EU-året 2009 enligt Rolf Fredriksson

Kris, klimat och regleringar

Publicerad 30 december 2009 - 00:00 Uppdaterad 30 december 2009 - 09:52

Ett EU med mer statliga stimulansåtgärder och mer regleringar för att möta den ekonomiska krisen. Ett misslyckande med klimatavtalet. Och ett förändringens år för EU:s egna instiutioner, där svenska regeringen fick beröm för ett effektivt ordförandeskap under hösten.

EU-året 2009 började med att Ryssland stängde gasledningarna genom Ukraina och tiotusentals EU-medborgare fick frysa i sina lägenheter. Finanskrisen betydde fortsatta problem för europeiska banker, bilföretagen krisade när färre köpte bilar och arbetslösheten ökade.

Stimulanspaket och regleringar
Medlemsländernas regeringar förmådde EU-kommissionen att tillåta statliga räddningsaktioner för både banker och bilföretag, trots att statliga stöd egentligen ska vara rena undantag. EU-ländernas regeringar kom med olika stimulanspaket för att få igång investeringar och konsumtion. Alla EU-länder har nu statliga budgetunderskott, och länder som Lettland, Irland och Grekland har akuta statsfinansiella svårigheter.

Jose Manuel Barroso De flesta regeringschefer och EU-kommissionens ordförande Barroso har tidigare hyllat privatisering och avreglering. Nu talar alla EU-ledare om att det behövs mer av statliga ingripanden och statlig kontroll. Under 2009 har början lagts för nya EU-myndigheter som ska övervaka banker, finans- och försäkringsbolag. Och från politiker i alla länder har det kommit kritik mot höga bonusar i banker och finansbolag.

Även om ekonomin stärkts något under året som gått så väntas arbetslösheten fortsätta att öka under 2010 och hur växande statliga budgetunderskott ska hanteras blir en besvärlig fråga.

Inget klimatavtal
Trots en pressad ekonomi fortsatte EU-länderna att driva klimatmålet, även om kolberoende länder som Polen höll emot. EU stod fast vid beslutet att minska utsläppen av koldioxid med 20 procent fram till år 2020, och öka det till en minskning med 30 procent om andra industriländer som USA ger liknande löften.

Klimatfrustration Utifrån EU:s mål att få ett internationellt bindande klimatavtal blev Köpenhamnsmötets vaga slutdeklaration därför ett misslyckande.

EU-länderna måste nu visa att de klarar internt att göra den utstläppsminskning de redan lovat, bland annat med ökade kostnader för utsläpp från europeisk industri och hårdare utsläppskrav på bilar. Samtidigt fortsätter internationella förhandlingar om ett eventuellt globalt klimatavtal.

Förändringens år
2009 var ett förändringens år för EU:s egna institutioner med nya makthavare och ett nytt fördrag för hur beslut ska tas inom EU.

Piratpartiets intåg Vid EU-valen i juni i alla 27 länder valdes ett nytt Europaparlament för fem år framåt. Det blir ett mer borgerligt dominerat parlament, med kristdemokrater-moderater som största partigrupp.
Valdeltagandet minskade till i genomsnitt 43 procent av de röstberättigade. I Sverige engagerade Piratpartiet nya väljare och valdeltagandet ökade till 45 procent.

Suck av lättnad
Det kom en stor, samlad suck av lättnad från övriga regeringschefer och EU-kommissionen när det i början av oktober blev majoritet för ja till Lissabon-fördraget vid den andra folkomröstningen i Irland. Fredrik Reinfeldt fick beröm för att han som höstens EU-ordförande förhandlade fram undantag för Tjeckien så att president Vaclav Klaus till slut skrev på. Lissabon-fördraget har nu antagits av alla medlemsländer och börjat gälla, och bl.a. kommer EU-parlamentet få mer makt och bli medbeslutande i fler frågor.

Nya toppjobb
Med viss tvekan i EU-parlamentet blev portugisen José Manuel Barroso omvald för fem år till som ordförande i EU-kommissionen. I november presenterades kandidaterna till den nya kommissionen, där Cecilia Malmström föreslås som kommissionär för flyktingpolitik och polissamarbete. I januari 2010 ska EU-parlamentet rösta om kommissionen innan den kan tillträda och börja sin femåriga mandatperiod.

Van Rompuy och Ashton Med Lissabonfördraget skapas två nya toppjobb. Vid ett extra toppmöte i november kunde Fredrik Reinfeldt presentera belgaren Herman Van Rompuy som den förste "EU-presidenten" eller ständig ordförande för regeringscheferna. Brittiska Catherine Ashton blir EU:s "utrikesminister" och samtidigt vice ordförande i EU-kommissionen. Regeringscheferna valde två hittills rätt okända personer med låg profil till de nya toppjobben. Medlemsländernas regeringar vill helst inte överglänsas av alltför starka EU-företrädare.

Effektivt Sverige
Sverige var ordförandeland under andra halvåret, och svenska ministrar, diplomater och tjänstemän har levt upp till förväntningarna och fått beröm som väl förberedda, effektiva och duktiga på att hitta kompromisser. Kritiker noterar att statsminister Fredrik Reinfeldt inte utmanat de stora länderna med några egna utspel utan i stort sett följt önskemålen från regeringscheferna i Frankrike, Tyskland och Storbritanninen.

Rolf Fredriksson, SVT:s Bryssel-korrespondent

• Tweet