Intervju: "Det är något spännande med stängda miljöer"

Maud Nycander om sin senaste film Sluten avdelning.

"Det är något spännande med stängda miljöer"

Under ett och ett halv års tid besökte Maud Nycander avdelning 6 på St:Görans sjukhus. Det är en sluten psykiatrisk avdelning. Med hjälp av sin kamera följde hon de som var inlagda.

- Jag har gjort en film från häktet, en film om psykiatrin och ett från ett kloster. Det är någonting med låsta miljöer, det är något spännande. Tydligen har jag någon slags dragning dit, säger Maud Nycander under intervjun.

Långa stunder satt hon på en bänk i en av korridorerna. Ibland satte sig någon för att prata, ibland fick hon vara med under överläkarens samtal med patienterna eller följa med ut på den inburade rökbalkongen. Mycket av tiden gick ut på att vänta och sen plötsligt få tillåtelse att filma. Alla patienter visste vad hon gjorde där och alla fick själva välja om de ville vara med eller inte.

- Anledningen till att patienterna har velat vara med är att man vill skapa en öppenhet. De känner att de själva vill bidra. Ungefär som att kan min historia hjälpa någon annan? Då vill jag vara med.

Maud Nycander har gjort ett flertal dokumentärfilmer som Rum för sjuka själar (2006) och Nunnan (2007), den senare som också gjorde henne internationellt erkänd och prisbelönt med en Guldbagge. Nunnan handlar om nittonåriga Marta och hennes väg in i Karmelitorden. Ett sträng klosterorden som mycket sällan öppnar upp för media.

- Jag hade en idé att skildra den här världen (Sluten avdelning red.anm), dels ur patienternas perspektiv men dels också hur det är att arbeta där. Filmerna är helt skapade efter de som ville vara med.

Helena Ingelsten

• Tweet