen

För att nå målet att minska utsläppen av växthusgaser innan 2050, måste drastiska förändringar till. Forskarna vet vilka.

Svårfattade beslut

"Klimatmötet i Durban kommer bara resultera i en plan för hur man ska göra en ny plan." Forskarna är inte hoppfulla.

Durban - en bakgrund

Världens klimatavtal löper snart ut. Och få tror att politikerna kommer lyckas med att sluta ett nytt under de här två veckorna.

3,5 C - nytt klimatmål

Målet att den globala uppvärmningen ska stanna vid två grader är snart omöjligt att uppnå, enligt världens klimatexperter.

Konsekvenser av 3,5 C

Det är fullständigt vansinne att flytta tvågradersmålet till 3,5 grader, menar klimateperten Johan Rockström.

"Quick fix" för klimatet

En ny forskningsrapport visar upp en åtgärdsplan för hur vi kan göra för att bromsa klimatförändringarna på kort sikt.

Inget avtal i sikte

Miljöminister Lena Ek och klimat- och energiforskare Christian Azar om mötet.

Datorn avslöjar manipulerade bilder

Nu ska vi kunna mäta hur mycket ett fotografi manipulerats. "Förfalskade" bilder i marknadsföring ska kunna märkas.

"Smarta bilar" lär känna sina förare

Snart kan din bil veta hur du kör i trafiken. Forskare vid Linköpings universitet har utvecklat ett system som ska kunna hjälpa till att varna dig om just dina största trafikfaror.

Män tänker inte bara på sex

Att män tänker mer på sex än kvinnor stämmer. Men det finns även andra biologiska behov som män tänker mer på än kvinnor, visar ny forskning.

Webbfrågan

Vad tänker du på mest?

Visa resultaten »

"Extremvädret orsakas av klimatförändringarna"

Tydligt samband mellan extremväder och de mänskligt orsakade klimatförändringarna, menar forskare.

Fjärde amerikanaren till Mars

Vetenskapligt fullpackad forskningsbil skickas nu på uppdrag.

Världens äldsta fiskekrok

Konsten att fiska ur havsdjupen är betydligt äldre än man hittills trott. Arkeologer har nu hittat fiskekrokar som används för att dra upp tonfisk, haj och rock för 42 000 år sedan.

Forskarna vill kunna byta ut dina trasiga hjärnceller

Forskare har nu från mänskliga stamceller lyckats odla fram hjärnceller och sätta in dem i hjärnor på möss. De nya cellerna kunde både lyssna på och prata med angränsande hjärnceller.

Hjärnan mår bra av meditation

Meditationen sänker aktiviteten i delar av hjärnan som är inblandade när vi dagdrömmer, och vid psykiska störningar.

The Sex Pistols graffiti - ett nytt historiskt kulturarv?

Vanliga arkeologer analyserar vanligtvis kvarlevor från våra förfäder - men två av dem har tagit sig an ovanligt nutida fynd.

Kräftdjur spinner silke under vattenytan

Det är inte bara fjärilslarver som spinner silke. Det sker även i världshaven. Märlkräftan, som lever i havet över hela världen, bygger sina bon av silke.

Vaccinforskning saknar finansiering

Svenska forskare har tagit fram ett protein som gör vacciner effektivare. Men nedläggning hotar.

Giraffer löser blodtryckets mysterier

I Vetenskapens Värld på måndag får vi följa en grupp forskare som undersöker hur girafferna, världsmästarna i blodtrycksreglering, kan lära oss människor att hantera problem med högt blodtryck. Dessutom får vi historien om en 50 år gammal hornhinnetransplantation - som TV-sändes.
Se Vetenskapens Värld på måndag 20.00 SVT2

Vårtecken i spinn

Senaste Vetenskapens värld: Våren kommer femton dagar tidigare nu än den gjorde för 30 år sedan. Klimatförändringarna ruckar på årstidernas växlingar och skapar nya förutsättningar för allt liv. Varför klarar en del arter omställningen, medan andra slås ut?

Vetenskap i play

Av upphovsrättsliga skäl kan inköpta filmer bara ligga på SVT play 7-30 dagar. Våra egenproducerade program ligger på SVT play i 30 dagar.

Så når du oss...

Vetenskapens värld
Sveriges Television AB
105 10 Stockholm

Tipsa om vetenskapsnyheter!
Är du forskare? Har du ett bra nyhet? Tipsa oss!

Vi vill också höra dina åsikter om programmet och våra nyheter här på svt.se/vetenskap.

Ditt namn:
Din e-postadress:
Ditt meddelande:

Med hjälp av tjänsten RSS kan du likt en prenumeration uppdatera dig med senaste nytt från Vetenskap och andra favoriter på svt.se

Klotet

Klotet. En blogg och ett program av Vetenskapsradion

Klotet är en blogg och ett radioprogram för alla som är intresserade av de ödesfrågor som väntar mänskligheten. Till Vetenskapsradion:

Schrödingers katt

Schrödingers katt är Norges motsvarighet till Vetenskapsmagasinet med nyheter från forskarvärlden som kommer förändra din vardag.

Öppet arkiv

Köksmaskin för ungkarlar

Från ägg till nystekt kyckling på bara några minuter.

Catalyst

Foto: Scanpix

ABC:s Catalyst sänder vetenskapsnyheter från Australien och världen.

Science weekly

Science weekly är brittiska Guardians vetenskaps poddsändning. Vetenskapsjournalisten Alok Jha leder varje vecka en panel av nyfikna och kunniga gäster.

Daily Planet

Jay Ingram och Ziya Tong. Foto: Daily Planet

Jay Ingram och Ziya Tong ger över 4,3 miljoner kanadensare en timme vetenskapsnyheter varje dag.

Kunskapskanalen

Här hittar du ett rikt utbud av dokumentärer om historia, samhällsfrågor, kultur och vetenskap.

Hjärnkontoret

Hjärnkontoret. SVT

Här kan du se programmet från sändning och 30 dagar framåt.

Plats för vetenskap

Tübitak, det stora observatoriet på 2500 meters höjd ovanför turistorten Antalya i Turkiet. Foto: UR

Fredagar kl 20.00 i Kunskapskanalen

För att kunna se denna sida korrekt behöver du installera ett Flash-plugin i din webbläsare. Information om hur du går tillväga finner du på svt.se/hjalp.

Alternativ bild för flash innehåll.
Frida i Ingen är vän med en fattig. Foto: Anders Hansson.

Ingen är vän med en fattig Programmet om Frida har berört er lyssnare. Hör hela här.

Senaste nyheterna
Rebecca Vinterbarn Elg. Foto: UR

Rebecca utmanar Strindberg I Hej litteraturen får Strindberg-skeptikern Rebecca Vinterbarn Elg möjlighet att ge författaren en ny chans.