Färre journalister i Bryssel - men pr-apparaten utökas

Publicerad 19 mars 2010 - 18:36 Uppdaterad 19 mars 2010 - 18:44

Allt färre journalister bevakar EU-apparaten på plats i Bryssel. Samtidigt har EU:s institutioner byggt ut sina egna informations- och pr-kanaler. Internationella journalistföreningen här i Bryssel oroas nu av att självständig och kritisk bevakning ersätts med pressmedelanden och pr-utspel från olika EU-institutioner. Och nu kräver man bättre arbetsvillkor för Brysseljournalisterna - men en del krav är kontroversiella.

Jag sitter med som skandinavisk representant i styrelsen för Association International de Presse/ International Press Association och har därför följt de livliga diskussioner som pågått under en tid och det allmänna journalistmöte som hölls här i torsdags.

300 färre journalister
För fem år sedan fanns det 1.300 journalister som på plats bevakade EU i Bryssel. I dag finns det dock bara 1.000 ackrediterade journalister vid EU-kommissionen. Tidigare hette det att journalisterna i Bryssel var fler än presskåren i Washington, men det gäller knappast längre.

Förklaringen är att den ekonomiska krisen och minskade annonsintäkter gör att medieförtagen nu sparar och drar in korrespondenttjänster. Men också det faktum att allt mer material snabbt publiceras på internet förändrar arbetsvillkoren. Allt fler presskonferenser och debatter sänds direkt på nätet eller i EU:s tv-nät Europe by Satellite och kan därför följas lika bra i Stockholm, Prag eller Rom som på plats i Bryssel. Det var under Margot Wallströms tid som EU-kommissionär som EU:s aktiviteter och närvaro på nätet byggdes ut.

Nätet inte alltid bra
-Transparens och öppenhet på nätet är naturligtvis bra, säger Lorenzo Consoli, italiensk journalist och ordförande för API/IPA. Men det finns också problem. När jag kommer ut från EU-kommissionens dagliga presskonferens mitt på dagen, ja då har kollegorna i Rom redan fått materialet och publicerat det, säger Lorenzo Consoli.

-Det medierna missar om man bara skriver av pressmeddelanden eller vad som sägs på presskonferenser är bakgrunder, sammanhang och bakomliggande konflikter, anser Lorezo Consoli.

En del kolleger ogillar att så mycket sänds och publiceras i realtid på nätet. En tanke som fanns i diskussionerna var att kräva att utsändningarna skulle senareläggas så att Brysseljournalisterna skulle hinna skriva sina artiklar innan det publicerades på nätet. Detta avfärdades tack och lov som orimligt.

Mer bakgrundsinformation
I stället vill man nu har mer tillgång till bakgrundsinformation, mer som kallas off-the-record där man inte kan citera vem som är källan och man vill att EU-kommissionens talespersoner ska bli öppnare om konflikter och bakgrunder till beslut och inte bara presentera färdigförpackade kompromisser. Det finns en känsla hos många Brysseljournalister att kommissionens presskonferenser mer är "spin" än verklig information.

Mer diskutabelt är att journalistföreningen föreslår att det skapas ett system så att Brysselbaserade journalister får tillgång till pressmeddelanden och bakgrundsmaterial några timmar före den allmänna publiceringstiden.

-Vi vill inte ha några privilegier jämfört med andra journalister, försvarar sig Lorenzo Consoli mot den kritik som finns, men vi vill ha tid att hinna göra något genomarbetat och mer självständigt och kanske kritiskt, säger han.

Egna tv-bilder
Jag har mest deltagit i diskussionerna om tv-bolagens möjligheter att arbeta i Bryssel. På sistone har det funnits en tendens att minska filmmöjligheterna och journalistföreningen betonar att det inte räcker med att det finns en officiell kamera från EU-kommissionens eller ministerrådets presstjänst som erbjuder så kallade poolbilder från olika möten. Det måste också alltid finnas plats för stillbildsfotografer och kameramän från tv-bolagen.

Behovet av egna bilder blev tydligt när Greenpeace tog sig förbi säkerhetsavspärrningarna och demonstrerade vid regeringschefernas ankomst vid toppmötet i december 2009. De officiella poolkamerorna lämnade snabbt demonstranterna och zoomade in på ankommande regeringschefer, medan tv-bolagens egna fotografer kunde följa vad som hände demonstranterna.

Märk EU:s tv-bilder
I uttalandet från journalistföreningen krävs att arkivbilder och färdigförpackade tv-reportage som betalats av EU-kommissionen ska märkas så att det i tv-rutan syns att det handlar om bilder från EU-institutionerna.

Journalistföreningen kräver också att det ska bli enklare att få ackreditering till EU:s möten, och att beskattning och skolgång för korrespondenternas barn ska underlättas i Bryssel. Det senare har väckt en del kritik om att Brysseljournalisterna söker privilegier.

Det går att ifrågasätta några av de olika kraven i journalistföreningens uttalanden. Men det är bra att en diskussion kommer igång om varför antalet journalister i Bryssel minskar och varför så många journalister upplever att det blivit mer av pr-utspel och mindre av saklig information från EU-institutionernas växande press- och informationsavdelningar.

Rolf Fredriksson
SVT:s korrespondent i Bryssel

• Tweet