En märklig ny grekisk regering

Tillsatt under EU-hot

Publicerad 10 november 2011 - 12:47 Uppdaterad 10 november 2011 - 22:02

Greklands nya regering är unik. Den är tillsatt under hot från euroländerna. Den konservativa oppositionen stödjer den bara därför att EU och konservativa broderpartier i Europa pressat dem hårt. Och den har bara ett enda syfte: Att säga ja och amen till allt som euroländerna kräver.

Den opolitiske Lucas Papademos blir ny premiärminister Det är för tidigt att tro att krisen är över. Vi kan vänta oss många demonstrationer och intriger framöver. Att partierna, trots enorm press från EU, har dröjt så länge med att enas, bådar inte gott för framtiden.

Märklig regering
Den nye premiärministern Lucas Papademos var tidigare vicechef vid Europeiska centralbanken med en klar uppfattning om vad euroländerna kräver av honom och Grekland. Han har tidigare varit grekisk centralbankschef och pressade ner inflationen så att Grekland kunde bli euro-land.

Han representerar inget politiskt parti. Det ökar förtroendet både utomlands och i ett politikertrött Grekland. Det är bekvämt för de politiska partierna med en opolitisk ledare, som man kan skylla på.

Men det är i sanning en märklig regering som tillkommer i skuggan av den stora eurokrisen. Och nu i skuggan av den spänning som råder i Italien.

Ändrat sig
Konservativa Nea Dimokratia (Ny
Den konservative ledaren Antonis Samaras har ändrat åsikt demokrati) har ändrat sig och vill godkänna de hårda åtstramningar som euroländerna kräver.

Mycket riktigt finns det också en opposition inom partiet mot partiledaren Antonis Samaras kovändning.

Regeringen kommer alltså att stödjas av partier som riskerar att göra storförluster i de nyval, som de konservativa har krävt.

Orkar de?
Demonstrationerna i Grekland har redan varit intensiva och blodiga. Det finns ingenting som talar för att de skulle bli mindre våldsamma nu, snarare tvärtom.

Det som behövs i Grekland nu är en regering som inte fikar efter lättvunna segrar. Men frågan är om en sådan regering kan finnas i en parlamentarisk demokrati, när man sneglar på nästa val.

Det finns risk att regeringen och partierna i parlamentet, när det väl kommer till kritan, inte orkar fatta de hårda besluten med tanke på väljarna och kommande valresultat.

Vart ska grekerna vända sig?
Frågan är dock vart grekerna ska vända sig när det nu finns en förödande majoritet för det som många protesterar mot.

Efter en positiv utveckling från fattigdom till relativt välstånd är åtstramningarna en skräckbild som får många att tänka på 60-talets fattigdom.

Frågan är också hur grekerna uppfattar det närmast diktatoriska sätt som euroländerna har använt.

Fransk och tysk skuld
Skulden ligger också hos de euroländer som tidigare inte stoppat missförhållandena. Det faller särskilt tungt på Frankrike och Tyskland, som var ett slags föregångare.

Det var de som med stora staters arrogans tidigare satte sig över de krav på budgetbalans som gällde inom euro-området. De gjorde alltså i princip det som grekerna nu straffas för. Ingen hade makt att straffa fransmän och tyskar.

Bo Inge Andersson, SVT
bo_inge.andersson@svt.se

• Tweet