Svår roll som EU-minister
|
|
Publicerad 2 februari 2010 - 18:03
Uppdaterad 2 februari 2010 - 18:14
|
Det är en svår roll Birgitta Ohlsson nu får som EU-minister. Det handlar mycket om att vara regeringschefens förlängda arm in i EU-systemet, och det finns inte något stort utrymme för egna initiativ. Flera länder har i dag ingen EU-minister alls, men med det nya Lissabonfördraget kan posten som EU-minister bli mer betydelsefull. Sverige har bara haft Cecilia Malmström som EU-minister tidigare. Under Socialdemokraterna och Göran Persson sköttes samordningen av EU-frågorna på statsekreterarnivå av Lars Danielsson. Massmedial skugga
Som EU-minister var Cecilia Malmströms roll ofta lite oklar, och vid de EU-möten hon medverkade i så hamnade hon i massmedial skugga vid sidan av statsministern och utrikesministern som oftast var med på samma möten. Hon upptäckte att den egna hjärtefråga hon drev under tiden som EU-parlamentariker, att stoppa Europaparlamentets flytt mellan Bryssel och Strasbourg, var svår att driva som EU-minister. För att komma överens med Frankrike i förhandlingar om andra frågor gick det inte som EU-minister att propsa på att stänga Europaparlamentet i franska Strasbourg. Cecilia Malmströms betydelse växte under det senare halvåret 2009 när Sverige var ordförandeland i EU. Det visade sig då att det behövdes en EU-minister vid alla de möten statsministern inte hann med och inte minst vid kontakter och förhandlingar med EU-parlamentet. Där hade Cecilia Malmström god hjälp av sina sju år som ledamot; hon kände personer och irrgångar inom EU-politiken. Men när Sverige släppt ordföranderollen minskar EU-ministerns position. Onödigt med EU-minister?
EU:s nya Lissabonfördrag innebär en uppdelning av utrikesministrarnas möten i ett särskilt råd för utrikesfrågor, där varje lands utrikesminister deltar. Sedan skapas ett "allmänt råd" där EU-ministern eller utrikesministern deltar. För varje sakområde är de olika fackministrarnas möten viktigast, och finans-, justitie- och miljöministrarna har alla sina egna rådsmöten. EU-ministerns uppgift blir att vid "allmänna rådet" samordna frågor som överlappar flera sakområden, och den kanske viktigaste uppgiften blir att förbereda regeringschefernas toppmöten. Med Lissabonfördraget var det tänkt att EU-ministrarnas roll skulle öka. Men i flera länder finns det ett missnöje med att utrikesministern, som i många regeringar ofta också är vice premiärminister, får en svagare roll inom EU-politiken. Det finns också politiker här i Bryssel som tycker att det är onödigt med EU-ministrar och att varje fackminister bäst kan hantera frågorna. Här vet vi inte riktigt hur EU-maskineriet utvecklas. Reinfeldts representant
Birgitta Ohlsson roll blir nu att agera som Fredrik Reinfeldts representant vid ministermöten och i EU-parlamentet, och att föra fram och driva regeringens samlade politik inom EU. Hon välkomnas här i Bryssel av liberala partivänner för sitt internationella engagemang, men möts av andra med en viss skepsis om vad hon har för EU-kontakter och om statsministern verkligen kommer att lita på henne i känsliga förhandlingar med andra EU-länders regeringar. Rolf Fredriksson
SVT:s Bryssel-korrespondent |
SVT Play
Torsdag 9 februari 2012
