"Livsmedelsindustrin lurar EU"
Publicerad 4 maj 2009 - 11:24
Uppdaterad 3 juni 2009 - 16:17
|
Livsmedelsindustrin lurar EU med dåliga innehållsförteckningar. Det tyckte svenska EU-parlamentariker när Plus debatterade konsumentfrågor direkt från Strasbourg.
Mer i Plus inför EU-valet |
En stor del av alla konsumentregler - uppskattningsvis 85 procent - avgörs inom EU. En fråga som just nu diskuteras handlar om märkningen av innehållet i färdiglagad mat. Mer än hälften av Europas vuxna befolkning är nämligen feta eller överviktiga, enligt världshälsoorganisationen WHO, och därför finns ett stort behov av att informera om vad som egentligen finns i maten. Inom EU pågår sedan länge arbetet med att ta fram en gemensam märkning för näringsinnehåll. Beslut om hur den här märkningen ska se ut fattas troligen av EU-kommissionen i höst. Lobbar för GDA Men redan nu finns en gemensam märkning på många varor över hela Europa. Den är framtagen av livsmedelsindustrin, som lobbar stenhårt för att EU ska ta över modellen och göra den till en standardmärkning. Och man lobbar med framgång - för det förslag som EU-länderna ska ta ställning till är i princip det som nu har lanserats och som redan används i USA. Märkningen kallas GDA - Guidance Daily Amount - och kan översättas till rekommenderat dagligt intag av exempelvis socker, salt, fett och kalorier. Rekommendationen utgår från en uppskattad "portion" av varan och den portionen är beräknad på en normalviktig kvinnas behov av näring. Det här är en mycket tveksam märkning, anser EU-parlamentarikern Marit Paulsen (FP). - Jag tycker att man inte ha ett så ostadigt mått som portion. Det måste finnas en grund för vad man räknar procent på - det är bättre att räkna per 100 gram, eftersom en portion kan se helt olika ut beroende på person. Trick från livsmedelsindustrin - Jag skulle nog gå ännu längre och säga att det här är ett trick från industrin som vill lura oss konsumenter, säger Åsa Westlund (S). Hon är inte ensam om den kritiken. Konsumentrörelser över Europa menar att det märkningen snarare är ett sätt att lura folk. Tillverkarna laborerar med portionsstorlekar så att närings- och kalorivärden ska verka bättre. Åsa Westlund och de svenska socialdemokraterna kommer att rösta mot förslaget, liksom den liberala gruppen av EU-parlamentariker. Sören Wibe (JL) är dock inte så negativ. - Jag tror att det är svårt för oss politiker att alltid bedöma vad konsumenterna uppfattar. Jag är inte säker på att det är så dåligt som mina kollegor tror. Man måste vara medveten som konsument och de flesta förstår väl att portioner varierar i storlek. Enligt ett müslipaket i Plusstudion skulle en portion uppgå till 40 gram. Men att begreppet "portion" kan variera rejält visade sig tydligt när alla åtta debattörer ombads att hälla upp en portion till sig själva. Resultatet? Marit Paulsen (FP): 65 gram. Christoffer Fjellner (M): 110 gram. Ella Bohlin (KD): 93 gram. Eva-Britt Svensson (V): 30 gram. Lena Ek (C): 52 gram. Åsa Westlund (S): 64 gram. Carl Schlyter (MP): 59 gram. Sören Wibe (JL): 57 gram. |