Vet du något du vill berätta? Har du förslag på vad vi borde granska? Skicka in dina tips och uppslag till oss! Vill du inte mejla - skriv då ett vanligt brev istället. Vi läser allt.
Helena Brebäck fick elbehandling mot sin vilja - och har sedan dess stora problem med minnet.
Helena Brebäck fick ECT - mot sin egen vilja
Publicerad 18 november 2009 - 20:00
Helena Brebäck sade nej till elbehandlingen av rädsla för att tappa minnet. Ändå fick hon behandlingen - och sedan dess är flera år bortraderade ur huvudet.
FRÅN att ha varit en aktiv mamma som pluggade och jobbade och höll ordning och reda gick det snabbt utför. En dag klev den duktiga mamman inte upp ur sängen.
Helena Brebäck skrevs in på sjukhus, svårt deprimerad, och var under flera år mer där än hemma. Idag är hon tillbaka, men det är inte som förr. - Hon kommer ju inte ihåg saker. Om jag ringer och ber henne handla någonting på vägen hem kommer hon inte ihåg det. Om vi bestämmer att vi ska göra någonting kommer hon inte ihåg att jag har sagt det. Och gamla saker som vi gjort tillsammans kommer hon inte heller ihåg, berättar dottern Sanna.
STORA DELAR barnens uppväxt är raderad ur Helenas minne. Idag måste hon lita på barnens berättelser och filmer från semestrar för att pussla ihop den förflutna tiden. - Det är väl ungefär fyra-fem år som försvunnit helt. Det är ju bara borta, säger hon.
Just rädslan att få problem med minnet var det som gjorde att hon sade nej när läkarna erbjöd henne behandling. Det var våren 2004 och medicinerna bet inte som tänkt. Sanna. MEN DET är först nu, när hon fått läsa sina egna journaler, som hon förstått att elbehandlingen gavs helt i strid mot hennes egen vilja. - Jag har ju insett att det är så, jag ville inte göra det. De har gjort det mot min vilja. Och jag var inte inlagd på tvång då.
Helenas tveksamhet gjorde att maken Rolle utsattes för påtryckningar. Han frågade om det inte fanns något annat att göra eftersom Helena inte ville, men fick lugnande besked. - Det här är dokumenterat, det är jättebra, det är ofarligt. Ja, vad ska man göra som anhörig? Jag är inte läkare. Jag bygger järnväg. Rolle. HELENA BREBÄCK fick narkosmedel och behandlingen blev av så som läkarna önskade. Idag ångrar maken Rolle att han inte satte stopp. - Jag kan säga att jag har ångest. Jag mår dåligt av att veta att det var mitt ord som gjorde att det verkligen genomfördes, säger han.
Reportageteam: Kristina Hedberg, Janne Josefsson och Nils Hanson
SVT Play
