Danskt förslag väcker känslor

Publicerad 9 december 2009 - 11:35 Uppdaterad 9 december 2009 - 12:25

2009 ser ut att bli det femte varmaste året sedan temperaturmätningarna började (DN 9/12 sammanställer de senaste rapporterna som pekar mot att 00-talet blev ännu varmare än 90-talet). I Köpenhamn ökar också temperaturen efter att den första läckan skapat upprörda känslor.

Nu grävs allt djupare skyttegravar mellan den rika och den fattiga världen på de pågående klimatförhandlingarna i Köpenhamn. Orsaken är att det danska ordförandeskapets förslag till slutdokument läckt ut. Den brittiska tidningen The Guardian har skannat in dokumentet på sin webb.

Protesterna har inte låtit vänta på sig eftersom dokumentet gör slut på de TVÅ parallella förhandlingsprocesser som just nu pågår i Köpenhamn; ett som syftar till att skapa ett nytt, globalt avtal för att förhindra att jordens medeltemperatur ökar med mer än två grader och ett som går ut på att förlänga det existerande avtalet; Kyotoprokollet.

Danskar vill skrota Kyotoprotokollet
Danskarna vill förpassa Kyotoprotokollet (som går ut 2012) till historiens skräpkammare över utjänta avtal, danskarna vill dessutom bryta upp den mäktiga klubb som kallas G77, som samlar världens fattigaste länder.

Utvecklinsgländernas invändningar går ut på att det läckta slutdokumentet ger medborgare i den rika världen dubbelt så stora CO2 kvoter:1.44 ton för fattiga länder räknat per person, fram till 2050, motsvarande kvot för rika länder skulle bli 2.67 ton.

I det danska utkastet ges Världsbanken en huvudroll att kontrollera flödet av pengar från den rika världen till den fattiga, så de kan klara sin klimatanpassning och i utkastet ställs tydliga krav på fattiga länder vilka motprestationer som krävs för att kunna ta emot klimatpengarna.

Detta handlar bråket om
Vad handlar bråket egentligen om? Skälet till att G77 inte vill överge det gamla Kyotoavtalet är att det tydligt slog fast att den rika världen bär ansvaret för att åtgärda utsläppen av växthusgaser. G77 vill se ett förnyat och utökat Kyotoavtal som fortfarande slår fast den rika världens skuld och ansvar.

Men Kyoto antogs innan de växande ekonomierna Kina och Indien hade börjat sin exempellösa ekonomiska resa , där Kina idag släpper ut mest CO2 i hela världen.

De reagerar också mot att den rika världen nu vill splittra enigheten bland utvecklingsländer. Idag är G77 gruppen en märklig sammanslutning där flera av världens fattigaste länder som Togo och Malawi samsas med några av världens rikaste som Singapore och Kuwait.

G77 har blivit större
Antalet länder i G77 är inte längre 77 utan 130 och vad som förenar dem är att de alla varit eller är fattiga länder, många under kolonialt styre. "Det är minnet av den vite mannens övergrepp som förenar", sade en diplomat som följer spelet inifrån till mig, "det är en känsla som är mycket svår att bryta upp".

Enligt det danska förslaget ska världens 192 länder på plats i Köpenhamn delas in efter nya kriterier som utgår från BNP, utsläpp per person m m. Detta skulle i ett slag erodera maktbasen för G77 länderna, något som västvärldens klimatförhandlare länge längtat efter.

Den rika världen saknar motsvarande mäktiga gruppering eftersom EU, USA och Canada, Australien och Japan (ännu) inte förenats i en gemensam handlingsplan.

Förslaget att låta Världsbanken, och inte FN, kontrollera och övervaka den nya finansiella struktur som ska byggas upp är också ett rött skynke för utvecklingsländer. Värlsbanken och IMF står för kontroll och liberalisering av ekonomier i tredje världen och tanken på kontroll luktar kolonialism, anser förhandlare i tredje världen.

Men de rika länderna oroas djupt över att lova bort hundratals miljarder till länder som man vet har svaga ekonomiska strukturer och utbredd korruption.

Gigantiskt arbete för förhandlarna
En genomläsning av det danska utkastet visar vilket gigantiskt arbete som ligger framför förhandlarna. De flesta procentsatser och årtal står skrivna med parentes. Ankomsten av stats- och regeringscheferna nästa vecka väcker blandade känslor - rädslan bland de fattigaste är att stats- och regeringscheferna för världens stora ekonomier som USA och Kina ska spänna musklerna och driva igenom ett avtal som gynnar deras tillväxt.

Men oavsett vad Afrika tycker om det så vet alla att det är Kinas och USAs slutbud nästa vecka som avgör utgången.

Men det finns också splittring på närmare håll. I morgon inleder EU det sedvanliga decembertoppmötet, lett av statsminister Fredrik Reinfeldt som härmed gör sin sista insats som ordförande i EU innan han ska lämna över ordförandeklubban till Spanien.

Splittring även inom EU
EU har ännu inte lyckats ena sig om hur mycket pengar unionen ska bidra med till utvecklingsländerna under Köpenhamnsmötet. Den enda skrivning som finns är att det ska vara "sin skäliga andel", ungefär 3 miljarder dollar om året är en informell beräkning.

Miljöminister Andreas Carlgren gör varje dag vidlyftiga utspel om att EU dessutom bör höja sitt bidrag till att rädda planeten och gå från sina utlovade 20% i utsläppsminksningar till 30% under Köpenhamnsmötet, eftersom han ser tecken på att resten av världen är på väg att leverera motsvarande åtgärder.

Men detta har bl a Polen protesterat kraftigt mot. Polen anser att EU varken kan eller ska gå med på ytterligare utsläppsminksningar i Köpenhamn. Vem ska betala detta? Och hur påverkar det t ex Sverige om regeringen driver igenom ännu mer generösa löften under Köpenhamn? I Storbritannien varnar nu experter att ett motsvarande löfte från Storbritannien skulle leda till vägskatter över hela landet.

Det gäller att hålla huvudet kallt - och avvakta att världens två verkliga miljöbovar, USA och Kina, tar ett kliv framåt. Jämfört med EU:s 20 procent till 2020 har USA hittills bara lovat minska blygsamma 4 procent till 2020. "Yes , we can", Mr. President?

Erika Bjerström, SVT:s kommentator

• Tweet