Proffessor Janne Wallenius chattade om kärnsäkerheten
|
|
Publicerad 15 mars 2011 - 22:16
Uppdaterad 15 mars 2011 - 22:21
|
Janne Wallenius, professor i reaktorfysik på KTH chattade om kärnsäkerheten i Japan efter olyckorna i kärnkraftverket Fukushima 1.
Tim: Påverkar detta Sverige någonting? Isåfall på vilket sett.
Janne Wallenius: Hej, utsläppen kommer inte att påverka Sverige alls.
Sebastian: Hej, när tror du att Japan kommer att komma på fötterna igen efter kärnkraftsolyckorna?
Janne Wallenius: Det kommer att ta ganska länge innan elproduktionen är tillbaka på normal nivå. Som det ser ut nu kan man förmodligen avbryta evakueringen runt Fukushima inom tre månader. Saneringen av härdsmältorna kommer att ta ett decennium, minst.
Sanna, sthlm: Janne Wallenius. Ville bara säga att du var den bästa och mest begripliga experten hittills. Tack! Oroliga människor behöver begripliga experter! Skicka fram Janne W i fortsättningen!
Janne Wallenius: Tusen tack, Sanna!
Jonatan: Finns en teoretisk chans för strålningskatastrof i Japan?
Janne Wallenius: Nej, inte som jag ser det. I värsta fall kommer vi att få döda bland räddningspersonalen och en viss ökad cancerfrekvens på längre sikt.
Janne Lund: Varför ökade värmen i kärnkraftverket efter att det stängdes av direkt efter jordbävningen? Vilka säkerhetssystem finns i kärnkraftverken för att garantera människors säkerhet. Borde man inte förbättra inneslutningen av kärnkraftverken så att de inte kan explodera och påverka omgivningen?
Janne Wallenius: Värmeutvecklingen ökade inte, den gick omedelbart ned till 5% och är nu nere i under 1%. Detta är dock så mycket att man fortfarande behöver kyla bränslet i några månader till. Vad man kan göra är att bygga reaktorer med passiva säkerhetssystem som inte är beroende av reservkraft. SÅdana byggs idag i Kina, till exempel.
Johan: Vad händer om härdsmältan går igenom reaktortanken?
Janne Wallenius: Om inneslutningen forfarande är intakt, kommer stråldoserna bara att öka marginellt. Om smältan tar sig genom stål- och betonginneslutningarna får vi dock lokalt ganska betydande stråldosnivåer.
HK: Har Japan någon annan typ av elproduktion än kärnkraft?
Janne Wallenius: Ja, en massa fossilkraft. De har bara en fjärdedel kärnkraft.
Björn: Om det går riktigt illa, det totalkolapsar och sprids för vind och vatten. Hur stor radie är det då farligt att befinna sig? Tänker på Tjernobyl.
Janne Wallenius: Inom tre km radie vore det ganska farligt att befinna sig. Inom 20 km radie kan det finnas vissa risker. Idag arbetar 5000 människor i Tjernobyl varje dag med att riva kraftverken. Jag har själv varit i sarkofagen.
Lasse: Har du några åsikter om riskerna med upphettningnen av förvaringspoolen för använt kärnbränsle?
Janne Wallenius: Situationen med förvaringsbassängen är mycket oklar. Senaste uppgifter från Japanska regeringen hävdar att det inte var denna bassäng som var orsaken till den mycket höga dosraten som uppmättes i morse.
Anneli: Vilka skador har påvisats på de 30-tal människor som uppges ha skadats av utsläppen i Japan?
Janne Wallenius: Det som sägs är att de har utsatts för strålning, inte att de blivit strålskadade.
Schnygging: Var inte det här en gammal reaktor som exploderade? Har inte de typ 55 reaktorer i Japan? Så att 3 påverkas är väl en ganska bra siffra, med tanke på hur många andra reaktorer det finns..... BTW snyggt halsband.:P
Janne Wallenius: Relativt gammal, men ändå med grundläggande skyddsskal, som stål och betonginneslutning. Inte lika robusta som Oskarshamn 1, dock.
Fredrik Winge: Janne, du sa i Aktuellt att SSM sagt att 0,1 % av härdens innehåll av Cs och I kunde släppas ut. Jag tror att den uppgiften gäller vid en total härdsmälta. I Japan har vi nog än så länge bara partiella härdsmältor, vilket skulle gära siffran väsentligt mindre.
Janne Wallenius: Hej Fredrik, SSM har uppskattat denna siffra utigående från de dosrater som uppmätts utanför kraftverken. Vi har därmed lite större utsläpp från Fukushima än från TMI.
Mikael H: Varför bygger man inte reaktorn under havsytan då det är lättare med kylning vid bortfall av el och reserv kraft?
Janne Wallenius: Tja, det finns faktiskt sådana planer!
Tidis: Hej, vad kan Japan göra i framtiden för att undvika liknande händelser?
Janne Wallenius: Bygga reaktorer med passiva säkerhetssystem, som ESBWR och AP1000
Joakim: Hur kommer det sig att vätgasexplotioner inträffar i reaktorhallarna. Är det en designmiss?
Janne Wallenius: Hej. Vätgas bildas när vatten reagerar med zircalloykapslingen när temperaturen överstiger 900 grader. Vi vet alltså att denna temperatur måste ha förekommmit! Då ökar trycket och man måste tryckavlasta, och därmed släppa ut vätgasen.
Undrande: Hur är det med styrsystemen, hur mycket finns det kvar av dem? De säger att kärnreaktionen upphörde med en gång när systemet stängdes av i samband med jordbävningen. Men om man får en härdsmälta så försvinner väl en stor del av neutron infångningen? Det är väl därför som de pumpar in bohr?
Janne Wallenius: Styrstavarna kan ha separerats från härdsmältan, vilket innebär att man borerar för säkerhets skull.
Anonym: Är det någon risk för de att det använda reaktorbränslet som lagras vid reaktorerna kan smälta också?
Janne Wallenius: Ja, om man tömmer dessa bassänger på vatten. Nu har bränslet i enhet fyra redan lagrats sedan 30:e november, så det borde ha svalnat ganska mycket.
Daniel: Vad är det troliga senariot i fukushima? Kommer det att bli värre? din åsikt
Janne Wallenius: Just nu är läget relativt stabilt. Men inte förrän om ett par veckor kan man sänka garden något.
Malin: Tyskland stänger alla sina kärnkraftverk som är från 1980 o äldre har jag hört idag, hur många såpass gamla har vi i Sverige? Borde vi på allvar överväga att stänga dom också?
Janne Wallenius: Nej, vi kan låta våra äldre reaktorer köra i 10-15 år till. Sedan kan vi ju byta ut dem mot reaktorer med passiva säkerhetssystem.
Lennart Edin: Återgår använt kylvatten till havet om så är fallet hur mycket radioaktiv smitta går ut i stilla havet? Bedömda strömmar och påverkan på sikt? Säkert svårt att svara på !
Janne Wallenius: Aktiviteten späds snabbt ut i havsvatten. Bör inte leda till några problem.
moderator: Tack för era frågor! På grund av stort intresse kommer Janne inte hinna svara på alla frågor men självklart på så många som möjligt.
S: Hej. Tror du verkligen det bara var väte som exploderade i den stora explosionen för 1-2 dagar sedan? Såg ut att vara mycket mer än så, bara att kolla på "svampmolnet" efteråt... Vad har du för tankar om det?
Janne Wallenius: Nej, det var inte bara väte, utan en del olja och annat från diverse tekniska system. Men den mekaniska energin kom huvudsakligen från väteexplosion, är mitt tips
jan: vad händer med kärnraftverket efter en härdsmälta?? Kan man sanera, så att verket går att använda igen och hur lång tid tar det isåfall?
Janne Wallenius: Verket går inte att använda igen, och det tar nog ett decennium att sanera.
Tobias: Vad gör man efter en härdsmälta när smältan kylts ner? Kan man ta hand om det på något vis eller måste det kapslas in på plats?
Janne Wallenius: Ja, man tar ut den och tar hand om den, tror att man gjort detta i TMI.
P: De har svårigheter att fylla reaktortanken och inneslutningen med vatten, tyder inte det på att det finns betydliga läckor, som kan fungera som kanaler för utsläpp om det sker ångexplosioner eller väteexplosioner i reaktorns härd?
Janne Wallenius: Dessa svårigheter beror på att trycket ökar inne i tanken, vilket gör det svårare att pumpa in vatten
Bosse: om alla 3 raktorer får härdsmälta med påföljande utsläpp, vad händer då i värsta fall? är det inte bara en tidsfråga innan det blir 3 x Tjernobyl??
Janne Wallenius: I Tjernobyl kom 30% av de farliga elementen ut. I Fukushima har vi redan nu 2-3 härdsmältor, och endast 0.1% verkar ha kommit ut. Jag ser ingen risk för ett nytt Tjernobyl.
Staffan Fors: Jag är fysiker och har tidigare arbetat 5 år som reaktorfysiker med härd och bränsleberäkningar vid Barsebäcksverket. På grund av detta samt att jag idag jobbar med riskanalyser inomjärnväg hos Trafikverket följer jag sedan i fredags händelserna noga. Jag skulle vilja veta vilken källa som är tillförlitligast samt ger mest teknisk information om man vill följa med i utvecklingen mer detaljerat?
Janne Wallenius: Se myndighetens sida (nisa), samt NHKs engelska sändningar.
Johan: går det att transportera dit nya dieslar eller få igång elen så man kan börja pumpa in kylvatten på vanligt sätt?
Janne Wallenius: Man har transporterat dit ett större antal mobila dieslar (hörde en siffra på 50!)
Anonym: Jag undrar hur detta kommer att påverka naturen och miljön. Komer detta även att drabba djurlivet i havet?
Janne Wallenius: Ingen större påverkan. Jag har varit i Tjernobyl två gånger och där frodas naturen och djuren mer än någonsin
Jonatan: Vilka länder i världen är "farligast" som kärnkraftanvändare?
Janne Wallenius: Ryssland. Där finns flera reaktorer utan inneslutning i drift.
DMM: Är det verkligen en bra idé att bygga fler reaktorer i en av världens mest jordbävningsdrabbade områden? Bevisar inte nuvarande kris ännu en gång att oavsett expertis så kommer risker att missbedömas och säkerhetssystem fallera?
Janne Wallenius: Reaktorerna är designade för att klara jordbävningar. På samma sätt får man bygga höga hus i Japan, trots att ett hoprasat höghus i Tokyo skulle leda till många fler döda än Fukushima.
C P: Om någon teknisk konstruktion borde vara dimensionerad för "worst case", så är det väl kärnkraftverk! Det är väl inte praktiken som skall visa att det inte fungerar. Hur kommer det sig att gasutveckling kan inträffa vid kärnkraftverk? Har man inte tänkt igenom att vätgas kan utvecklas vid en olycka med explosioner som förvärrande omständighet? Jordbävningar, tsunamis och möjlig explosiv knallgasutveckling måste väl vara med i konstruktionsförutsättningarna för kärnkraftverk.
Janne Wallenius: Vätgasutvecklingen är väl känd. Inneslutningarna klarade vätgasexplosionerna. Vad som gjordes fel var att man räknade med maximalt 6 m höga flodvågor under designen av dessa reaktorer. Det var en miss, man borde haft större marginal.
Stig: Angående bygga under vatten. Är sedan flera år bergarbetare och vet att det finns uttömda gruvor som är vattenfyllda och upp till 1200 meter djupa skulle inte reaktorer kunna byggas i en sådan "utagerad" gruva under jord (förutsatt att tillgång till kylvatten finns) och på så sätt minska risk för allmänheten vid haveri?
Janne Wallenius: Kanske, jag vet inte om vattenpumpning och kostnader skulle tillåta detta.
Chris: Hur skyddar man sig om utsläpp sker? Äta jodtabletter? Vad kan man göra mer?
Janne Wallenius: Äta jodtabletter, ja. Vistas inomhus, särskilt när det regnar.
Gnarly: Om nu vinden ligger rätt ut mot havet - skulle det inte vara ett bra tillfälle att helt enkelt punktera reaktorerna - eller litar man på att man får stopp på detta haveri ?
Janne Wallenius: Nej, man vill verkligen inte öppna inneslutningarna, om man kan undvika detta.
Katarina: Hur arbetar man med kärnkraftverket nu? De har väl evakuerat personalen?
Janne Wallenius: Man evakuerade mesta delen när dosraten gick upp till 400 mSv i timmen, eftersom det är hälsofarligt. Nu är dosraten acceptabel igen (för aktuta arbeten), så jag antar att personalen kommer tillbaka.
kärna: Hur lång tid tar det att stänga av en reaktor? Vad menas med att stänga av reaktorn? Vad stänger man av och hur lång tid tar det tills kärnan är under "kontroll"?
Janne Wallenius: Det tar 0.3 sekunder. Sedan kvarstår restvärme under några månader, och då måste stavarna vara under vatten.
Gnarly: Hur kommer det sig att stavarna blottläggs ? Är inte reaktorn ett slutet system eller blir allt vatten ånga ?
Janne Wallenius: Vattenångan är inte alltid av den kvalitet som behövs för att kunna föra bort värmen
LillebrorX: Går det att återanvända klyvbart matrial till andra typer av nukleära kraftproducenter efter att härden smält?
Janne Wallenius: I princip ja, men det vore extremt svårt att återvinna detta.
Sverre Diesen: Japansk TV talar nu om att Reaktor 5 och 6 kan "explodera" men dessa har varit avstängda, tyder det på att man inte klarar kyla 6 reaktorer samtidigt och försöker prioritera den värsta?
Janne Wallenius: För en timme sedan var beskedet att temperaturen i enhet 5 och 6 ökade. Vad man vill undvika är att den går över 900 grader, för i så fall kan vätgas bildas, med kända konsekvenser.
Rob: Om man tvingas överge kontrollrummet på grund av strålning, kan man göra det på extern väg via ett annat kontrollrum. Det vill säga att informationen sänds vidare via satellit eller så?
Janne Wallenius: Intressant fråga. Får be att återkomma med ett bra svar. Tack Rob och alla andra för mycket bra frågor och fina komplimanger!
Olle Blad: Hej, Jag skickar om min fråga i en kortare version: Fråga: I åtminstone 2 av explosionerna så har det i medierna angetts att det troligen är vätgas-explosioner som ligger bakom. Vätgas som tros ha bildats då vatten-molekyler hettas upp kraftigt, och som sedan har format s.k. knall-gas tillsammans med syre. Om så är fallet, borde man då inte kunna undvika dessa explosioner genom att se till så att man har en mycket hög kväve-koncentration i luften inne i reaktor-byggnaden?
Janne Wallenius: Tror att detta skulle vara svårt. Tyvärr!
moderator: Chatten är nu avslutad.
|
SVT Play
Onsdag 23 maj 2012
