Mörka skuggor över budgeten

Publicerad 20 september 2011 - 15:56 Uppdaterad 22 september 2011 - 17:01

Den internationella ekonomiska krisen kastar mörka skuggor över regeringens budgetproposition för nästa år. Tillväxten faller, budgetöverskotten raderas ut och arbetslösheten stiger.

Läget är allvarligt men det kan bli betydligt värre.

Finansminister Anders Borgs prognoser för hur svensk ekonomi utvecklas är ytterst osäkra. Den senaste tidens internationella oro visar tydligt hur snabbt läget kan förändras.

Så sent som i juli planerade finansministern för ett reformutrymme i budgeten på drygt 30 miljarder kronor. Sensommarens skuldkris i euro-området, amerikansk oro och fortsatta börsfall ändrade spelplanen fundamentalt på bara ett par veckor. Nu är reformutrymmet halverat, men risken är stor för fortsatt nedgång och ingen vet idag hur djup den internationella krisen blir.

En förvärrad kris i Grekland kan få allvarliga konsekvenser också för Sverige. En annan osäkerhetsfaktor är Italien, som på tisdagen fick sänkta kreditbetyg på grund av förväntade svårigheter att ta itu med landets ekonomiska problem.

Vill möta kris med återhållsamhet
Anders Borg vill möta den internationella skuldkrisen med återhållsamhet. Viktigast är att ha balans i ekonomin och att undvika underskott. Visst, hälften av åtgärderna i budgeten riktas till sådant som brukar beskrivas som konjunkturpolitik, det vill säga infrastruktursatsningar och arbetsmarknadspolitik, men både ekonomer och oppositionen i riksdagen efterlyser större satsningar för att dämpa nedgången och hålla tillbaka arbetslösheten. Här kommer också en av de viktigaste av debatterna kring budgeten att föras.

Anders Borg hänvisar till den ekonomiska oron när han skjuter upp aviserade sänkningar av inkomstskatten. Frågan är varför det som var god konjunkturpolitik för regeringen 2008 och 2009 nu är ansvarslös skuldpolitik? Svaret ligger förstås i att det inte bara handlar om ekonomiska överväganden utan minst lika mycket om politiska realiteter. Regeringen inser att sänkt inkomstskatt kommer att stoppas av riksdagen och väljer därför att inte ens lägga fram förslagen.

Därmed är höstens budgetproposition inte enbart betingad av det ekonomiska läget utan också av det parlamentariska läget. Kvar i budgeten finns i huvudsak åtgärder som det går att bygga majoriteter kring. Miljöpartiet t ex lär inte stoppa sänkt restaurangmoms medan socialdemokraterna lär stödja höjda bostadsbidrag till utsatta barnfamiljer och höjda bostadstillägg för pensionärer.

Budgetlagen gör det svårt för oppositionen att köra över regeringen, men förra höstens beslut att spara på regeringskansliet var ett uttryck för vad som kan hända om de rödgröna partierna och Sverigedemokraterna röstar på samma förslag. Höstens budgetbehandling i riksdagen kommer att ge oss svar på om sådana gemensamma nämnare går att finna också i höst.

Ett annat frågetecken med regeringens budget är de ekonomiska kalkylerna för 2013 och 2014. Anders Borg talar ofta om "skuldstormen" och för 2012 sker mycket riktigt också en rejäl nedskrivning av tillväxten. Men redan 2013 är Sverige, enligt kalkylerna, tillbaka i full sving igen med kraftigt höjd tillväxt. Vad som ligger bakom denna snabba återhämtning framgår varken av budgeten eller av de intervjuer Anders Borg har givit under tisdagen. Lyssnar man på finansministern är budskapet snarare att sker det några förändringar så är de till det sämre, inte till det bättre. Därmed hänger de positiva siffrorna för 2013 och 2014 i luften och kan kanske snarast föras till kontot glädjekalkyler.

Mats Knutson
inrikespolitisk kommentator

• Tweet