Gult ljus för euron
|
|
Publicerad 11 december 2011 - 12:39
Uppdaterad 11 december 2011 - 12:48
|
Fredagens besked från EU:s statschefer var små tomtesteg i rätt riktning. Beskeden från mötet skapade varken ovationer eller sammanbrott. Sanningen är nog att ingen ännu lyckats lägga hela pusslet och fattat om det saknas några viktiga bitar - men det gör det! Låt oss ta en helikoptervy över hela paketet av beslut från i fredags. Här uppe är luften klarare och mönster på marken framgår tydligare. Det är en hård kärlek eurons syndare ska utsättas för. Det handlar om förmaningar och ordning och reda. Visst låter det bra om länder som har levt över sina tillgångar. Men det finns väl ingen som förespråkar att missbrukare inte också ska få tillgång till näringsrika måltider? Frågan som infinner sig är hur dessa allt svagare länder ska kunna resa sig utan att få näring att växa. Detta är nämligen Europas grundproblem ? brist på konkurrenskraft. Länderna i syd har importerat pengar (lånat) för att täcka över just bristen på denna förmåga. Innovation, och kunskap kräver faktiskt satsningar. Konkurrenskraften i EU/Euro-området pratades det lite om i fredags. Det är mer koncentration på hur man ska utdela smisk. Om vi landar en stund och tittar på huvuddragen i vad som beslutades: Spöstraffen Euroländerna ska genom mellanstatliga avtal som går vid sidan om EU-fördraget skaffa sig bestraffningsmedel för de länder som syndar med sina budgetar. Pisket kommer som automatiska böter. 17 länder är med från början och 9 till kanske ansluter sig, trots att de inte använder euron. Detta var det som var möjligt! Men här finns ju den stora kantbollen - flera av de premiärministrar och presidenter som var i Bryssel i fredags kanske inte har kvar sina jobb nästa år. I spetsen av dessa som sitter löst är den tongivande franske presidenten Sarkozy. Han ser ut att ryka redan till våren om inte ett under sker. Hur vattentäta är egentligen dessa avtal när folkligt missnöje efter besparingar och nedskärningar i välfärden sätter sin prägel på parlament och regeringar? Summorna Blev det en Bazooka eller en vattenpistol? En brandvägg skulle resas för att inte rädslan från Grekland skulle sprida sig än mer. Det har den ju redan gjort till Italien och Spanien som betalar dyrt för sina lån. Det handlar om astronomiska summor. För en person med månadslön kan det vara svårt att förstå. Men om vi översätter varje miljard euro till en krona kanske det blir lättare. I den nuvarande räddningsfonden EFSF finns det ungefär 250 kronor kvar. Via finansiella tricks ska man få den att verka större. Redan nästa år ersätts denna räddningsfond med en annan med färre bokstäver, ESM, men med lite mer pengar - 500 kronor. Dessa två fonder ska inte verka parallellt vilket innebär att det bara blir 250 kronor extra. Dessutom ska alla EU länder (också Sverige) stoppa in en tvåhundring via den Internationella Valutafonden. Det låter ju bra men kolla in behoven. EU:s kassa bankmyndighet (två misslyckade försök att peka ut riskbanker) har beräknat att de privata bankerna behöver tillskott på mer än en hundralapp. Italien, världens tredje största låntagare behöver låna 345 kronor nästa år. Man fattar ganska snart att felmarginalerna är små. ECB sista räddningen Den Europiska Centralbanken, ECB, håller nu Europas banker under armarna med billiga lån, men vägrar hårdnackat att storköpa krisländers skulder. Politikerna hoppas nu att bankerna ska vara "smarta" och köpa krisländers skulder eftersom de får låna av ECB till 1 procent men kan tjäna 6 procent på att låna till exempelvis Italien. Men sanningen är att bankerna hittills säljer av krisländernas lån. Så finansmarknaderna gör inte jobbet åt politikerna. Kvar finns bara ECB, den enda som faktiskt kan trycka nya pengar. Till slut är ECB den enda kortsiktiga lösningen för att också hålla uppe länders ekonomier. Var då mötet i fredags ett misslyckande? Knappast, det är nog det bästa resultatet man kan förvänta sig av 27 länder ledda av politiska ledare som sitter löst. Det blev inte rött ljus, men knappast grönt. Euron kör mot gult - på gränsen. Det innebär att fältet fortfarande är fritt för finansiella attacker mot svaga krisländer. Det kan bli fortsatt hett redan innan året är slut. Något jul-lugn kanske inte infinner sig. Men om vi sätter oss i vår helikopter igen så är det svårt att se en ljusnade framtid också längre fram i tiden. För att citera rapparen Drake "?as long as the outcome is income" - något sådant nämns inte ens i överenskommelsen. Tills vidare kör euron på fälgarna.
Peter Rawet, ekonomikommentator peter.rawet@svt.se |