Orkaner

I Sverige talar man om att det blåser vindar med orkanstyrka. Många minns nog januaristormen som drabbade Sverige i januari 2005. En vinterstorm med byvindar upp till 35 m/s och som norska vädertjänsten döpte till Gudrun. Förutom vindstyrkan och namnet så hade detta lågtryck egentligen ingenting gemensamt de tropiska stormar som blir till orkaner (engelska: hurricane).

Tropisk orkan, foto NOAA
Tropisk orkan, foto NOAA

Tropiska orkaner bildas bara över hav med vattentemperatur över 26 grader och inte bara på ytan utan det behöver minst vara 26 grader i de översta 50 meterna av havet för att orkanerna ska överleva. Tropiska orkaner har olika nanm i olika delar av världen. I Sydostasien kallas de tyfon, I USA kallas de hurricanes, och runt Australien heter de willy-willy.

Definitionen på en orkan är att den har en vindhastighet över 32.6 m/s. Det är mycket vanligt att denna hastighet överskrids rejält och medför stor skada om de drar in över land.

Tropiska orkaner bildas över haven kring ekvatorn och rör sig sedan västerut.

Tropiska orkanbanor

Bildandet av tropiska stormar börjar med åskskurar ute över det varma havet. Vindens rotation omkring ett lågtryckscenter "suger" in åskskurarna som börjar snurra med lågtrycket, i gynnsamma fall (för orkanen) utvecklas lågtrycket med åskskurarna till en tropisk storm. En färdigutvecklad orkan är nästen helt symetriskt rund och täcker en yta på ca 800 km i diameter.
I mitten på orkanen sugs luften neråt och molnen luckras upp och bildar därför ett "öga" med klart väder. I detta öga är det dessutm nästan vindstilla. ögat är en cirkel på ca 30 km.

Orkanerna lever bara så länge de får tillskott av energi från det varma vattnet och dör därför snabbt ut när de kommer upp över nordliga breddgrader eller drar in över land. Trots detta hinner de ofta ställa till med stor skada när de drar fram med vind som sliter sönder mycket som kommer i dess väg och sedan efterföljande enorma regnmängder.

Mellan juni och november bildas i medeltal 6 tropiska orkaner per år längs med den Mexikanska golfen, och Nordamerikas ostkust. I Stilla Havet bildas tyfoner mellan maj och december på norra halvklotet och mellan december och april på södra halvklotet. Tropiska cykloner i Bengaliska viken och Arabiska Havet påträffas antingen mellan april och juni eller mellan september och december. Dessa tropiska cykloner sammanträffar med monsunvindarna.

Historien bakom de Nordamerikanska orkanernas namn:
I flera hundra år efter det att européerna ockuperade Västindien så döptes orkanerna där efter de helgon som hade namnsdag då orkanen upptäcktes. Den moderna metoden för att namnge orkanerna uppfanns av den australiensiska meteorologen Clement Wragge på slutet av 1800-talet. Han gav orkanerna flicknamn men även namn på politiker som förargat honom. Under andra världskriget så namngavs orkanerna främst för att underlätta för meteorologerna. Orkanerna fick då namn ifrån det militära fonetiska alfabetet som användes i USA. Sedan 1953 började man systematiskt att namnge tropiska stormar och orkaner genom initiativ från USAs "National Hurricane Center." Från början var det bara flicknamn och den första tropiska stormen på året fick ett namn som börjar på A, den andra med B o.s.v. En grupp feminister tyckte att det var ojämställt att orkanerna hade flicknamn eftersom konsekvenserna av en orkan är så pass destruktiva. Därför ändrade den amerikanska vädertjänsten standarden år 1979 så att även pojknamn nyttjades. Det året var också det första året som listan med namn iordningställdes innan orkansäsongens början.


Följ Aktuella orkaner på NOAAs (USAs vädertjänst) hemsida
och de på Australiens vädertjänst

Skriven av Lisa Bengtsson
uppdaterad av Åsa Rasmussen

Alternativ bild f�r flash inneh�ll.
Frida i Ingen är vän med en fattig. Foto: Anders Hansson.

Ingen är vän med en fattig Programmet om Frida har berört er lyssnare. Hör hela här.

Senaste nyheterna