Tuvalus utspel splittrar u-länder

Publicerad 10 december 2009 - 13:46 Uppdaterad 10 december 2009 - 14:10

Förhandlingarna i Köpenhamn lamslogs under onsdagen då enigheten inom den mäktiga G77-gruppen visade på stora sprickor. När representanten för ö-nationen Tuvalu i plenum la fram sitt förslag till avtal, så reagerade de rikare länderna inom G77 med stor ilska.

Tuvalu sade att man ville överge tanken på ett förnyat Kyoto-protokoll (se förklaring nedan) som är ett av två parallella förhandlingsspår i Köpenhamn. Tuvalu ansluter sig därmed till det danska ordförandeskapets syn att de mest sårbara fattiga länderna ska få en egen handlingsplan.

Vill sänka 2-gradersmålet
Tuvalu vill att 2-graders målet (att jordens temperatur inte får öka med mer än 2 grader) ska bli till ett 1,5-graders mål. Tuvalu pekade på att redan vid två grader riskerar sårbara ö-nationer att dränkas av stigande havsnivåer.

Tuvalu föreslog också att rika utvecklingsländer ska åta sig bindande utsläppsminskningar. Om målet ska bli 1,5 grader måste det till ännu större nerskärningar och ännu mer pengar och då är det rimligt att de snabbt växande ekonomierna som Kina bidrar, enligt Tuvalu.

Kan bli vändpunkt
Kina, Indien och Saudiarabien fördömde Tuvalus utspel medan andra ö-nationer som Tobago och många afrikanska länder anslöt sig. Förhandlingarna ajournerades i flera timmar. Men Tuvalus utspel kan visa sig bli en vändpunkt.

Den konstlade alliansen inom G77 är ett av de största hindren mot ett effektivt avtal.

"Den konstlade alliansen inom G77 är ett av de största hindren mot ett effektivt avtal"
Det som förde upp spänningarna mellan fattiga och rika länder till ytan var det danska ordförandeskapets förslag till slutdokument som läckte ut tidigare i veckan. Den brittiska tidningen The Guardian har skannat in dokumentet på sin webb.

Protesterna har inte låtit vänta på sig eftersom dokumentet gör slut på de TVÅ parallella förhandlingsprocesser som just nu pågår; ett som syftar till att skapa ett nytt, globalt avtal för att förhindra att jordens medeltemperatur ökar med mer än två grader och ett som går ut på att förlänga det existerande avtalet, Kyotoprokollet.

Vill skrota Kyotoprotokollet
Danskarna vill förpassa Kyotoprotokollet (som går ut 2012) till historiens skräpkammare över utjänta avtal, danskarna vill dessutom bryta upp den mäktiga klubb som kallas G77, som samlar världens fattigaste länder.

Utvecklinsgländernas invändningar går ut på att utkastet till avtal ger medborgare i den rika världen dubbelt så stora CO2 kvoter: 1,44 ton för fattiga länder räknat per person fram till 2050 medan motsvarande kvot för rika länder skulle bli 2,67 ton.

I det danska utkastet ges Världsbanken en huvudroll att kontrollera flödet av pengar från rika världen till den fattiga världen så de kan klara sin klimatanpassning och i utkastet ställs tydliga krav på fattiga länder vilka motprestationer som krävs för att kunna ta emot klimatpengarna.

Detta handlar bråket om
Vad handlar bråket egentligen om? Skälet till att G77 inte vill överge det gamla Kyotoavtalet är att det tydligt slog fast att den rika världen bär ansvaret för att åtgärda utsläppen av växthusgaser. Men det var innan de växande ekonomierna Kina och Indien hade börjat sin exempellösa ekonomiska resa, där Kina idag släpper ut mest i hela världen.

I dag är G77-gruppen märklig sammanslutning där flera av världens fattigaste länder som Togo och Malawi samsas med några av världens rikaste som Singapore och Kuwait. Antalet länder är i dag 130 och vad som förenar dem är att de alla varit eller är fattiga länder, många under kolonialt styre.

Det är minnet av den vite mannens övergrepp som förenar, sade en diplomat som följer spelet inifrån, det är en känsla som är mycket svår att bryta upp.

"Det är minnet av den vite mannens övergrepp som förenar"
Enligt det danska förslaget ska världens 192 länder på plats i Köpenhamn delas in efter nya kriterier som utgår från BNP, utsläpp per person mm. Detta skulle i ett slag erodera maktbasen för G77-länderna, något som västvärldens klimatförhandlare länge längtat efter.

Ingen gruppering för de rika
Den rika världen saknar motsvarande mäktiga gruppering eftersom EU, USA och Canada, Australien och Japan (ännu) inte förenats i en gemensam handlingsplan.

Förslaget att låta Världsbanken, och inte FN, kontrollera och övervaka den nya finansiella struktur som ska byggas upp är också ett rött skynke för utvecklinsgländer. Värlsbanken och IMF står för kontroll och liberalisering av ekonomier i tredje världen och tanken på kontroll luktar kolonialism, anser förhandlare i tredje världen.

En genomläsning av det danska utkastet visar vilket gigantiskt arbete som ligger framför förhandlarna. De flesta procentsatser och årtal står skrivna med parentes.

EU-toppmötet under press
Nu inleds EU:s toppmöte i Bryssel. Stats- och regeringscheferna är under press att visa ett fördjupat engagemang i kampen mot klimatförändringarna. På dagordningen finns frågan om ekonomiskt bidrag till den sk snabbstartsfonden som ska ge länder i tredje världen pengar att åtgärda klimatförändringar redan från nästa år.

På toppmötet i oktober sade ledarna att 5-7 miljarder euro skulle behövas men hittills har man inte beslutat om annat än at EU ska bidra med sin "skäliga andel".

En fråga som ligger och sjuder är om EU ska satsa på att minska sina utsläpp ännu mer. Hittills har EU förbundit sig att minska utsläppen med 20 procent till 2020. Men om resten av världen gör jämförbara ansträngningar har EU lovat att minska 30 procent till 2020.

Flera regeringschefer, bl.a. Gordon Brown och även miljöminister Andreas Carlgren har antytt att det kan bli aktuellt att kasta in ett högre bud för att sätta press på förhandlingarna.

Lobbygrupp vädjar till Reinfeldt
Men den mäktiga lobbygruppen Business Europe vädjar i ett brev till statsminister Reinfeldt att inte gå över 20 procent till 2020 eftersom det skulle bli för dyrt för Europas industri. Många länder kämpar mot arbetslöshet och svaga finanser och motståndet från främst medlemsländerna i öst är stort mot förnyade löften.

"Regnskogen som amerikansk handelsvara är ett av flera hisnande perspektiv"
Ännu väntar förhandlingarna på de de verkliga tungviktarna: Kina och USA. Alla vet att deras slutbud kommer att avgöra förhandlingarna. Nu ryktas det om att USA kommer leverera löften om att köpa koldioxidkrediter i tredje världen för att banta sina utsläpp.

Regnskogen som amerikansk handelsvara- det är ett av flera hisnande perspektiv med det globala klimatavtal som nu mejslas fram.

Erika Bjerström, SVT:s kommentator

• Tweet