SVT 2 fredag
19:30 Korrespondenterna
Del 4 av 10: Gryning i Rangoon. Korrespondenternas Bengt Norborg och Marco Nilson har rest i hemlighet i det slutna Burma. Oppositionen och de unga tror på framtiden igen efter 50 år av diktatur, och i en exklusiv intervju kallar regimföreträdare den demokratiska processen oåterkallelig och lovar fria val i vår. Är Burma verkligen på väg mot demokrati? Eller är det bara en ny nyck från en av världens mest hårdföra diktaturer? Programledare: Bengt Norborg.
* Från 8/2 i SVT2. Även i SVT2 11/2 och SVT2 12/2

Här publicerar vi kontinuerligt sammanfattningar av säsongens alla program och ibland med förslag på vidareläsning.


Sveriges handelsminister Ewa Björling på plats i Libyen.
Sveriges handelsminister Ewa Björling på plats i Libyen. Foto: SVT

Handel till varje pris?

DEL 3 AV 10. Är det rätt att göra affärer med vilka regimer som helst? De senaste åren har Sveriges handelsminister Ewa Björling rest i många länder för att marknadsföra svenska företag utomlands. Flera resor har gått till länder som är diktaturer.

Uppdaterat 18/2: Statsrådet Ewa Björling (M) ställs till svars i Riksdagens interpellation.

Läs mer på Riksdagens hemsida

Korrespondenterna följde med statsrådet till Libyen
En av Ewa Björlings resor i höstas gick till Libyen. Tillsammans med en stor handelsdelegation av svenska företag tillbringade de tre dygn i ett land som länge utpekats som ett av världens värsta diktaturer. Korrespondenternas Stina Blomgren följde med för att se hur vår regering får handel och mänskliga rättigheter att gå ihop och vad det är för varor som Sverige erbjuder Khadaffis regim.

Läs mer om Rymdbolaget som försöker sälja utrustning till Libyen och den svenska regeringens syn på diktaturen:

Statliga Rymdbolagets sajt

Regeringens policy om mänskliga rättigheter i utrikespolitiken

Regeringens beskrivning av diktaturen Libyen

Diakonia: "Handeln försvårar arbetet för att stärka mänskliga rättigheter"

Handeln går först
Idag lever vi i en tid där handeln går först. Men så har det ju inte alltid varit. För några decennier sedan var det mycket vanligare att världen tog till sanktioner för att försöka göra slut på förtryck. "Stoppa matchen" skanderades det utanför tennisturneringar med rhodesiska spelare. Och på 80-talet slöt hela Sverige, inklusive regeringen, upp bakom sanktioner mot apartheidregimen i Sydafrika. Marika Griehsel reste till Johannesburg för att ta reda på om det var värt det.

Joakim Wohlfeil, Diakonias avdelning för arbete i konfliktzoner.
Joakim Wohlfeil, Diakonias avdelning för arbete i konflikt-zoner.Foto: SVT
Ute med handelsbojkotter
Trots att det var effektivt mot Sydafrika så verkar det nuförtiden vara ute med handelsbojkotter. Men vad ska man ha istället? Idag där det främst frivilligorganisationer som Amnesty och Diakonia som driver frågorna om handel och mänskliga rättigheter, och de arbetar då med vad man kallar "name and shame", att biståndsorganisationer och medier ska hänga ut och skandalisera företag som beter sig illa i odemokratiska stater. Men fungerar det? Är hotet om skandal tillräckligt för att avstå från stora vinster?

Diakonias sajt

De får känna på omvärldens fördömanden
Några av de mest uppmärksammade och kontroversiella områdena för företag att verka i idag är den av Israel ockuperade Västbanken. Företag som etablerat sig på ockuperad mark har tydligt fått känna på omvärldens fördömanden. Korrespondenternas Lena Pettersson reste i spåren av två affärer med koppling till Sverige, Assa Abloy och Veolia.

Karta över spårvägen

Diakonias rapport om Veolia

Wall Street journal om spårvägen

Alternativ bild för flash innehåll.
Hanna Hellquist, programledare i Morgonpasset i P3. Foto: Ellen Andersson / P3 Nyheter

Den omtalade hashtaggen Hanna Hellquist har skapat en twitterstorm efter ett uttalande om sexism.

Senaste nyheterna
Josephine Forsman. Foto: UR

Seriestart: Låtarna som förändrade musiken I UR:s nya serie listar Josephine Forsman de viktigaste låtarna i populärmusikens historia.