hem | kultur & nöje | vetenskap Regioner
Åtgärdsplanerna innebär bland annat minskningar av sotpartiklar från bilar och förbränning. Foto: Scanpix. Montage: Anders Nord SVT Vetenskap

Så minskar vi utsläppen snabbt

Publicerad 25 november 2011 - 12:30
Uppdaterad 29 november 2011 - 10:48

Idag släpps en ny forskningsrapport som visar hur vi kan göra för att bromsa klimatförändringarna relativt snabbt och förhållandevis enkelt. Det handlar om att minska utsläppen av sotpartiklar, metangas och att minska mängden marknära ozon.

Klimatåtgärderna i korthet:

Minska utsläppen av sotpartiklar vid vedeldning - främst i utvecklingsländer men också i länder som Sverige och Nordamerika - med hjälp av ny teknik som effektivare förbränningsugnar. Minska utsläppen från dieseltransporter och bilar med höga utsläpp - bland annat med hjälp av partikelfilter. Minska utsläppen av metan inom olje- och gasindustrin, jordbruken och från avfall - genom bättre teknik och redskap. Eftersom metan också bidrar till växthuseffekten genom att bilda marknära ozon så ger dessa minskningar också dubbel effekt.

Sammanfattning av rapportern

En sammanfattning för beslutsfattare som utgår från Johan Kuylenstiernas rapport för SEI och UNEP (United Nations Environment Programme) finns att ladda ner här.

- Det här är en strategi som kan minska temperaturökningarna på kort sikt, inom en nära framtid. Och alla åtgärderna som vi har identifierat, som minskar både klimat- och luftföroreningseffekterna, finns tillgängliga redan idag. Det handlar inte om ny teknik utan åtgärder som redan testats och visats fungera.

Huvudförfattaren till rapporten Johan Kuylenstierna är noga med att påpeka att de här förslagen inte på något sätt ersätter de åtgärder som måste göras på längre sikt men de kan, tillsammans med minskningar av koldioxidutsläppen, hjälpa oss att nå tvågradersmålet - eller vilket mål politikerna nu kommer att landa i under klimatmötet i Durban.

Men om vi för en stund bortser från hur svårt det kan vara att få en hel värld att enas under två veckors klimatförhandlingar, och vi säger att en åtgärdsplan utifrån den här nya rapporten klubbades igenom i Durban, så skulle vi kunna minska temperaturökningen med 0,5 grader, jämfört med dagens klimatmål, visar rapporten. Om det sen skulle innebära en global uppvärmning på 1,5 grader istället för två eller om det blir tre grader varmare istället för 3,5 är en annan fråga.

- Det är viktigt att vi passar på att dra ner på de här utsläppen nu, för då kan vi minska temperaturökningarna fram till mitten av det här seklet. Just det kan vara avgörande för de regioner som är mest känsliga för klimatförändringar, som Arktis till exempel, och för de djur och växter som vi redan idag kan se förändringar hos. Den nuvarande klimatpolitiken är inriktad på minskade temperaturökningar till år 2100, säger Johan Kuylenstierna, klimatforskare på Stockholm Environment Institute i York, Storbritannien.

I vissa känsliga områden som Arktis skulle man kunna dra ner uppvärmningen med runt två tredjedelar till år 2040 eller 2050.

Kan rädda 2,5 miljoner liv
Även om många av världens länder idag har flera andra stora, kostsamma och akuta problem att ta tag i så finns det också andra fördelar som trots det motiverar åtgärderna i rapporten. Förutom effekten med minskad global uppvärmning skulle det också innebära positiva effekter på hälsan i de länder som genomför åtgärderna.

- Sammanlagt skulle man undvika ungefär 2,5 miljoner förtida dödsfall, varje år, när man väl har implementerat alla de här åtgärderna runt om hela världen. Och skulle ett land uppnå de här målen så skulle de också uppnå fördelarna, på hemmaplan.

Den långsiktiga planen är alltså fortfarande att vi framför allt måste minska på utsläppen av koldioxid. Men för att förhindra att klimatet når så kallade tröskeleffekter, där vi inte längre kan påverka vad som sker härnäst, så måste det också till kompletterande, kortsiktiga och snabba åtgärder - som vi kan se resultaten av redan under den närmaste framtiden.

- Det är viktigt att dra ner på hastigheten av den här temperaturökningen nu. Och det kan man uppnå genom de här åtgärderna, säger Johan Kuylenstierna.

Rapporten innefattar två rapporter
Den här rapporten är en uppföljning av en rapport som släpptes i somras, där forskarna tog upp 16 olika åtgärder för att minska klimatpåverkan från sotpartiklar, metangas och för att minska mängden ozon i troposfären (framför allt marknära ozon).

Med den nya rapporten tar man nu ett steg till och visar hur åtgärderna kan genomföras och finansieras. Och rapporten visar att mycket av den teknik som skulle behövas redan finns tillgänglig och att pengarna skulle kunna hämtas från redan befintliga finansieringsverktyg.

- Ungefär hälften av minskningarna, både när det gäller sotpartiklar och metangas, skulle man kunna nå med kostnader som man skulle få igen under livstiden av själva åtgärden. Så på lång sikt så kostar de ingenting.

Stora investeringar
Om ett land genomför åtgärderna så skulle det öka effektiviteten och minska behovet av fossilt bränsle, så pass mycket att landet får tillbaka de pengar de investerat. Men trots fördelarna är det ändå stora investeringar som krävs, och till det kommer att den andra hälften av utsläppsminskningarna är mer kostsamma.

Det här skulle, enligt forskarna i studien, kunna finansieras med hjälp av globala, nationella och regionala modeller som redan finns idag. Det kan röra sig om allt ifrån CDM, (mekanismen för ren utveckling eller Clean Development Mechanism) som ger utvecklingsländer möjlighet till miljöanpassad utveckling, till olika modeller för så kallade mikrolån för enskilda jordbrukare så att de får råd att köpa bättre redskap och teknik.

- Alla de här finansieringsverktygen har tidigare visat sig vara effektiva i olika sammanhang så det är bara en fråga om att använda dem till det här också. Men det är också en fråga om hur bistånd kan användas för att hjälpa utvecklingsländer att dra ner på utsläppen, säger Johan Kuylenstierna.

En global "action plan"
Men han är som sagt noga med att det här inte ersätter de viktiga och långsiktiga processer som kommer att diskuteras i Durban. Om politikerna skulle besluta om en global så kallad "action plan" där alla åtgärderna i den här rapporten skulle implementeras fram till år 2030 så skulle vi kunna se en stor effekt på temperaturen redan år 2050, visar rapporten. Men effekten blir mycket mindre på längre sikt.

- Och då är det koldioxid som gäller. De här åtgärderna kan hjälpa oss att hålla oss under tvågradersmålet, men om vi sen ska kunna behålla den temperaturen så måste vi samtidigt ta itu med de långlivade växthusgaserna, och särskilt koldioxiden.

En anledning till varför det är så bråttom att bromsa den globala uppvärmningen är att vi då kan slippa de tröskeleffekter som innebär att klimatförändringarna kan skena iväg helt och hållet utanför vår kontroll.

Ett exempel på en sådan risk är tundran i Arktis som tinar allt snabbare vartefter temperaturen ökar - issmältningen gör i sin tur att metangas läcker från den upptinade marken till atmosfären, och metanen, den starkaste växthusgasen, bidrar i sig till ytterligare klimatförändringar, mer uppvärmning och bildningen av mer marknära ozon.

- Så om man kan sakta ner uppvärmningen i Arktis så slipper vi till exempel den effekten, säger Johan Kuylenstierna.

- Det här är ett nytt sätt att se på klimatproblematiken - att klimatförändringarna sker redan nu - att det är viktigt att bromsa den här temperaturökningen även de närmaste decennierna och inte bara tänka på 2100.

Anders Nord
SVT Vetenskap

Toppnyheterna Vetenskap

Tidigaste mayakalendern upptäckt

Unika väggmålningar visar kalender som sträcker sig långt bortom undergångsåret 2012

Sophögen i Stilla Havet växer

Mängden plast i havet har ökat hundrafalt de senaste 40 åren, visar ny forskning

Explosion av spionerande mobil-appar

De nya skadliga apparna samlar in telefonbok och användarens geografiska position.

Nytt hopp för zombiemyror

Svampen som angriper deras hjärnor är i sin tur offer för en parasit

Naturliga urvalet påverkar oss ännu idag

Moderna människor lever inte på undantag från Darwins teorier enligt ny studie.

Räddningsplanka för korallreven

Liten ögrupp i Stilla havet kan bli tillflyktsort undan klimatförändring

Bönderna kom söderifrån

Genetisk forskning avslöjar hur jordbruket kom till Sverige

En katastrof av astronomiska mått

Jätteasteroider pepprade den unga jorden - nu vet vi var de kom ifrån

Blodiglar avslöjar djungelns skyggaste djur

Ny metod för DNA-spårning kan användas för att mäta biologisk mångfald

Strid om Internets framtid i Stockholm

Det svenska IT-biståndet till fattiga länder ska öka kraftigt.

Genombrott för framtidens solenergi

Vätgas skapas av vatten - med nytt svenskt världsrekord.

Världens första uppkopplade giraff

För första gången kan nu forskare följa en giraffs hälsotillstånd online, samtidigt som djuret vistas i sin naturliga miljö.

Nytt vapen i kampen mot svält

Saltskadad odlingsmark blir till böljande vetefält.

Robothund för framtidens krig

Lika snabb som världsrekordhållaren på 400 meter.

Stress försämrar minnet

Ny forskning visar att upprepad stress påverkar minnet, beslutsfattande, flexibilitet, uppmärksamhet och tänkandet.

Den perfekta cykeln

Kinesiska forskare har tagit fram den optimala cykeln.

Träning ger bättre gener

Du blir bättre på att sporta varje gång du tränar. Ny forskning visar att dina gener formas av själva träningen.

Gener minns träning

Generna verkar faktiskt minnas den träning vi en gång gjort.

Sinnet tar oss dit vi vill

Har du märkt att du ser mat överallt när du är hungrig? Det är ingen slump. Dina sinnen hjälper dig till det du behöver.

Behandling för IBS i sikte

Folksjukdomen IBS, irriterad tarm, som drabbar hela 10-20 procent av befolkningen har hittills varit svår att behandla.

Kadmium i mjöl kan skada barn

Vetemjöl innehåller så mycket kadmium att barn inte bör äta mer än 50-100 gram om dagen.

Nyckeln till mänsklighetens framgång

Små barn tar hjälp av varandra och samarbetar för att lösa uppgifter. Schimpanser och kapuchinapor gör det inte. Detta kan förklara människans avancemang över generationer.

Se och njut - av dofterna

För första gången har forskare nu visat att vårt luktsinne kan förstärkas genom elektrisk stimulering av hjärnans syncentrum.

Överklassen får skämmas

Ny forskning visar att överklassen beter sig sämre än andra.

Träning ger mental hälsa

150 minuters träning i veckan - då minskar risken att drabbas av depression eller utbrändhet med över 50 procent.

Ett krossat hjärta känns på riktigt

Att hjärtat kan brista av olycklig kärlek, det är vi många som känt. Men den smärtan är inte alls olik den rent fysiska.

Ekologiskt ger fler gubbar

Att odla ekologiskt har fler fördelar än man tidigare kunnat se, visar ny studie.

Forskare bekräftar: Finns liv på jorden

Tittar på jorden som om det var en främmande planet - med hjälp av månen.

41-megapixelkamera i mobilen

Bättre kameror i mobilerna ska få oss att slänga vår vanliga digitalkamera, hoppas i varje fall mobiltillverkarna.

Lysande bakterie överlistar alla

Israeliska forskare kastar ljus på ett ekologiskt djuphavsdrama.

Stora utsläpp från oljesanden

Nu har forskare för första gången, med hjälp av satelliter, tittat på de totala utsläppen från brytningen av oljesand.

Mätfiasko ger Einstein hedern åter

Höstens stora vetenskapsupptäckt visade sig vara ett mätfiasko. Lagen om ljusets hastighet är inte överbevisad.

Dygnsrytmen styr hjärtat

Risken att dö i plötsligt hjärtstopp är som störst under morgonens första vakna timmar, visar ny forskning.

Planet med kokande hav

En planet med en tjock atmosfär av vattenånga har upptäckts.

Länk mellan migrän och kolik

Mödrar som lider av migrän får oftare bebisar med kolik.

Snällast vinner

Forskare om evolutionen: "Det är bara en myt att den starkaste vinner genom att trycka ner andra".

Laserljus ska bota prostatacancer

Svensk programvara bakom genombrott med laser mot invärtes tumörer.

"Klimatförnekelsen är farlig"

- Den är farlig för våra barn och barnbarn, säger James Hansen på NASA. Klimatförnekarnas övertygelse gör frågan förvirrande.

Dammsugare för rymden

Schweizare vill bygga solsystemets största städanläggning.

Sprutor kan stoppa HIV

Fria sprutor är en förutsättning för att stoppa spridningen av HIV. Det menar forskare från Vancouver, Kanada. Här har antalet som smittas minskat kraftigt.

Klimatförändringar höjer matpriser

- Vi kan förvänta oss kraftigt höjda matpriser när klimatet blir varmare, säger ekonomiforskare på AAAS.

Lösningen på mat- och klimatkrisen

Andra forskare på vetenskapskonferensen levererade samtidigt de mest effektiva lösningarna på mat- och klimatproblemen.

50 år av ökad risk för blodpropp

I ett halvt sekel har det funnits nu, pillret som både befriat kvinnan och hotar hennes hälsa.

Liv på Mars?

Forskarna söker verktyg till jakten på liv utanför jorden.

Effektivare växter ersätter oljan

För att ersätta oljan måste vi använda solenergin på ett mycket mer effektivt sätt än växter - och nu vet forskarna hur.

Farlig forskning publiceras

Forskningen om hur man manipulerar influensavirus så det blir luftburet och livsfarligt ska publiceras. Det blev till slut rekommendationen från WHO - som Science kommer att följa.

Fiskar och studenter - lika bra på att räkna

Studenter och akvariefiskar tävlade i att jämföra mängder.

Gurkmeja mot Alzheimers

Forskare i Linköping jagar botemedel mot nervsjukdomen.

Vetenskapen under hot

Nina Fedoroff är livrädd för att folk har börjat tro på klimatförnekarna igen. De blir fler och fler. Och de försvårar forskarväldens arbete med att nå ut med sina viktiga resultat.

Alkohol gör dig trög

Alkoholskadade möss hjälper forskare att förstå hjärnan.

Forskarnas kärlekstips

Tron på vår partners förmåga att förändra sig är avgörande för kärlekslyckan.

Nordpolen blir en superkontinent

Karibien och Nordatlanten försvinner i ett nafs - Amerika och Asien kraschar in i varandra. Scenario för en domedagsfilm? Nej, det är de senaste rönen om jordens kontinentaldrift.

Cancerepidemi i tysk by förbryllar

Nästan vartenda hushåll i byn Wewelsfleth har drabbats av cancer. Och forskarna är förbluffade över statistiken.

Du blir lite mer korkad och glömsk

Om du får i dig för mycket kalorier kan du fördubbla risken för minnesförlust och bli lite mer korkad, visar ny forskning.

Svält ut cancern

Några dagars bantning kan hindra cancertumörers tillväxt och förbättra cellgiftsbehandlingen, visar ny forskning på möss.

Banthufolket ödelade regnskogarna

För 3000 år sedan förvandlades plötsligt centralafrikas regnskogar till savann. Ny forskning tyder på att det inte bara var naturliga klimatförändringar som låg bakom.

Issjö nådd efter 20 miljoner år

Borrade sig genom 3,6 kilometer tjockt istäcke på Antarktis.

Urtida oceaner fanns på Mars

Jakten på vatten på planeten Mars går vidare. Nu har man funnit spår av enorma oceaner som tros ha existerat på Mars.

Blinda patienter fick synen tillbaka

Efter två genterapibehandlingar förbättrades synen så pass mycket att patienterna kunde klara dittills omöjliga hinder.

Könskvotering positivt för hela arbetsplatsen

Främja kvinnor och effektivisera arbetsplatsen. Dit pekar resultaten av den svenska studie som nu publiceras i Science.

Varför vissa blir drog- beroende och andra inte

Forskare kan nu förklara varför syskon, som ärvt samma risk för att utveckla beroende, kan få helt olika relationer till droger.

"Därför begår män våldsbrott"

Att män begår våldsbrott har inte alls att göra med muskler eller testosteron, om man får tro manlighetsforskarna.

Världens farligaste virus

Vaccin eller vapen? USA har hindrat två forskare från att publicera hur de gjort för att ta fram ett dödligt fågelinfluensavirus som kan smitta människor via luften.

Attack-spindel tar hjälp av 3D-syn

Därför är hoppspindlar så extremt duktiga på att pricka in sina offer.

Småbarn lever säkrare

Skador bland barn upp till två år har minskat kraftigt.

Politisk åsikt styrs av känslor

"Människor som känner ett starkare obehag är mer högerorienterade."

Träning kan ge falsk hjärtinfarkt

Löpning eller spinningpass kan ge samma biokemiska effekt i kroppen som en hjärtinfarkt.

Varning för solstorm

Den kraftigaste geomagnetiska stormen på över sex år drabbar jordens magnetfält.

Välbevarade dinosauriebon hittade

190 miljoner år gamla rester av dinosaurieägg och fotavtryck.

Fiskarna på väg att bli galna

Forskning på fiskar i korallrev visar att de blir galna av den ökande mängden koldioxid i haven. Nu oroas forskarna.

Mer sex för hjärtsjuka

Människor med hjärtsjukdom eller tidigare stroke kan oftast ha ett fullt normalt sexliv utan risk för nya besvär.

"Utdöd" primat återupptäckt

En apa som vetenskapsmän trodde var utdöd har återupptäckts på Borneo i Sydöstasien.

Min hylla är bäst!

Det finns en psykologisk orsak bakom hemmafixar-trenden och Ikeas framgång med att kunderna själva får skruva ihop sina möbler. Vi blir extra nöjda med saker vi byggt själva, menar beteendeekonomer.

Alger kan bli framtidens bilbränsle

Forskare har nu lyckats ta fram en bakterie som kan omvandla sockret i alger till förnyelsebart bränsle och kemikalier.

Forntida popcorn upptäckt i Peru

Det tycks ligga något väldigt mänskligt i att äta popcorn. En ny studie visar att vi åt popcorn redan innan vi kunde göra krukor av keramik.

Att gå - farligare än att åka bil

Isiga och snöiga trottoarer är ett problem som bagatelliseras av kommunerna, menar trafikforskare i Lund.

Svarta hål i Vintergatan

Årets Crafoordpristagare i astronomi har funnit de säkraste bevisen hittills för att supermassiva svarta hål verkligen finns.

Sömnbrist gör dig fet

Du blir inte bara trött av att inte sova. Du blir även fet, visar ny svensk forskning.

Supersmarta hem ska hjälpa äldre

Assisterande badkar, kylskåp och medicinskåp. Det låter som något hämtat från framtiden. Det är det också, men enligt svensk forskning inte alls så långt fram som man kan tro.

Mystisk säldöd i Australien

Australiska myndigheter har ingen förklaring till hur det kan komma sig att 53 döda nyzeeländska pälssälar spolats upp på en isolerad strand i Lincoln National Park.

Kräm kan behandla hudcancer

Forskare i Österrike har nu identifierat ett tumördödande ämne som finns i viss receptbelagd kräm.

Hur känner du igen ett ansikte?

Har du tänkt på vilka tekniker du använder dig av för att känna igen ett ansikte? Nej, för de flesta av oss sker det bara automatiskt. Men nu berättar forskning om våra tekniker och om skillnaderna i dem.

Hjärtats okända superkrafter

Läkare har i snitt nittio minuter på sig att rädda ett liv som håller på att ta slut i hjärtinfarkt. Svensk forskning har nu kommit på hur man kan vinna tid och rädda fler liv.

Hänger inte med klimatförändringarna

I takt med att klimatet i Europa blivit varmare, har fjäril- och fågelarter som trivs i kallare miljöer fått svårt att anpassa sig.

Nytt hopp om att klara klimatmålen Sluta fokusera på koldioxiden

För att bromsa den globala uppvärmningen bör vi idag fokusera på metan och svart kol istället. Det ger snabbare effekt.

Kommer USA:s nästa president förkasta Darwin?

Världens mest mäktiga land kan få en president som motsätter sig evolutionsläran och vetenskapens syn på klimatförändringar.

"Tobaksbolag manipulerade forskning"

Världens största cigarettjätte påstås ha "snyggat till" forskningsresultat om cigaretter.

Sluta röka-hjälpen hjälper inte

Rökavvänjningsmedel, särskilt nikotinplåster och tuggummi, hjälper inte människor att sluta röka på lång sikt.

Det hjälper att blogga

Tonåringar som bloggar om sociala problem får mer stöd, mindre ångest och bättre självkänsla, enligt ny forskning.

Apor tänker beräknande

Människoapor - schimpanser, gorillor och orangutanger - tänker mer logiskt beräknande än vad vi tidigare trott.

En "förlorad värld" upptäckt

Hela samhällen med arter som tidigare varit okända för vetenskapen har upptäckts på havsbottnen nära Antarktis.

Vatten fick Khmerriket att falla

Det mäktiga Khmerriket försvann efter att ha dominerat en hel region i Sydostasien under närmare 800 år. Skälet kan ha varit problem med vattensystemen visar ny forskning.

Teknikåret 2011: Spotify, Steve och surfplattor

Androids segertåg, Apples nya Ipad 2, Spotifys framgångar och Steve Jobs bortgång. SVT summerar teknikåret 2011.

Årskrönika: Vetenskapsåret 2011

2011 var ett innehållsrikt vetenskapsår. Japanska kärnkraftverk havererade. Magnus Ladulås låg inte i sin grav. Och kanske har man nu hittat partikeln som förklarar vårt universum.

Var fjärde tonåring riskerar hörseln

Att lyssna till musik i moderna telefoner och MP3-spelare ökar dramatiskt risken för att utveckla allvarliga hörselproblem.

"Viagra kan hjälpa mot hjärtproblem"

Ger inte bara ordning på potensen - kan också hjälpa mot hjärtsvikt.

Ökade vinstkrav = mer sensationsjournalistik

Konkurrensen har lett till ytligare journalistik, men kvaliteten hålls ändå uppe i traditionella svenska medier.

"Sol-färgen" producerar el

Tänk om nästa färglager du målar kunde driva ditt kylskåp.

Nya jordliknande planeter funna

Astronomer har med hjälp av rymdteleskopet Kepler upptäckt två planeter ungefär lika stora som jorden som cirklar kring en solliknande stjärna utanför vårt solsystem.

Omgjort virus kan bli terrorvapen

En myndighet i USA har bett tre stora vetenskapliga tidskrifter att inte publicera vissa data från ett laboratorieförsök med fågelinfluensans virus.

Kommentar Bodil Appelquist

Det låter som manuset i en amerikansk terrorfilm, men det utspelar sig i verkligheten - just nu.

Statsepidemiologen: "Inga offentliga terroristrecept tack!"

Viss forskning är så farlig att den bör hållas inom en så liten grupp människor som möjligt säger Annika Linde.

Ny studie ska ge bättre cancervård

Alla män mellan 50 och 69 år i Stockholms län och på Gotland ska bjudas in till provtagning för prostatacancer.

Pollenallergi värre tidigt på säsongen

Ny forskning visar att samma mängd pollen ger olika mycket besvär under olika delar av pollensäsongen.

Ät mindre och håll hjärnan ung

Forskare har nu upptäckt molekylen bakom hjärnans livslängd.

Miljögifter på dagis oroar

Ny svensk studie om inomhusluft överraskar forskarna.

Varför alla kroppens celler har samma mål

I kroppen finns tusen miljarder celler. Men hur klarar alla dessa celler av att samarbeta? En ny studie visar nu att det är cellernas starka släktskap som får dem att dra åt samma håll.

Ett liv utan julstress

Amondawa-folket i Amazonas har en märklig egenskap, enligt ny forskning: deras kultur saknar vanliga tidsbegrepp.

Nakenråttan kan ge smärtlindring

Kunskaper om smärtokänsligt djur öppnar möjligheter.

Män har uppblåsta egon

...och det är på grund av evolutionen, menar amerikanska forskare.

Svenskarna googlar mer och mer

Under 2011 googlade varje svensk i snitt mer än 1200 gånger.

Hemligheten bakom PMS

Ömma bröst, humörsvängningar, ilska och nedstämdhet. Listan över PMS-besvär kan göras lång, men vissa lider mer än andra. Umeåforskare är nu en förklaring till den skillnaden på spåren.

Detta skrämmer barn på nätet

Föräldrar oroar sig, 28 procent smygtittar till och med i barnens Facebook-konton. Men vad är det egentligen som oroar barnen?

Solkungen: företagen kan rädda klimatet

Enligt "solkungen" Huang Ming har klimatförhandlingarna blivit en ursäkt för privatpersoner och företag att inte ta sitt ansvar.

Ingen Magnus Ladulås i Ladulås grav

Det är en annan mans kvarlevor som legat i Magnus Ladulås grav genom århundradena, en adelsman med syfilis.

Medicin mot antibiotikaresistens

Danska forskare säger sig nu ha fått fram ett läkemedel som kan göra resistenta bakterier känsliga för antibiotika igen. De hoppas att medicinen ska finnas på apotekshyllorna om ett till två år.

Ny cancerbehandling testas i Uppsala

Efter nyår ska forskare i Uppsala testa ett vaccin på patienter med spridd njurcancer. Strategin är helt ny och bygger på en av de upptäckter som belönas med årets Nobelpris i medicin.

Hjärnan formas om av att köra taxi

Studie på taxichaufförer i London visar att hjärnan förändras av att lära sig ett stadsnät med 25 000 gator.

Lev ihop och ni gäspar ihop

Gäspningar är smittsamma. Nu kommer forskning som visar att det är mer smittsamt ju närmare relation man har.

Klimatmötet i Durban Halvtidsanalys: Hopp och förtvivlan

Med två dagar kvar balanserar klimatförhandlingarna i Durban mellan hopp och förtvivlan. Efter att Kina överraskande lyfte hoppet i helgen har dödläget åter lägrat sig.

Västkustsk havsbotten kartlagd

Göteborgsforskare har nu kartlagt det marina livet på havsbottnen i Kosterhavets nationalpark utanför Strömstad.

Låg halt av koldioxid fick Antarktis att frysa till is

Mängden koldioxid i atmosfären påverkar inte bara klimatet nu. En ny studie visar att isen på Antarktis bildades när halten koldioxid sjönk för 34 miljoner år sedan.

Våld i hemmet förändrar barns hjärnor

Barn som har blivit utsatta för våld utvecklar en extra stor känslighet för hot. En ny studie visar att de delar i barnets hjärna som känner igen hot reagerar extra starkt på ansikten som har en hotfull och arg uppsyn.

För lite sol kan öka risk för diabetes

D-vitamin, som vi i första hand får från solen, är avgörande för vår hälsa. Brist på detta vitamin tycks bland annat öka risken för diabetes.

Bastubad kan stärka hjärtat

Japanska försök med hjärtpatienter gav positivt utfall.

Rekord i utsläpp

Utsläppen av växthusgaser har ökat med 49 procent under de senaste 20 åren. Det visar en sammanställning som en grupp internationella forskare gjort.

En miljon sälungar döda i Kanada

Runt en miljon sälungar tros ha drunknat de senaste två åren utanför Kanadas östkust. Orsaken är isbrist.

Liten mus kan stjälpa jättelikt kraftverk

Det är fyrtio år sedan en kraftverksdamm anlades i USA, men nu skulle det varit dags igen, var det tänkt.

Nano-mikroskop förutspår farliga jordbävningar

Med hjälp av ett atomkraftsmikroskop kan forskare nu se vilka sprickor som kan orsaka de farligaste jordbävningarna.

Vägen kan ladda elbilen

Elbilens nackdelar med kortare körsträcka och batteritid kan snart vara ett minne blott.

Jordärtskockor blir plast

I Lund startar snart Sveriges första bioraffinaderi, där plaster görs av växter istället för olja. SVT har besökt fabriken.

Ett ansikte säger så mycket

En geting som är lång i synen, eller har frodig haka och kanske sneda ögon? Det verkar inte bara vara vi människor som kan känna igen olika ansikten.

Svenska forskare förvarnar: Stora utsläpp ur permafrosten

Nu varnar en stor samling forskare för en allvarlig effekt av klimatförändringarna - när temperaturen i Arktis stiger.

Så når vi utsläppsmålen

För att nå målet att minska utsläppen av växthusgaser innan 2050, måste drastiska förändringar till. Forskarna vet vilka.

Svårfattade beslut

"Klimatmötet i Durban kommer bara resultera i en plan för hur man ska göra en ny plan." Forskarna är inte hoppfulla.

Durban - en bakgrund

Världens klimatavtal löper snart ut. Och få tror att politikerna kommer lyckas med att sluta ett nytt under de här två veckorna.

3,5 C - nytt klimatmål

Målet att den globala uppvärmningen ska stanna vid två grader är snart omöjligt att uppnå, enligt världens klimatexperter.

Konsekvenser av 3,5 C

Det är fullständigt vansinne att flytta tvågradersmålet till 3,5 grader, menar klimateperten Johan Rockström.

"Quick fix" för klimatet

En ny forskningsrapport visar upp en åtgärdsplan för hur vi kan göra för att bromsa klimatförändringarna på kort sikt.

Inget avtal i sikte

Miljöminister Lena Ek och klimat- och energiforskare Christian Azar om mötet.

Datorn avslöjar manipulerade bilder

Nu ska vi kunna mäta hur mycket ett fotografi manipulerats. "Förfalskade" bilder i marknadsföring ska kunna märkas.

"Smarta bilar" lär känna sina förare

Snart kan din bil veta hur du kör i trafiken. Forskare vid Linköpings universitet har utvecklat ett system som ska kunna hjälpa till att varna dig om just dina största trafikfaror.

Män tänker inte bara på sex

Att män tänker mer på sex än kvinnor stämmer. Men det finns även andra biologiska behov som män tänker mer på än kvinnor, visar ny forskning.

Webbfrågan

Vad tänker du på mest?

Visa resultaten »

"Extremvädret orsakas av klimatförändringarna"

Tydligt samband mellan extremväder och de mänskligt orsakade klimatförändringarna, menar forskare.

Fjärde amerikanaren till Mars

Vetenskapligt fullpackad forskningsbil skickas nu på uppdrag.

Världens äldsta fiskekrok

Konsten att fiska ur havsdjupen är betydligt äldre än man hittills trott. Arkeologer har nu hittat fiskekrokar som används för att dra upp tonfisk, haj och rock för 42 000 år sedan.

Forskarna vill kunna byta ut dina trasiga hjärnceller

Forskare har nu från mänskliga stamceller lyckats odla fram hjärnceller och sätta in dem i hjärnor på möss. De nya cellerna kunde både lyssna på och prata med angränsande hjärnceller.

Hjärnan mår bra av meditation

Meditationen sänker aktiviteten i delar av hjärnan som är inblandade när vi dagdrömmer, och vid psykiska störningar.

The Sex Pistols graffiti - ett nytt historiskt kulturarv?

Vanliga arkeologer analyserar vanligtvis kvarlevor från våra förfäder - men två av dem har tagit sig an ovanligt nutida fynd.

Kräftdjur spinner silke under vattenytan

Det är inte bara fjärilslarver som spinner silke. Det sker även i världshaven. Märlkräftan, som lever i havet över hela världen, bygger sina bon av silke.

Vaccinforskning saknar finansiering

Svenska forskare har tagit fram ett protein som gör vacciner effektivare. Men nedläggning hotar.

Giraffer löser blodtryckets mysterier

I Vetenskapens Värld på måndag får vi följa en grupp forskare som undersöker hur girafferna, världsmästarna i blodtrycksreglering, kan lära oss människor att hantera problem med högt blodtryck. Dessutom får vi historien om en 50 år gammal hornhinnetransplantation - som TV-sändes.
Se Vetenskapens Värld på måndag 20.00 SVT2

Vårtecken i spinn

Senaste Vetenskapens värld: Våren kommer femton dagar tidigare nu än den gjorde för 30 år sedan. Klimatförändringarna ruckar på årstidernas växlingar och skapar nya förutsättningar för allt liv. Varför klarar en del arter omställningen, medan andra slås ut?

Vetenskap i play

Av upphovsrättsliga skäl kan inköpta filmer bara ligga på SVT play 7-30 dagar. Våra egenproducerade program ligger på SVT play i 30 dagar.

Så når du oss...

Vetenskapens värld
Sveriges Television AB
105 10 Stockholm

Tipsa om vetenskapsnyheter!
Är du forskare? Har du ett bra nyhet? Tipsa oss!

Vi vill också höra dina åsikter om programmet och våra nyheter här på svt.se/vetenskap.

Ditt namn:
Din e-postadress:
Ditt meddelande:

Hjärnkontoret

Hjärnkontoret. SVT

Här kan du se programmet från sändning och 30 dagar framåt.

Klotet

Klotet. En blogg och ett program av Vetenskapsradion

Klotet är en blogg och ett radioprogram för alla som är intresserade av de ödesfrågor som väntar mänskligheten. Till Vetenskapsradion:

Öppet arkiv

Köksmaskin för ungkarlar

Från ägg till nystekt kyckling på bara några minuter.

Science weekly

Science weekly är brittiska Guardians vetenskaps poddsändning. Vetenskapsjournalisten Alok Jha leder varje vecka en panel av nyfikna och kunniga gäster.

Daily Planet

Jay Ingram och Ziya Tong. Foto: Daily Planet

Jay Ingram och Ziya Tong ger över 4,3 miljoner kanadensare en timme vetenskapsnyheter varje dag.

Kunskapskanalen

Här hittar du ett rikt utbud av dokumentärer om historia, samhällsfrågor, kultur och vetenskap.

Catalyst

Foto: Scanpix

ABC:s Catalyst sänder vetenskapsnyheter från Australien och världen.

Schrödingers katt

Schrödingers katt är Norges motsvarighet till Vetenskapsmagasinet med nyheter från forskarvärlden som kommer förändra din vardag.

Med hjälp av tjänsten RSS kan du likt en prenumeration uppdatera dig med senaste nytt från Vetenskap och andra favoriter på svt.se

Plats för vetenskap

Tübitak, det stora observatoriet på 2500 meters höjd ovanför turistorten Antalya i Turkiet. Foto: UR

Fredagar kl 20.00 i Kunskapskanalen

För att kunna se denna sida korrekt behöver du installera ett Flash-plugin i din webbläsare. Information om hur du går tillväga finner du på svt.se/hjalp.

Alternativ bild för flash innehåll.
Frida i Ingen är vän med en fattig. Foto: Anders Hansson.

Ingen är vän med en fattig Programmet om Frida har berört er lyssnare. Hör hela här.

Senaste nyheterna
Rebecca Vinterbarn Elg. Foto: UR

Rebecca utmanar Strindberg I Hej litteraturen får Strindberg-skeptikern Rebecca Vinterbarn Elg möjlighet att ge författaren en ny chans.