|
|
Kommentar: BO Inge Andersson
|
Egyptens regering fick sparken men...
Mubarak måste bort
|
|
Publicerad 29 januari 2011 - 10:22
Uppdaterad 1 februari 2011 - 16:12
|
Vem kan hjälpa Egypten? Det som i grunden behövs är ju jobb, miljontals jobb, och en förvaltning som är hederlig. Det räcker knappast med att sparka en regering. Det är hela systemet som måste ändras. Då måste Mubarak försvinna, symbolen för dåligt regerande i 30 år.  Det är som att upprepa vad som sades om Tunisien. Precis som där försöker nu presidenten rädda sig med att sparka regeringen. Det är den som ska få skulden.
Och mönstret är detsamma: Han tillsätter några av de gamla stötarna igen. Den nye premiärministern porträtterades 2005 i regeringsorganet al-Ahram som känd för sina brutala metoder. Det tyder på att Mubarak tänker stanna och slåss. Kan den folkliga ilskan klara kampen mot hans förtryck? Symbolen för förtryck
Men de stämningar som funnits den senaste tiden tyder på att protesternas mål är att få bort symbolen för förtryck och vanstyre. Presidenten själv. Många som protesterar säger att de har brutit igenom en mur av rädsla. Nu vågar de jaga poliser på flykten. Det är det hopplösaste läget för en diktatur. Att folk inte är rädda längre. Vi ser nu arabvärldens största och politiskt kanske viktigaste land  falla ihop. Följderna av det går ännu inte att bedöma. Oron måste vara stor i Israel som trots allt använt Egypten som ett slags ordningsman gentemot Hamas och övriga palestinier. Oljekris
Samma gäller för USA. Kan USA med allierade bidra till Egyptens återuppbyggnad politiskt? De är djup komprometterade för sin tysta accepterande av Mubaraks välde. Det här kan upprepas. Om protesterna skulle nå Saudiarabien, då får vi känna av kriserna mer än som tv-bilder. Då får vi en global oljekris. Det är troligt att Mubarak arbetar för att vinna tid. Det lyckades i Iran för ett par år sedan. Men vi såg där ett betydligt mer välorganiserat förtryck, dessutom med starka religiösa förtecken.  I Egypten verkar det som om säkerhetsstyrkor av olika slag närmast tvekar. Det gjorde de inte i Iran. Tradition att bygga på?
En sak bör påpekas: Det har funnits större möjligheter att uttrycka avvikande åsikter i Egypten än i till exempel Tunisien eller Saudiarabien. Det kan betyda att det också finns en tradition som det kanske går att bygga på. Och bakom allt alltså: Miljontals jobb måste skapas i Egypten. Vem kan hjälpa? USA? EU? Eller - Kina? Det är en ofantlig uppgift, eftersom det är samma som behövs i andra länder som kan stå i tur som Algeriet, Libyen, Jordanien, Marocko. Perspektiver är för stort för att kunna överblicka. Bo Inge Andersson, utrikeskommentator
bo_inge.andersson@svt.se |
SVT Play
Torsdag 23 februari 2012
