OrkanerI Sverige talar man om att det blåser vindar med orkanstyrka. Många minns nog januaristormen som drabbade Sverige i januari 2005. En vinterstorm med byvindar upp till 35 m/s och som norska vädertjänsten döpte till Gudrun. Förutom vindstyrkan och namnet så hade detta lågtryck egentligen ingenting gemensamt de tropiska stormar som blir till orkaner (engelska: hurricane).
Definitionen på en orkan är att den har en vindhastighet över 32.6 m/s. Det är mycket vanligt att denna hastighet överskrids rejält och medför stor skada om de drar in över land. Tropiska orkaner bildas över haven kring ekvatorn och rör sig sedan västerut. Bildandet av tropiska stormar börjar med åskskurar ute över det varma havet. Vindens rotation omkring ett lågtryckscenter "suger" in åskskurarna som börjar snurra med lågtrycket, i gynnsamma fall (för orkanen) utvecklas lågtrycket med åskskurarna till en tropisk storm. En färdigutvecklad orkan är nästen helt symetriskt rund och täcker en yta på ca 800 km i diameter. Orkanerna lever bara så länge de får tillskott av energi från det varma vattnet och dör därför snabbt ut när de kommer upp över nordliga breddgrader eller drar in över land. Trots detta hinner de ofta ställa till med stor skada när de drar fram med vind som sliter sönder mycket som kommer i dess väg och sedan efterföljande enorma regnmängder. Mellan juni och november bildas i medeltal 6 tropiska orkaner per år längs med den Mexikanska golfen, och Nordamerikas ostkust. I Stilla Havet bildas tyfoner mellan maj och december på norra halvklotet och mellan december och april på södra halvklotet. Tropiska cykloner i Bengaliska viken och Arabiska Havet påträffas antingen mellan april och juni eller mellan september och december. Dessa tropiska cykloner sammanträffar med monsunvindarna. Historien bakom de Nordamerikanska orkanernas namn:
Skriven av Lisa Bengtsson |
|||