Världens Barn är inte bara en insamling utan ett brett informations- och solidaritetsprojekt och en folkrörelse som engagerar större delen av det ideella Sverige. Här nedan har vi ställt samman svaren på de vanligaste frågorna kring Världens Barn.

Vem står bakom Världens Barn?
Svar: Världens Barn är ingen egen organisation utan namnet på en riktad insamling.
Namnet är registrerat av Radiohjälpen, som är en stiftelse som ägs av Sveriges Television, Sveriges Radio och Utbildningsradion.
Kampanjen drivs tillsammans med de ledande svenska organisationer som är engagerade i internationell humanitär hjälp och bistånd. Den är därmed unik för Sverige genom att så många goda krafter här samverkar.

Varifrån kommer pengarna?
Svar: Främst genom enskilda direkta gåvor från radiolyssnare och TV-tittare, både fortlöpande under hela året och framförallt när verksamheten skildras i SVT och SR. En stor del samlas in av Riksinsamlingen som mobiliserar 45 000 frivilliga över hela landet. Dessutom skänker en del företag större summor.

Hur fördelas pengarna?
Svar: Alla organisationer som har ett godkänt s k 90-konto kan ansöka om medel till enskilda projekt. Varje öre går in i en verksamhet som godkänts av Radiohjälpens styrelse efter en detaljerad projektbeskrivning.

Hur vet ni att pengarna kommer fram?
Svar: Genom sättet att arbeta på. Pengarna går inte in i stora system eller till mottagarländer som budgetstöd eller liknande. De fördelas till beprövade svenska organisationer som sedan länge finns på plats och framförallt alltid har ett dokumenterat samarbete med lokala organisationer.

Kan ni följa upp hur pengarna använts?
Svar: Varje organisation måste redovisa hur projektet gått och stämma av mot de mål och den budget som fanns i ansökan. Både lokalt och i Sverige ska ekonomin granskas av en revisor.
De flesta projekt löper över flera år, då lämnar organisationen delrapporter varje år.
Radiohjälpen har också en fortlöpande diskussion med alla organisationer om projektidéer och hur det sedan går. Vi besöker själva några projekt varje år, även för att dokumentera dem i radio och TV.

Hur mycket går åt till administration?
Svar: En viss administration är absolut nödvändig för att garantera kvalité i biståndet. Annars finns just risken att pengarna inte kommer fram eller inte gör nytta. Dessutom ska varje projekt granskas och revideras av någon oberoende.
För att få ha ett 90-konto får en ideell organisation använda högst 25 procent av medlen för att finansiera sin egen verksamhet. Inom Världens Barns kampanjapparat är siffran max 15 procent, för övriga organisationer som får del av medlen 7 procent för varje projektinsats - vilket krävs för att täcka nödvändig ekonomisk hantering och revision.
Radiohjälpens egna administrativa kostnader, inklusive kansliets löner, uppgick under 2009 till 4,34 procent.

Hur många projekt talar vi om?
Svar: Pengar från Världens Barn arbetar i hundratals verksamheter världen över. I fjol fick 59 organisationer del av medlen till olika 129 projekt.

Hur ser de projekten ut?
Svar: Vanligaste nyckelord bland årets projektbeskrivningar är: Barn i konfliktområden; gatubarn; föräldralösa efter HIV; riktad utbildning för flickor och eftersatta grupper; yrkesutbildning, utbildning av utbildare och ledare; arbete mot våldskultur och för barnrätt, mikrolån och självförsörjning, psykosocialt stöd, återuppbyggnad och försoning; påverkan och medvetandeprocess, genderperspektiv;
Barns rätt till skolgång genomsyrar mycket av verksamheten. Medicinska insatser och rehabilitering ingår ofta som en del av allt ovanstående, plus vaccinationer. Stöd till infrastruktur består främst av hjälp för att förbättra och utveckla pågående långsiktig verksamhet eller komma vidare i en process.

Men kan barn som varit med om allt detta verkligen få ett normalt liv igen?
Svar: Människans förmåga att återhämta sig, både fysiskt och mentalt, ur de mest eländiga situationer ? är fantastisk. Om hon bara får ett litet rep att börja klättra upp efter. Även från botten orkar barnen hitta tillbaka till skrattet och glädjen igen.
Väldens Barn betyder oerhört mycket psykologiskt i sig ? bara genom att någon i en annan del av världen bryr sig om.

Hur vet ni att pengarna verkligen gör nytta även på lång sikt?
Svar: Återigen: Genom sättet att arbeta på. Det börjar med organisationens erfarenhet och kunskap och förståelse av den lokala situationen och fortsätter med just trovärdiga och pålitliga lokala samarbetspartner som ytterst genomför insatsen i samklang med de berörda. Nyckelordet är ?lokalt ägande?, målet är att insatsen blir varaktig och på sikt lever vidare även utan fortsatt bistånd.
Även om en insats är akut humanitär sker den inom en långsiktig utveckling som syftar till bestående förbättringar. När nyhetsmedia lämnat arbetar vi träget vidare när den akuta fasen övergår i långsiktig återuppbyggnad.

Men - är bistånd så bra egentligen, hindrar det inte mer än det hjälper?
Svar: En del bistånd är säkert mindre bra ? om det utförs på fel sätt. Men det vi ägnar oss åt är det säkra sättet att bedriva bistånd på. Allt går till tydliga och budgeterade humanitära insatser, enkelt uttryckt prioriteras viktiga projekt som Sveriges bästa organisationer inom olika sektorer driver. Och allt arbete syftar till varaktig förändring och ett lokalt ägande i mottagarlandet.
Bildligt talat bärs pengarna i en portfölj förbi alla snubbelhinder och mellanhänder, förbi alla korruptionsfaror för att sen arbeta på plats tillsammans med de svenska organisationerna och deras mångåriga partner. I verksamheter som vi sett fungerat under flera år och som verkligen gett resultat. Fast pengarna arbetar i världens svåraste områden - därför att vi arbetar med de allra mest utsatta, de som allra mest behöver hjälp, de som behöver både akut hjälp för att först överleva men sen få hjälp att själva kunna skapa sina egna goda liv.

Elisabeth Dahlin
Ordförande Världens Barn
Generalsekreterare Rädda Barnen

Finn Norgren
Generalsekreterare
Radiohjälpen