Nu väntar förändringar av euro-samarbetet

Publicerad 2 maj 2010 - 21:14 Uppdaterad 3 maj 2010 - 14:36

När skattebetalarna i övriga euro-länder nu ska vara med och låna ut 80 miljarder euro för att Grekland ska få ordning på sina statsfinanser så innebär det ett historiskt steg som kommer att förändra euro-samarbetet. Det kommer att bli mer gemensam kontroll av hur de enskilda euroländerna sköter sina statsfinanser.

Någonting som inte skulle hända och inte fick hända, enligt eurosamarbetets grundregler i EU:s fördrag, genomförs nu. Det får inte formen av direkt stöd, utan det handlar om lån som Grekland ska betala tillbaka med ränta.

Riskerades spridas
Det viktigaste argumentet för nödlånen blev att Greklands kris blev så allvarlig att den riskerade att spridas och försämra ekonomin i alla euroländer.

Klarade inte Grekland att betala sina utlandslån skulle det t.ex. direkt urholka värdet för de europeiska banker, inte minst tyska, som har grekiska statsobligationer och lån. Och om Grekland hade tvingats ställa in betalningen av sina utlandslån, hade det gett smittoeffekter och skapat än större osäkerhet om huruvida det går att lita på betalningsförmågan för euroländer som Portugal och Spanien.

Parlamentsbeslut krävs
Även om finansministrarna tog sitt beslut på söndagskvällen krävs i några länder att också det nationella parlamentet ska godkänna lånen till Grekland. Tyska förbundsdagen väntas behandla frågan kommande fredag. Och just i Tyskland har debatten varit hetast, där väntas det bli överklaganden till tyska författningsdomstolen för att se om lånen är lagliga.

Ekonomisk euro-regering
Att det gick så långt att ett euroland kunde tricksa och fiffla med sin finansstatistik leder nu till att EU-kommissionen kommer att skärpa övervakning och kontroll av euroländernas statistik och finanssiffror.

Det kommer också att leda till en diskussion om det ska skapas en "ekonomisk regering" inom euroområdet. Frankrike har länge önskat mer av politisk samordning.

En annan idé är att varje lands regering borde få sin budget, med skatter och utgifter, godkänd av övriga euroländers finansministrar innan den överlämnas till parlamentet. Det är något som innebär en inskränkning i varje regerings nationella självbestämmanderätt, men det diskuteras nu i Greklandskrisen spår.

Från Tyskland har kommit förslag att det formellt ska gå att utesluta euroländer som inte i framtiden följer gemensamma regler om ländernas statsbudgetar och underskott.

Räcker det?
Stödpaketet som beslöts på söndagskvällen blir större och kommer att gälla under längre tid än vad som ursprungligen planerades. 110 miljarder euro från övriga euroländer är väldigt mycket pengar. Men frågan ekonomer ställt är om detta stödpaket kommer att räcka.

Kommer Greklands att på tre år hinna reformera och effektivisera administration och skatteväsende, så att korruption och svart ekonomi minskar? Kommer Grekland att trots besparingar och åtstramningar och minskad köpkraft för vanliga greker att kunna vända utvecklingen så att några delar av landets ekonomi börjar blomstra igen?

Rolf Fredriksson
SVT:s Bryssel-korrespondent

• Tweet