Världskonflikter ges tydlig förklaringDet pågår över 30 konflikter i världen idag. När nyheterna visar bilder från de drabbade områdena är det ofta svårt att förstå. Hur började det? Varför gick det så långt? Programserien Världens konflikter ger bakgrunden till problemen och förklarar varför situationen är som den är idag. Världens konflikter blev i år framröstat till bästa europeiska programformat av EBU (European Broadcasting Union). Programledare för höstens åtta program är Jonas Magnusson. Det talas om shiamuslimska Hizbollah och israelisk vedergällning. Om arabisk milis i Darfur. Plötsligt har någon skrivit ett fredsavtal och det visar sig att ett 35-årigt inbördeskrig äntligen är över. Varje dag dimper man rakt ner i en konflikt som denna genom media. Någon av parterna har gjort något mot den andra. En självmordsattack eller kanske flygbombning. Men man ser inte hela bilden. Nyheterna har inte utrymme eller resurser att rekapitulera hela konflikten varje gång något händer. Därför finns programmet Världens konflikter. I Världens konflikter engageras tittaren i historiska händelser och djupt rörande människoöden och rör sig mellan vardagen vid en svensk diskbänk och krigets brutala verklighet. Programledaren Jonas Magnusson möter nysvenskar från konfliktområdena, människor med personliga erfarenheter av att leva mitt i en konflikt. Deras berättelser varvas med historiska klipp från arkivet. Höstens första program beskriver konflikten i Afghanistan. En konflikt om knark, religion och olja i ett land där stormakterna ständigt kämpar om kontrollen. Här växer Soraya upp och blir ett känt ansikte på afghansk tv. Men kriget tvingar henne till en dramatisk flykt med ett förödande slut. Jonas Magnusson har träffat henne i Sverige. Andra konflikter i höstens programserie är de som pågår i Libanon, Nordirland, Eritrea, Kurdistan Algeriet och Liberia. |