För eller emot gratis heroin? Chatt om drogbehandling

Publicerad 15 februari 2010 - 21:04 Uppdaterad 15 februari 2010 - 21:05

Chat med Pelle Olsson och Lotta Thell. Pelle Olsson är frilansjournalist och författare. Han har skrivit en rad böcker och artiklar om narkotika och narkotikapolitik. Lotta Thell är författare till böckerna om hennes liv som heroinist. 2009 filmatiserade en av dem "I skuggan av värmen". Sedan elva år går Lotta på metadonbehandling.

moderator: Nu är Lotta och Pelle på plats och redo att besvara era frågor!



Per Einar Olsso: Jag undrar varför det måste vara svart eller vitt - antingen eller och inte både och. Eftersom vi alla är olika och har olika behov så kan väl olika lösningar på en problematik få finnas - kan det få vara så?

Lotta Thell: Jag håller med



Sara Thelin: Lotta - vad var det som fick dig att sluta med heroin?

Lotta Thell: Metadonet gjorde det möjligt för mig att jobba med mig själv och ta tag i de problem som för mig lett fram till heroinberoendet.



Sven: Hej Pelle. Du brukar dyka upp i sådana här sammanhang och är allt som oftast kritisk till någon form av nytänkande inom narkotikaproblematiken. Vad har du för konkreta idéer som kan få slut på de tyngsta heroinisternas lidande som inte bara handlar om att de bör ta sig i kragen och sluta?

Pelle Olsson: Hej Sven, Ingen har något bra svar på din fråga. De viktigaste i narkotikapolitiken är prevention. Jag har aldrig uttryckt det att narkotikaberoende ska ta sig i kragen. Jag är inte emot metadon eller subutex, men jag tror inte att heroinförskrivning är så bra. Det jag sett av och lärt av exemplet i Scweiz är direkt avskräckande. Enorm sidokonsumtion av andra droger, ingen minskad dödlighet, drogfri behandling utslagen m.m.



Tommy: Vad behöver narkomaner för att ta sig ur sitt missbruk? Är gratis heroin under kontrollerade former verkligen rätt väg att gå?

Lotta Thell: Ja, det tycker jag. Ju fler olika lösningar det finns desto fler kan få hjälp. Alla människor är olika och behöver olika typer av hjälp.



Tommy: Vad behöver narkomaner för att ta sig ur sitt missbruk? Är gratis heroin under kontrollerade former verkligen rätt väg att gå?

Pelle Olsson: Jag tycker inte det. Substitutionsbehandling med metadon och subutex i kontrollerade program är okej, men grunden ska vara drogfri behandling. Det vi sett i andra länder, särskilt schweiz och storbritannien avskräcker. Och nu även i Danmark.



Erik: Varför, Lotta, är gratis heroin bra? Är det inte att ge upp? Man tror inte längre att det går att rehabilitera...

Lotta Thell: För de flesta heroinister är underhållsbehandling den enda vägen att bli rehabiliterade, men metadon fungerar inte för alla. De som inte klarar av metadonbehandling, vad ska hända med dom? Ska vi låta dom dö?



fia: hej, hur många år kommer du att gå på metadonbehandlingen. får kroppen ett sug också efter metadon. hur fungerar det? lycka till!:)

Lotta Thell: Tack Fia. Jag har haft metadon i 11 år, jag vet inte hur länge jag kommer att fortsätta. Troligtvis så länge jag behöver det.



Alina: Till Lotta: Skulle du kunna beskriva suget till heroin?

Lotta Thell: Alina, heroinberoende är så starkt att det slår ut alla andra behov. Det är svårt att beskriva men allt annat blir sekundärt.



Nyfiken: Pelle - läser här att du granskat heroinprogram i Schweiz. Vad kom du fram till?

Pelle Olsson: På plussidan: minskad kriminalitet och minskad missbruk av kokain. Samt förstås minskad bruk av illegalt heroin. På minussidan: mycekt stor sidokonsumtion av alkouhol, cannabis (34 % av patienterna röker dagligen) , inge förbättrad integration i det "vanliga samhället" Eftersom det förskrivs andra droger också; metadon + bensodiazepiner så blir det sammanlagda drogintaget per patient högre än för npågoin gatunarkoman. Trots att 60-70 % av heroinisterna i landet får metadon eller heroin minskar inte den totala narkotikakriminalitetn och inte heller beslagen av heroin.



Jen: Tror du/ni att det kommer folk till denna klinik som fejkar att dem är narkomaner bara för att för testa detta? Är denna klinik öppen för alla eller? Sjukt fel att skaffa detta!!!!

Lotta Thell: Jen, underhållsbehandling är så pass kontrollerad att det är en omöjlighet. Det är ingen drop-in verksamhet som man bara kan testa hur som helst.



Mimmi: Pelle- Är du skritisk till att dom i Danmark får heroin gratis?

Pelle Olsson: Svar ja. Å andra sidan har man misslyckats med metadonprogrammen där. Fler dör av metadon än av heroin. Myndighterna har hamna i en ohållbr situation, tack vare en ogenomtänkt politik från början.



fia: Kan alla heroinister få metadonbehandling i sverige?

Lotta Thell: Nej tyvärr. De som bäst behöver det är oftast de som inte får det. Det är just det Danskarna försöker komma tillrätta med med heroinförskrivning.



Sara Andersson: Lotta - vad fick du ut av att skriva böcker om ditt missbruk?

Lotta Thell: Jag hoppas andra fått ut mer av det än jag fått.



Hans: Visst måste det vara bra att i samband med vård dela ut gratis heroin. Dessa stackare som måste begå brott i parti och minut för att få pengar till heroinet. Det är väl ändå tillräckligt förnedrande att vara heroinist än att man skall behöva stjäla, prostituera sig o gud vet vad för att få pengar till heroinet. Men dubbelmoralens Sverige kan aldrig någonsin ta ett liknande beslut som Danmark. Det värsta är att vi i Sverige inte har något alternativ till ett nej till fri heroin eller finns det verkligen något fullgott alternativ?

Lotta Thell: Du har helt rätt. Det är ingen som kvalificerar sig för underhållsbehandling och får det som egentligen vill fortsätta knarka, med allt som det innebär.



Anders Söderber: Pelle - om du fick bestämma, hur skulle man hjälpa människor ur missbruk?

Pelle Olsson: När någon väl är missbrukare krävs mycket resurser. narkomanvården måste byggas ut. Höj skatterna om det behövs! Substitutionsbehandling ska finnas, men inte lågtröskelprogram. Det allra viktigaste i ett samhälle är att förhindra att någon börjar.



Tösen: Lotta - hur mår man när man går på metadon? Är man som en "vanlig" människa eller?

Lotta Thell: En kompis till mig som har metadon för andra gången i sitt liv sa till mig häromdagen att han tar hellre till repet än trappar ut sig igen på metadon.



fia: Kan alla heroinister få metadonbehandling i sverige?

Pelle Olsson: Inte alla, men det är väl ungefär 20 -30 % om man räknar in subutex också.



ejeppe: Hej pelle är du emot sprutbytes verksamhet med

Pelle Olsson: Svar ja. Det är en liten fråga i narkotikapolitiken. jag skulle stdja sprututbyten om det visade att det minskade hiv och hepatit. Forskningsresultaten är här motstridiga. Därför är jag emot.



Mimmi: Lotta- På vilket sätt förstörde du ditt liv av att vara narkoman??

Lotta Thell: Jag använde heroin för att klara av att leva. Inte för att slippa leva. Samtidigt så är det klart att det ledde till ensamhet och utanförskap - ett utanförskap som fortfarande är aktuellt eftersom jag blir stämplad som narkoman. I omvärldens ögon är det tyvärr ofta "en gång knarkare-alltid knarkare."



Sofia: Lotta har ej hört talas om dig kan du berätta om din bakgrund??? Hur länge tog du droger???

Lotta Thell: Till och från i 15 år.



Karin: Jag jobbade volontärt på en street drug agency in London, där det inte delade ut gratis heroin men väl nålar, och där det fanns information och folk tillgängliga för missbrukare om de ville prata. Det primära syftet var inte att aktivt påverka missbrukarna att försöka sluta, men finnas som en 'reminder' om att det går och finns hjälp. Och under tiden ge information om hur de tar hand om sig på bästa sätt under sitt missbruk. Kan något sånt fungera här i Sverige också?

Lotta Thell: För att citera Mr. Tourette "jag blev så frisk som jag ville bli." Jag tror att det är en jättebra ide att människor får välja vård. Tvångsvård är jättefarligt!



fia: varför är sveriges missbruksvård så långt efter övriga europa? finns det något plus med sveriges narkomvård?

Pelle Olsson: Sverige och Holland är de två länder som satsar mest på narkomanvård i Europa. Vi satsar ändå för lite. Den svenska modellen tycks ändå vara den mest framgångsrika - vi har färre heroinister, färre cannabisrökare än de flesta europeiska länder. Dödsdeln ligger på medel. Hiv-talen är låga. Det är stor skillnad att vara tonåring i Sverige ochj EU när det gälelr risken att hamna i missbruk.



fia: varför är sveriges missbruksvård så långt efter övriga europa? finns det något plus med sveriges narkomvård?

Lotta Thell: Det handlar i grunden om människosyn. Sveriges narkomanvård speglar en ohygglig syn på människor som har det svårt.



Eva Johansson: Hur kan man säga att en del inte klarar av att bli drogfria dvs "hopplösa fall". Det finns ju massor av heroinister som blivit drogfria?

Lotta Thell: Ja det gör det, och det är bra. Alla vill nog vara o-beroende, men det finns många vägar dit. Samma väg passar inte eller funkar inte på alla.



Sara: Jag arbetar på en beroendemottagning och har läst dina böcker. Vill bara säga att de är fantastiska. Du skriver rakt, naket och det jag önskar att fler får upp ögonen för dem! Lycka till framöver i ditt liv Lotta!

Lotta Thell: Tack Sara. Det värmer att höra.



Annsofie: Pelle vad är din syn på droger? Alkohol är ju tillåtet, borde inte andra droger också vara det? Upp till var och en menar jag?

Pelle Olsson: Vi redan vilka skador alkohol ger. Varför ska vi då införa andra droger? Om alla droger var tillåtna skulle man öka lidandet i samhjället och fler skulle dö i förtid. En sån frihet kan man inte ha. Sen tycker jag att alkoholen är alldeles för glorifierad. Folk dricker för mycket och skadorna är negligerade.-



Anna: Lotta - vad jobbar du med nu? Skriva böcker eller?

Lotta Thell: Jag skriver på min sjätte roman som förhoppningsvis kommer ut i höst.



David: Hur ska den som vill bli drogfri kunna motivera sig när man samtidigt erbjuds att fortsätta!? (gratis dessutom!?)

Lotta Thell: Du menar att det ska kosta att knarka. Men det är inte det det är frågan om, utan att hjälpa människor som lider. Ingen som kvalificerar sig för den typen av vård, tycker det är häftigt att knarka - gratis eller ej. Du blandar ihop begreppen.



Sofia: Hur förhindrar man att människor börjar knarka då??

Pelle Olsson: Kräver ett långt svar. Många samverkande faktorer. Konsumtionsförbudert är bra. Mer kunskaper. En mer restriktiv alkoholpolitik. En allmämn inställning i samhjället att alla droger försämrar vår mänskliga kapacitet. Detta går inte alltid att styra över. Jag är förvånad att svenska ungdomar i sån liten utsträckning använder narkotika, särskilt cannabis trots att vi hade sån stor konsumtion på 70-talet.



Karl: Varför började du med droger?

Lotta Thell: Heroinet blev en trygghet som jag inte hade varken hemma eller någon annan stans.



Eva Johansson: Hur kan man säga att en del inte klarar av att bli drogfria dvs "hopplösa fall". Det finns ju massor av heroinister som blivit drogfria?

Pelle Olsson: Jag har samma inställning.



Karin: Jag jobbade volontärt på en street drug agency in London, där det inte delade ut gratis heroin men väl nålar, och där det fanns information och folk tillgängliga för missbrukare om de ville prata. Det primära syftet var inte att aktivt påverka missbrukarna att försöka sluta, men finnas som en 'reminder' om att det går och finns hjälp. Och under tiden ge information om hur de tar hand om sig på bästa sätt under sitt missbruk. Kan något sånt fungera här i Sverige också?

Pelle Olsson: Det låter som en hjälp med låg ambition. Vi har ju sprututbytesprogram i Malmö och Lund arbetar inte heller så aktivt att besökarna ska sluta (om jag har förstått det hela rätt) Jag är generellt skeptisk till sådan här harm reduction-politik. Resultaten i from av drogfrihet och långvarigt förbättrad hälsa är svaga.



Lillan: Vad skulle man ha gjort för att du inte skulle ha börjat med droger Lotta?

Lotta Thell: Det hade varit jätteenkelt. Det enda jag hade behövt hade varit en självklar plats någonstans, helst i en familj. När min inte fanns blev jag istället straffad för det genom att jag skickades till Hassela och blev utsatt för övergrepp under två års tid. Sen började jag knarka på riktigt. Heroinet har aldrig varit något annat än substitut för trygghet. Det har aldrig varit tal om några rosa moln som många tycks tro.



Allvarligt: Vad tycker ni är för/nackdelarna med s Sveriges restriktiva drogpolitik?

Lotta Thell: Det finns inga som helst fördelar med repressiv drogpolitik.



marcus: varför är det så många som knarkar fast dom vet att det är farligt?

Pelle Olsson: Därför att alla sinnesförändrande droger ger ett rus som upplevs som trevlig eller intressant. Om man använder för mycket blir man beroende, vilket innebär att man inte kan sluta utan hjälp.



Eva Johansson: Till er båda - vilken är den viktigast insatsen för att förhindra att människor att börjar med droger?

Lotta Thell: Medmänsklighet, något som är en bristvara i det kalla klimatet idag.



Suck: Vad är det för farligt med att ta cannabis då? Det kan väl inte göra någon skada?

Pelle Olsson: Cannabis kan vara mycket skadligt, men skadorna kommer ofta sent. Precis som med alkohol och tobak. Det luriga med cananbis ära tt det i första hand skadar det dyraste vi har : hjärnan. 20-30 % av alla som söker narkomanvård i europa har cannabis som sin huvuddrog, så uppenbarligen skadas folk.



marcus: varför är det så många som knarkar fast dom vet att det är farligt?

Lotta Thell: Att knarka är ett destruktivt och farligt beteende, har man det man behöver av kärlek och trygghet behöver man inte knarka.



Meh: Det är ändå färre som tar droger i Sverige än i övriga EU - vad beror det på?

Lotta Thell: Det finns fler heroinister procentuellt sätt i Sverige än i tex Holland.



Kalle: Hur känns det nu när det har blivit film av din bok?? Är du nöjd??

Lotta Thell: Jag är nöjd eftersom den blev så pass bra, Malin var underbar i huvudrollen.



Anders: Pelle, kan du inte se några fördelar med heroinprogrammet? De får ju möjlighet till att laga mat osv enligt inslaget på tv??

Pelle Olsson: Absolut. Fördelen är att heroinet lockar in patienterna till en mottagning där de får hjälp med allt möjligt . Drogfri behandling är inte lika lockande. Det här är ett dilemma och kommer att bli ett ännu större om man utökar substituionsbehandlingen. I skottland tex finns nästan inga vanliga behandlingshem kvar.



fia: Lotta, hur vill du att missbruksvården ska se ut för att heroinister ska få möjlighet till ett drägligt liv som alla vi andra?

Lotta Thell: För det första ska beroendevården omvärdera sin människosyn och se oss som andra patienter, med de olika behov som finns. Att lyssna är jätteviktigt, inte bara kontrollera och straffa. Att tro att alla människor passar i samma modell funkar inte.



Darling: Tror du att du hade börjat på heroinprogrammet om det fanns i sverige förr???

Lotta Thell: Det finns inte i Sverige nu heller och kommer troligtvis inte att göra det på väldigt lång tid. Morfin eller heroin är mycket lättare att handskas med i kontrollerade former och det är också lättare och går snabbare att trappa ur.



Anders: hur kommer det sig pelle att du är så engagerad och skriver så många bökcer i ämnet???

Pelle Olsson: Jag har varit akutsjuksköterska och sett unga människor dö i överdoser. Däremot har jag ingen engen spännande bakgrund, men det kanske har gjort mig extra nyfiken på andra slags människoöden. narkotikapolitk är ett spännande ämne, men människorna bakom, narkotikakonsumenterna, deras anhöriga, vetenskapsmänne, poliserna, politiekrna har alla gripande historier att berätta.



Droger: till dej Lotta:Du har metadon nu,tycker du det är en bra lösning?Eller bara en snabb lösning?Är det inte bättre att bli helt "ren"?

Lotta Thell: När alternativet att bli helt "ren" inte finns, utan är att välja metadon eller dö, var valet för mig ganska självklart. Den som tror att det är en snabb eller enkel lösning att klara av en metadonbehandling vet inte vad den talar om. Att bli "ren" från heroin är inte så lätt som du tror , för helskotta folk kan ju inte ens sluta äta godis.



kajsa: är metadon en slång behandling?

Lotta Thell: Oftast väldigt lång.



Marcus W.: Jag tror att den samhällsutveckling vi ser idag med tuffa tider för samhällets svaga grupper kan bidra till att vi har större drogproblem i samhället om 10 år , kan det bli så ?

Pelle Olsson: Du kan ha rätt, - och jag instämmer i din analys av samhället - men sambandet mellan fattigdom och missbruk är inte så tydlig. Vi vet att det inte finns några sociala skillnader i gruppen alkoholistr. Däremot är det en skrämmande utveckling om vi har ett lågskattesamhälle men lite resurser till offentliga utgifter och stigande antal missbrukare.



Stefan: Lotta, jag har läst alla dina böcker och tycker dom är toppen, har själv gått på heroin i sjutton år men har nu subutex vilket blev min räddning. Spännande med en sjätte bok, när kommer den ut? Dina böcker är till stor hjälp för missbruksvården i Sverige, så fortsätt skriva och kämpa med ditt liv.

Lotta Thell: Tack Stefan. Lycka till själv! Hoppas den nya boken blir klar till hösten.



marcus: vilket är det farligaste knarket?(det som är mest beroände)

Pelle Olsson: Heroin är farligt för att man kan dö av en överdos. Kokain är inte lika dödligt, men kanske mer beroendeframkallande. Andra akut farliga droger är tex GHB och fentanyl. Tobak (nikotin) är också mycket beroendeframkallande faktiskt den drog som förkortar flest liv. men de flesta rökare påverkas inte socialt som en narkoman eller en alkoholist.



Mimmi: Lotta-Hur kom det sig att du började att knarka?Grupptryck??

Lotta Thell: Grupptryck hade ingenting med det att göra. Har aldrig hört att det haft det för någon annan heller - inte när det gäller heroing. Tvärtom.



fråga: är det fler eller färre som tar droger i sverige jämfört med andra länder? Vad beror det i så fall på?

Pelle Olsson: Sverige ligger bra till i jämförelse med de flesta andra Västländer. Jag tror det beror på vår folkrörelsetradione: nykterhetsrörelse, arbetarrörelse, frikyrkan. Det ledde fram till alkoholransonering och senare en mer restriktiv politik mot narkotika än i jämförbara länder.



Jan: Min son dog för två veckor sedan 25 år gammal av en flaska metadon som var avsedd för någon annan d v s receptbelagd. Vad har du att säga om detta? MVH Jan

Lotta Thell: Beklagar sorgen Jan. Med mindre restriktiv narkotikasyn kanske han inte hade behövt använda illegalt metadon.



fia: Lotta ser dina livserfanrenheter med heroinet, som enormt viktiga, och det du kan förmedla till svenska ungdomar ,på väg in i missbruk, är värt enormt mycket för hela vårt samhälle!

Lotta Thell: Tack. Jobbar för att få ut mina böcker gratis till där de behövs, skolor sjukhus behandlingshem fängelser osv.



Droger: Till Lotta igen:Jag vet att det inte är så lätt,jag e själv f.d. heronist,men utan metadon,ren 10 år nu.Tänker du aldrig sluta med metadon?

Lotta Thell: Skulle sluta imorgon om jag kunde. Jag kan inte låta tankarna på att sluta uppta hela mitt liv. En dag kanske det blir så.



Va: tycker du att det skulle vara lagligt med droger?

Lotta Thell: Det ska i vart fall inte vara olagligt att bruka.



moderator: Nu stänger snart chatten. Pelle och Lotta kommer att svara på ett par frågor till.



Martin: Pelle, varför anser du att det är bättre med en politik där narkomaner begår brott för att kunna knarka och på så sätt drabbar oskyldiga människor, än att de kan få sitt knark utan att tredje part behöver bli drabbade? Är du en av de som anser att brottslingen (jag syftar på narkomanen) har rätt till mer stöd ifrån samhället än brottsoffret?

Pelle Olsson: jag måste ha uttryckt mig otydligt. Jag anser inte att narkomanen ska ha mer stöd än brottsoffret. Om det var så att alla som får metadon elelr heroin av samhället blir väldigt friska och laglydiga så skulle jag tycka det var utmärkt. men så funakr det inte. Massor av människor dör av metadon -- ofta inte när de ä'r klienter i mprogrammen, men metadonet kommer på avvägar. I danm,ark där flera av metadon än av heroin. -



Senada Ramic: Jag undrar om du känner av några biverkningar efter så här många år i metadonprogrammet?

Lotta Thell: Tyvärr har jag ganska mycket biverkningar och de verkar inte ge sig med åren.



Svea: Tror ni drogfri behandling fungerar??

Lotta Thell: sk. 12-stegsbehandling som är MOT läkemedelsassisterad behandling har 5% tillfrisknande vad det gäller heroinberoende. Ungefär lika många som tillfrisknar spontant.



alcazar: vad är den viktigaste lärdom du fått av ditt missbruk?

Lotta Thell: Att aldrig döma andra människor, särskilt inte de som lider.



Kurt: finns samhällsvinster med att ge heroin fritt som i danmark? Det skulle tydligen kosta 220 000 kr per person och år. Hur mkt kostar en heroinist per år som måste skaffa pengar på illegal väg?

Pelle Olsson: Det är en relevant fråga, men svår att räkna ut. Många heroinister är inte så kriminella. Man kan också lägga faktorna: vad skulle man vinna 0m personen i fråga fick drogfribehandling. Heroinbehandling, liksom metadon är livslång. det tror jag de flesta inte inser.



Jan: Min son dog för två veckor sedan 25 år gammal av en flaska metadon som var avsedd för någon annan d v s receptbelagd. Vad har du att säga om detta? MVH Jan

Pelle Olsson: Sånt sker hela tiden när man ahr lågtröskelprogram och patienterna får ta hem metadon utan vidare kontroller. Det är därför jag menar at alla ersättningsprogram måste vara strikt kontrolelrade. Om inet får man fler dödsfall än man eventuellt räddar.



Per Einar Olsso: Jag undrar varför det måste vara svart eller vitt - antingen eller och inte både och. Eftersom vi alla är olika och har olika behov så kan väl olika lösningar på en problematik få finnas - kan det få vara så?

Pelle Olsson: I princip har du en poäng. Det finns mycket fundamentalism i narkotikapolitiken. Det måste finnas utrymme för individuella lösningar. Å andra sidan måste ett lands narkotikapolitik vara sammanhållande och ge ett klart budskap. Ett narkotikafritt samhälle är förstås en utopi, men ändå en bra målsättning. Precis som inga döda i trafiken.



moderator: Nu avslutar vi chatten! Tack för visat intresse!

• Tweet