Ljus bild från Borg men det finns risker...

Publicerad 13 april 2011 - 16:06 Uppdaterad 13 april 2011 - 16:52

Finansminister Anders Borg tecknar en ljus bild av Sveriges framtid. Tillväxten blir stark de kommande åren och arbetslösheten faller.

Sysselsättningen ökar med över 300.00 personer, enligt regeringens prognoser.

Men att teckna ekonomiska prognoser för framtiden har de senaste åren visat sig vara mycket svårt.

Att läget just nu är mycket starkt betvivlar ingen. Förra året var tillväxten 5,5 % och i år ökar BNP med 4,6 %.

De offentliga finanserna visar redan överskott och den förväntade starka utvecklingen under kommande år gör att de ekonomiska överskotten växer kraftigt.

Viss försiktighet
Men det finns starka skäl att se på de positiva prognoserna med viss försiktighet. I vårpropositionen 2008 till exempel trodde Anders Borg att Sverige var på väg in i ett läge med en "något dämpad efterfrågan" - i verkligheten drabbades världen några månader senare av den djupaste ekonomiska krisen sedan 1930-talet.

Väl nere i lågkonjunkturen lyckades varken Anders Borg eller några andra ekonomska bedömare förutspå kraften i den ekonomiska uppgång vi nu ser.

I höstas efter valet varnade finansministern klart och tydligt för risken för bakslag i den ekonomiska utvecklingen. Nu skriver regeringen att riskerna för en plötslig nedgång har minskat.

Sannolikheten är alltså större att den goda utvecklingen står sig, menar Anders Borg.

Risker i omvärlden
Samtidigt finns det en rad risker i omvärlden och i Sverige.

Oron i Nordafrika och Mellanöstern är inte över och ingen vet idag vilka konsekvenserna blir om oljeleveranserna stryps.

Redan idag är vi på väg mot rekordhöga oljepriser och det är oklart hur detta påverkar den globala återhämtningen.

Till detta kommer omfattande besparingsprogram i flera stora europeiska länder. Skuldsättningen i EU är dessutom nu uppe på 90 % av BNP, vilket gör att regeringarna har små möjligheter att möta en ny kris med nya stora offentliga utgifter.

I Japan är läget ännu besvärligare. Statsskulden är över 200 % av BNP och effekterna av jordbävningarna kommer att få stora konsekvenser för japansk ekonomi.

Inte sedan 1960-talet
Om regeringens prognoser står sig utsätts också det svenska systemet för helt nya problem. Frågan är hur svensk ekonomi klarar det.

Inte sedan 1950- och 1960-talen har Sverige lyckats kombinera låg arbetslöshet med låg inflation och balans i ekonomin.

Klarar svensk lönebildning en situation med låg arbetslöshet eller kommer löneavtalen att springa iväg och leda till hög inflation?

Redan idag har många företag problem att rekrytera personal - hämmar flaskhalsar tillväxten och driver upp lönerna? Hur klarar Sverige på lång sikt den internationella konkurrensen från framför allt Asien?

I Kina utexamineras sju miljoner högskoleutbildade varje år. 38.000 nya tillverkningsföretag startas. Kan svenska företag matcha sina nya konkurrenter, som dessutom gynnas av betydligt lägre löner?

Flera frågor förblir obesvarade idag.

Sänkta skatter ifrågasätts
Däremot är det uppenbart att regeringen vill gå vidare med sänkta skatter. I vårbudgeten konstaterar Anders Borg att jobbskatteavdraget är det viktigaste sättet att få fram nya jobb.

Flera kritiker, också inom den borgerliga alliansen, ifrågasätter dock om sänkt inkomstskatt i det nya ekonomiska läget har samma betydelse som efter makttillträdet 2006.

Bland annat har centerledaren Maud Olofsson från den utgångspunkten ifrågasatt ytterligare jobbskatteavdrag.

Kritikerna menar bl a att satsningar på utbildning och infrastruktur kan ha långsiktigt större effekt på tillväxt och nya jobb än fortsatta inkomstskattesänkningar. Detta lär också bli den stora debattfrågan om regeringens vårbudget.

Hård press på Borg
De växande ekonomiska överskotten kommer också att sätta Anders Borg under hård press. Redan hörs kritik om att regeringen är för inriktad på stabila statsfinanser istället för att omsätta pengarna i ideologiska borgerliga hjärtefrågor, till exempel avskaffad värnskatt.

Håller den goda ekonomiska utvecklingen i sig kan vi vänta oss en ny huggsexa om överskotten i förhandlingarna inför höstbudgeten, där de skarpa förslagen ska presenteras.

Kritiken från oppositionen handlar hittills mest om att det är för lite satsningar på välfärd, utbildning och jobb i regeringens vårbudget.

Bostadsfrågan
En annan fråga man kan vänta sig att oppositionen tar upp är också det faktum att det i vårpropositionen saknas åtgärder för att ytterligare öka bostadsbyggandet.

Bristen på bostäder är redan ett stort problem i Stockholmsormådet och kan dämpa den annars starka tillväxten.

Miljonprogrammens bostadsområden börjar samtidigt bli slitna och kommer att behöva rustas upp. Hur detta ska gå till har regeringen heller inget svar på ännu.

Mats Knutson
inrikespolitisk kommentator

• Tweet