Chatt om mobbning med Lars Arrhenius

Publicerad 3 februari 2010 - 21:03 Uppdaterad 3 februari 2010 - 21:05

moderator: Hej och välkomna! Nu är chatten med Lars Arrhenius öppen



erika: hej de här är erika ja har vart mobbat i 4 år i min gammla skola de känndes som om ja skulle gå in i vägen hur ska ja göra så allt blir bra ingen ?

Lars Arrhenius: Ingen ska behöva utsättas för det du har varit med om. Skolan är skyldig att aktivt få stopp på mobbning. Upplever du att skolan inte gjorde tillräckligt har du möjlighet att anmäla det till BEO. Läs mer om hur du gör på www.skolinspektionen.se/beo



ggg: hej varför är det viktigt att arbeta mot mobbning????

Lars Arrhenius: Som elev har du rätt till en trygg och säker skolmiljö. Den som utsätts för mobbning mår väldigt dåligt och har svårt att ta till sig av det som lärs ut i skolan.



linnea: hej, vi har mycket mobbing på skolan men i reglerna inom skolan får de inte innehålla mobbning, Varför mobbar alla mobbare dom som är svaga och inte vågar göra något?

Lars Arrhenius: Det är viktigt att du talar om för någon vuxen i skolan att det pågår mobbning. Så fort någon vuxen i skolan får veta det, måste de göra någonting åt det. Om skolan inte gör något kan du anmäla det till BEO.



tjo: har du själv blivit mobbad eller har du egen erfarenhet om mobbing?

Lars Arrhenius: Jag gick i en liten skola utomlands, det kunde säkert vara så att mobbning förekom även där. Barn kanske inte alltid förstår att man gör varandra illa. Men det är viktigt att vuxna är tydliga med att det inte är ok att kränka varandra.



Lärarinnan: Hej Lars! Jag jobbar som lärare på en skola som den senaste tiden beslutat sig för att arbeta mer aktivt mot mobbning, tidigare har vi inte gjort det alls. Men det är lättare sagt än gjort tycker jag, jag upplever att eleverna inte vill öppna sig och berätta när man frågar, man vill inte skvallra på sina klasskompisar trots att man mår dåligt. Vad kan jag som lärare göra för att få stopp på mobbningen? Finns det några enkla vägar?

Lars Arrhenius: Det är roligt att höra att ni börjar arbeta mot mobbning i er skola. Det finns mycket stödmaterial att hämta, bland annat har BEO tillsammans med DO tagit fram en handledning vad gäller förebyggande arbete och planerna mot kränkningar och diskriminering. Det finns att ladda ner från www.skolinspektionen.se/beo eller www.do.se



bengt andersson: Skolan har ett tydligt ansvar.Bra och riktigt. Jag har två frågor.Ser du att andra aktörer påverkar barns och ungdomars förhållningssätt i dessa frågor? Om så är fallet, kan då skolan ta hela ansvaret eller kan det delas på något sätt? Finns det någon koppling mellan hur barn mår, utifrån deras familjesituation och sociala situation i stort, och tendens att vara en mobbare! Om det finns, kan skolan då ha medaktörer?

Lars Arrhenius: Skolan har ett tydligt ansvar att få stopp på mobbning. I övriga samhället förekommer mobbning ofta, dels på arbetsplatser, men också i teveprogram som innehåller inslag av mobbning. Det tror jag påverkar unga. Rektorer och lärare uttrycker att det är svårt att hävda nolltolerans i skolan när det ser ut som det gör i övriga samhället. Men jag tror ändå att vi kan skapa en skola fri från kränkningar och att det kan vara ett föredöme för resten av samhället.



johan: Hur har mobbning-problematiken i skolan utvecklats under de senaste decennierna? Har det ökat eller minskat?

Lars Arrhenius: Siffrorna när det gäller mobbning har legat på samma nivå under lång tid. Jag har däremot en känsla av att frågan under senare år fått en större uppmärksamhet. Men det är fortfarande så att många barn utsätts för allvarlig mobbning i skolan och det kan vi aldrig acceptera.



Alice: Vad kan man göra när mobbningen sker på nätet? Det kan ju fortfarande vara klasskompisar och folk man känner från skolan

Lars Arrhenius: I de anmälningar jag får in till BEO, så berättar elever dels om att de utsätts för kränkningar i skolan, dels att de fortsätter på nätet efter skolan. Har kränkningarna på nätet en koppling till skolan har skolan en skyldighet att ta tag i problemen. Här är samarbetet med föräldrarna extra viktigt.



Rektor: Vad är det viktigaste och enklaste man kan göra för att minska mobbning?

Lars Arrhenius: Ett sätt som jag tycker inte borde vara så svårt är att se till att vuxna finns på skolgården, i korridoren, i matsalen och andra ställen där eleverna vistas mellan lektioner. I de anmälningar jag får in berättar elever att de ofta utsätts i samband med raster. Det räcker inte att vuxna bara finns där, man måste också reagera när kränkningar sker. Som rektor är det viktigt att vara tydlig mot sin personal. Lagstiftningen kräver nolltolerans. Det är viktigt att personalen har samma uppfattning om vad nolltolerans innebär och att rektorn skapar utrymme för personalen att arbeta med de här frågorna.



Ulla: Hur kommer det sig att man ofta flyttar på det barn som blir mobbat och inte på mobbarna? Skapar inte det skuld hos den mobbade och visar på att det är den som mobbas det är fel på?

Lars Arrhenius: Inga elever ska behöva byta skola. Det är tyvärr så att den som oftast tvingas byta skola är den som är utsatt. Den utsatte orkar inte gå kvar på skolan. Det är naturligtvis fel att det är på det sätter. I vissa extrema situationer så kan det vara nödvändigt att flytta på den som mobbar, till exempel för att garantera trygghet och säkerhet för andra elever. Det är i det läget viktigt att den som flyttas får stöd att klara av sin skolgång. Men har man ett bra förebyggande arbete ska man inte behöva flytta på några elever.



Axel: Hur ofta är mobbing orsaken til at elever skolkar/undvikar skolan?

Lars Arrhenius: Jag vet inte hur ofta orsaken till skolk är mobbning, men många av de elever jag har kontakt med orkar inte gå till skolan på grund av det som händer där. I Sverige har vi skolplikt, men då måste man som elev också kunna kräva en trygg skolmiljö.



Teres: Det finns allt för många elever som är tillbaka dragna och som inte vågar eller är blyga för ta kontakt med andra elever i skolan. Det borde lärarna göra något åt. Om en elev inte har vänner i skolan då är det inte konstigt att denna elev inte vill gå till skolan utan väljer att avvika. Största anledningen till skolk

Lars Arrhenius: Det är viktigt att lärarna är lyhörda och fångar upp alla elever. Många av de elever som anmäler sig till oss berättar att de är utfrysta. Det kan vara lika kränkande som att bli utsatt för våld. Även sådana situationer måste skolan ta tag i.



Magnus: Varför har det inte hänt ett dugg när det gäller mobbningen i skolorna på 30-40 år sen jag själv blev mobbad på 70-talet? Hur kan det komma sig att det fortfarande år 2010 inte ingår i lärarutbildningarna hur man hanterar konflikter och mobbning i skolan?

Lars Arrhenius: Jag tror att skolpersonal behöver utbildning i hur man hanterar mobbningssituationer. Jag tror att många lärare kan tycka det är svårt. Här har de som äger skolorna, kommuner och de som äger friskolorna, ett ansvar att se till att skolorna får kompetens och resurser för att klara av sitt uppdrag. Det som har ändrats är att du idag som elev kan utkräva ett ansvar om skolan inte tar tag i mobbningen. Elever kan anmäla till Barn- och elevombudet om de upplever att skolan inte tagit tag i situationen. Kommer jag fram till att skolan brustit i ansvar kan jag kräva skadestånd för elevens räkning.



Förälder: En elev blev nedslagen och sparkad i magen ute på skolgården. Skolan polisanmäler inte händelsen därför att "det är alldeles för mycket papper" att skriva. Vad ska vi göra?

Lars Arrhenius: Jag tycker att skolan ska polisanmäla om det sker allvarliga händelser. Även om skolan polisanmäler så måste skolan själv ta tag i situationen, eleverna finns kvar i skolan och skolan måste utreda händelsen och göra allt för att förhindra fortsatta kränkningar. Om inte skolan tar tag i situationen, kan ni anmäla till Barn- och elevombudet. Min utredning riktar in sig på skolans ansvar och eventuella brister i arbetet mot kränkande behandling.



Erika: Kan man bli permanent sjuk om man blir mobbad hela sin skoltid? Isåfall vad kan man få?

Lars Arrhenius: Många av de elever jag kommer i kontakt med mår väldigt dåligt och det sitter kvar lång tid efter. Det kan påverka ens liv, framtid och självkänsla. Det skadestånd jag begär åt kränkta elever bygger på bedömningar av vad som hänt och under hur lång tid kränkningarna har pågått.



Ann: Jag blev mobbad, både fysiskt och psykiskt. Inte bara av mina skol och klasskamrater. Utan även av lärarna. Värst var nog min klassföreståndare. Jag har lidit av min skolgång, väldigt länge och den har påverkat hela mitt liv. Min tanke, varför lägger vi ansvaret fortfarande på den mobbade. VARFÖR? Det är ju en skuldbörda som man får leva med hela sitt liv.

Lars Arrhenius: Många av de anmälningar BEO får in handlar om att elever anser sig vara utsatta för kränkningar från vuxna i skolan. Det tycker jag är särskilt allvarligt. Som elev måste man kunna känna förtroende för sin lärare. I en rapport som Skolinspektionen släppte igår framkommer att elevers förtroende för lärare ofta brister. När man inte känner förtroende för de vuxna i skolan finns inte heller förutsättningar för att ta till sig av undervisningen i skolan. Jag ser också att skolan ofta lägger skulden på den som är utsatt. Det är fel.



Bekymrad: Hur vet man om det är mobbning eller om det bara är "vanligt bus?"

Lars Arrhenius: Min uppfattning är att allvarliga kränkningar tyvärr ofta förringas. Och att man har inställningen att "lite får man faktiskt tåla". En sådan inställning går helt emot lagens krav på nolltolerans. Skolan måste agera så fort en elev anser sig vara utsatt för kränkning.



moderator: Nu börjar chatten närma sig sitt slut. Vi kommer att avsluta om några minuter



Hans: Finns det några förebyggande program/arbetsmodeller mot mobbning och kränkningar som fungerar bättre än andra? Finns det några som är mer "kostnadseffektiva" än andra, om skolan tycker sig ha liten budget?

Lars Arrhenius: Skolverket har fått i uppdrag att utvärdera vilka metoder som vilar på forskning. Den utvärderingen är ännu inte klar. Brottsförebyggande rådet har gjort vissa utvärderingar och pekar på några punkter som är viktiga; det handlar om vuxennärvaro, ökad tillsyn av skolgårdar, klassrumsregler, ledarskap i klassrummet, att få elever och lärare engagerade i arbetet. Jag tror också att det är viktigt att skolorna kartlägger hur det ser ut på skolan och får med sig eleverna i det arbetet. Det är eleverna som vet hur situationen ser ut på skolan.



moderator: Nu är chatten avslutad. Tack för alla bra frågor!



Lars Arrhenius: Tack för alla bra frågor! Gå gärna in på webben, läs mer om Barn- och elevombudet och BEOs blogg. www.skolinspektionen.se/beoblogg

• Tweet