Rapports inrikespolitiske kommentator Mats Knutson blickar framåt. Foto: Anders Mohlin/SVT

Inrikespolitik: Mats Knutson skådar in i 2011

Året som kan avgöra nästa val

Publicerad 1 januari 2011 - 10:03 Uppdaterad 1 januari 2011 - 10:07

2011 kan få stor - kanske avgörande betydelse - för valutgången 2014. Framför allt handlar det om två saker: Fredrik Reinfeldts förmåga att klara av sin minoritetsställning, men också Socialdemokraternas val av ny partiledare.

Yttre faktorer som kan påverka den inrikespolitiska arenan är förstås om den ekonomiska krisen i Europa fördjupas och förvärras under våren. Det ekonomiska läget i länder som Portugal och Spanien är högst osäkert. Samtidigt väntas åtstramningspaketen i flera europeiska länder få fullt genomslag det kommande året. Detta kan också påverka svensk ekonomi, om än på annat sätt än nya akuta skuldkriser.

Svårare driva politik
De inrikespolitiska konsekvenserna av en förvärrad ekonomisk kris i Euro-området är emellertid svåra att förutse. Finanskrisen som bröt ut på hösten 2008 gynnade den borgerliga regeringen, och missgynnade den rödgröna oppositionen. Det parlamentariska läget idag är dock ett annat.

En minoritetsregering, som den Fredrik Reinfeldt nu leder, har svårare att driva igenom en krispolitik än en regering som har majoritet i riksdagen. Det kan försvåra för honom att, vid behov, vidta resoluta åtgärder. Å andra sidan är det ekonomiska utgångsläget i Sverige gott. Tillväxten 2010 var på rekordnivåer och även de kommande åren bedöms tillväxten vara stark.

Alliansen och Socialdemokraterna gjorde upp om betygen. Här Mikael Damberg (S) och skolminister Jan Björklund (FP).Foto: Scanpix Det närmaste problemet för Fredrik Reinfeldt är minoritetsläget i riksdagen. Under hösten 2010, direkt efter valet, hanterade han det utan större nederlag. Han lyckades få stöd bland annat för betygsreformen och Afghnistantruppen, men förlorade omröstningen om besparingar på regeringskansliet. I huvudsak är han säkert nöjd med hösten, men kan knappast se den som vägledande för det parlamentariska läget under resten av mandatperioden.

Farligare motståndare
För det första var vågmästarpartiet Sverigedemokraterna helt nya i riksdagen efter valet i september. De ägnade i huvudsak hösten åt att lära sig systemet och pröva sin politiska tyngd. När partiet blir varmt i kläderna och får lite erfarenhet kommer Jimmie Åkesson förmodligen att spela sina kort skickligare. Därmed blir han och hans parti en farligare motståndare för Reinfeldt, särskilt om frustrationen växer inom Sverigedemokraterna över uteblivna sakpolitiska framgångar.

I mars 2011 ska en efterträdare till Mona Sahlin väljas. Foto: Scanpix För det andra var Socialdemokraterna i praktiken handlingsförlamade under hösten efter valfiaskot och Mona Sahlins avgång, ett ledarlöst tillstånd som inneburit att partiet präglats av interna motsättningar och soloutspel.

I slutet av mars väljs en ny partiledare, som får i huvuduppgift att föra partiet tillbaka till regeringsmakten. Valet av partiledare kan bli avgörande för om Socialdemokraterna lyckas. En skicklig oppositionspolitik kan åter föra upp partiet från det politiska diket och det vore fel att redan nu räkna bort Socialdemokraterna.

Minns förra mandatperioden när den borgerliga regeringen länge ansågs vara dömd till undergång i valet, men där allt förändrades under några månader. Moderaternas förändring har möjliggjort ett flöde av väljare direkt från Socialdemokraterna till Moderaterna, men dessa väljare kan sannolikt vara lika rörliga åt det motsatta hållet.

Detta ska utvecklas
En ny socialdemokratisk partiledare kommer sannolikt att satsa på att ge partiet en mer regeringsduglig profil. Det var ju mycket på grund av att detta saknades som de rödgröna förlorade valet i september. Sedan handlar det om att utveckla jobbpolitiken och den ekonomiska politiken för att vinna tillbaka medelklassens förtroende.

Allt detta kommer att skärpa de politiska motsättningarna i riksdagen. Med en minoritetsregering blir Fredrik Reinfeldt betydligt mer utsatt än under förra mandatperioden. En misstroendeomröstning i det nuvarande politiska läget kan få ödesdigra konsekvenser. Ytterst hotar nyval.

Under hösten valde Fredrik Reinfeldt en ganska låg profil. Fullt logiskt med tanke på det fokus som var på socialdemokraternas interna problem i spåren av Sahlins avgång. Sannolikt väntar i år en tid av större aktivitet även om det är rimligt att anta att minoritetsläget får regeringen att avstå från att försöka driva igenom större reformer med kontroversiellt innehåll.

Den 20 december 2010 höll statsminister Fredrik Reinfeldt (M) sitt jultal på Skansen i Stockholm.Foto: Scanpix I sitt jultal på Skansen hävdade visserligen Reinfeldt att han inte tänker slå av på reformtakten, men det parlamentariska läget lägger betydande begränsningar på hans regering jämfört med förra mandatperioden. Frågan är till exempel om regeringen vågar lägga fram förslag om en obligatorisk arbetslöshetsförsäkring eller om rädslan för voteringsnederlag i riksdagen är större?

Om terrorattentatet i Stockholm i december får några politiska konsekvenser är osäkert. På kort sikt kan händelsen underlätta för en regering att driva igenom åtgärder som annars skulle ha setts som integritetskränkande eller för långtgående. Därmed kan det bli enklare för regeringen att få igenom det så kallade datalagringsdirektivet i riksdagen. Några andra konsekvenser är svåra att se, såvida inte fler attentat inträffar i Sverige.

Byten väntar
Det politiska året kommer också att präglas av partiledarbyten. Först ut är Socialdemokraterna som i slutet av mars väljer ny partiledare efter Mona Sahlin.

I vår utses även Miljöpartiet nya språkrör, något som kan få stor betydelse för hur politiken gestaltar sig under resten av mandatperioden. Det är ju ingen större hemlighet att Fredrik
Kristdemokraternas partiledare Göran Hägglund fick hösten 2010 skarp kritik av sina partikollegor.Foto: Scanpix Reinfeldt helst vill samarbeta med Miljöpartiet i riksdagen. Språkrörsvalet kan få bli vikigt för hur omfattande ett sådant samarbete blir. Gustaf Fridolin, Mikaela Valtersson och Åsa Romson är några av dem som kandiderar till språkrörsposterna i partiet.

Kristdemokraternas partiledare Göran Hägglund ifrågasattes internt under hösten efter ännu ett dåligt valresultat. Hans ambition är dock att sitta kvar och frågan nu är om partiet väljer att behålla honom som partiledare eller vill ha en ny.
Åsa Romson, Mikaela Valtersson och Gustaf Fridolin nämns som framtida språkrör. Bilder: Scanpix Frågan aktualiseras under våren inför kristdemokraternas riksting som hålls i slutet av juni. Hittills har Hägglunds eget besked varit att han vill sitta kvar över valet 2014.

Också Vänsterpartiets ledare Lars Ohly vill sitta kvar över nästa val, men även i Vänsterpartiet finns kritiker som vill att Ohly lämnar. Inte heller här är förmodligen sista ordet sagt ännu.

Centerpartiet bedöms också få ny partiledare under mandatperioden, men mycket talar för att Maud Olofsson sitter kvar i varje fall till 2012. Favorit att ta över är riksdagsledamoten Annie Johansson.
Annie Johansson, Eskil Erlandsson och Anna-Karin Hatt kan eftertäda Maud Olofsson som partiledare för Centerpartiet. Bilder: Scanpix En annan som nämnts är Maud Olofssons tidigare medarbetare, numera IT-ministern Anna-Karin Hatt. Det vore förmodligen också fel att räkna bort landsbygdsminister Eskil Erlandsson från spekulationerna om en ny centerledare.

Kriser kan avgöra
Flera faktorer under 2011 kan alltså få betydelse för den politiska utvecklingen även under längre sikt. Minst lika viktigt är hur den borgerliga regeringen klarar av att hantera plötsliga kriser i Sverige eller i vår omvärld. Här handlar det inte minst om att bemästra minoritetsläget i riksdagen.

Klarar Reinfeldt av att fram till 2014 undvika nyval i det osäkra parlamentariska läge som råder kommer Sverige att ha åtta år av sammanhängande borgerligt styre. Det markerar en slutpunkt på den socialdemokratiska makthegemoni som präglat svensk politik sedan andra världskrigets slut. Den politiska kartan i Sverige har alltså ritats om och det kommer att ha en betydande inverkan på det svenska samhället under de kommande åren.

Mats Knutson
inrikespolitisk kommentator
mats.knutson@svt.se

• Tweet