
Det här var en härlig dag! Hunden vill absolut inte hoppa ner i badkaret. Måns gömde köttbullar i badkläderna (som man om tittar noga kan skymta under badskummet) för att locka ner Diva i vattnet.
Det gick inte. Till slut fick vi putta ner Diva i vattnet. Då blev Måns nervös att hunden skulle börja jaga de i underkläderna gömda köttstyckena. Det gjorde hon inte. Diva ville "gå upp" så för att hindra detta håll Måns fast Diva i framtassarna. Så gör man inte med en hund. Ingen kom till skada.
Jag ska inte sticka under stol med att detta inte är mitt favoritavsnitt. Men detta är min favoritscen i hela serien. Det finns något oerhört förnedrande i att lura någon tala i telefon med en banan. Att det är karaktären Måns som gör det gör det inte sämre. Det är liksom det enda sättet för en fegis att vara elak. När den utsatte varken vet om det eller har en chans att hämnas.
Jag älskar hundar, jag vill ha en hund och tänker skaffa mig en. Hundar gör så här. Det får man leva med.
Det som Diva äter är i detta fall är leverpastej som i efterbearbetningen bytt färg från leverpastejfärg till brunt. Hunden glad - alla nöjda.
Det här är Måns.
På tiden då jag fortfarande såg film på VHS skulle jag unna mig en myskväll. Jag köpte pizza och hyrde en film. När jag kom hem och startade filmen fanns där en video med Destinys child, efter det kom det ännu en video med Destinys child. Sen var det inget mer på kassetten. Jag har inte stött på det problemet sen DVDn kom.
Ser ni felet? Om inte bör ni ta och läsa en biologibok.
När jag gick i mellanstadiet fanns bara en sak jag gillade mer än disco - Nöjesmassakern med Sven Melander. Våra mellanstadiedisco slutade klockan tio. Nöjesmassakern började tio. Jag skippade sista tre tryckarna för att hinna cykla hem och se hela programmet. För mig var det en mycket stor ära att få göra något med Sven. Dessutom var han skojig och pratade mycket om sitt samarbeta med Åke Cato.
Den här scenen togs inte bara av oss. Mobilkamerorna gick varma i allehanda fönster. Ett under att det inte går att hitta på youtube.
Ordensmötet spelades in i det gamla observatoriet i Lund. Ett problem bara. Helgen innan inspelningen var det ockupationsfestival i Lund. Ett av de ockuperade husen var just det mögelskadade observatoriet vilket hade föranlett Lunds kommun att stänga av strömmen till byggnaden. De hade inga planer på att sätta på den igen. En tråkig överraskning för oss. Vi fick dra kilometervis med kabel från närliggande byggnader för att kunna tända våra lampor.
Egentligen är jag en ganska snäll kille. Feg är jag också. Jag har aldrig kallat någon för russinfejs och jag har aldrig sagt "hoppas du dör snart" till en pensionär. Det är Måns som gjort det.
Han är också snäll men han kan brusa upp när det handlar om antika porslinstallrikar.
Diva igen. Den här gången vill hon inte ha leverpastej. Hur gick det till? Vi dränkte den i ättika. Dessutom morrar Måns hotfullt. De blev sams sen.
En rolig dag var den dagen när vi skulle provspela hundar. Hur gör man det? Vi fick prova oss fram. De gick bra. Stort tack till Diva och Divas ägare för deras stora tålamod med oss.
Jag har lärt mig att gilla pudlar. Fina hundar. Smarta.