Obehagliga minnen från 50-talet

Publicerad 19 oktober 2009 - 13:32 Uppdaterad 20 oktober 2009 - 11:48

Det påminde lite om de där obehagliga bilderna från 1950-talet; där rädda barn står uppställda på led med armarna bara i väntan på en doktor med jättestor spruta längst fram i kön.

Det var bara det att den här gången var det Ekerö 2009 och nervösa riskpersoner i stället. Men nu är i alla fall influensavaccineringen i full gång.

Klistermärke eller kaos
Mitt riskbarn och jag kom hand i hand, den ena av oss övertygad om att det väntade både klistermärke och beröm för den som var duktig och tog sin spruta. Den andra kände på sig att kaos väntade och hade laddat upp med en zoo-tablettask, bara för säkerhets skull.

Och visst blev det en spruta, men i för små barn lite läskig form.

Ett långt led i kö bakom avspärrningstejp, inga klistermärken till duktiga barn, löpande band-principen med högljudda vuxna från ett gruppboende i närheten, gamlingar med handväskan tätt tryckt till bröstet och sjuka barn huller om buller.

Kanske var min riskperson dagens första barn, för det krävdes tre-fyra sköterskor och långa diskussioner innan den rätta dosen hade mätts upp. Under tiden gömde sig riskpersonen under min kappa, för det luktade starkt av sprit i korridoren och de andra i kön var högljudda.

Sprutor överallt
Överallt låg det sprutor och väntade. Inte spruta mamma, inte spruta, hann den lilla riskpersonen vädja flera gånger.

Sedan gick det i alla fall fort. Mitt lilla gallskrikande riskbarn sprittvättades och stacks på mindre än tio sekunder och så snabbt ut. Då halade mamma fram tablettasken men det kändes som en klen tröst. Något säger mig att det blir svårare att övertyga henne om att dos två är en festlig tillställning.

Däremot var allt supereffektivt och informationen föredömlig.

På en liten rosa klisterlapp påmindes man om att nästa vaccination bör ske om tre veckor och att mer kunde läsas på vardguiden.se.

I och för sig står det på Socialstyrelsens hemsida att friska vuxna ska avvakta lite med spruta två, tills forskarna blivit klara med alla kliniska prövningar, men för min lilla, nu ganska mycket mer skeptiska, riskperson verkar det inte finnas några vägar runt dos två.

Smittspridningen ökar
Smittspridningen ökar igen, så det känns i alla fall bra att ha fått ettan. Men det var ingen rusning till vårdcentralen, åtminstone inte på Ekerö, kanske är inte ens riskpersonerna längre tillräckligt rädda för svininfluensan för att gå dit?

Myndigheterna gör sitt bästa för att övertyga om att det bästa ändå är att ta sin spruta. 1,5 miljoner kan bli sjuka i våg nummer två, skrev de samlat i en debattartikel nyligen.

Säkert stämmer de siffrorna med alla datasimuleringar men kanske motverkar det ändå sitt syfte att trycka på massinsjuknande när så få verkligen ser sjukdomen i sin vardag just nu?

Kanske vore det en bättre att trycka på att det viktigaste skälet att vaccinera sig är omtanken om människor som min egen lilla riskperson?

Även om just du inte tror att du någonsin kommer att drabbas av svininfluensan ? och skulle det ändå bli så överlever du säkert - kanske du har en riskperson nära dig som inte skulle göra det och som ännu inte hunnit få sin etta.

Så visst kan det vara klokt att ta sin spruta, när den väl kommer.

Många som inte är riskpersoner får vänta lite extra, ungefär en vecka till, eftersom det blivit förseningar i leveranserna.

Malin Attefall, medicinreporter

• Tweet