När det blåser känns det ännu kallare än vad det egentligen är. Sätt in värdena för temperatur och vind där du är i räknaren till höger och du får direkt se hur kallt det kommer att kännas på huden. Du kan använda värdena du får från vår sida på vind och temperatur om du inte har en egen mätare. Eller så vill du kanske planera lite framåt...

Kyleffekten, eller vindavkylningen är ett sätt att beskriva hur vi påverkas av kombinationen temperatur och vindhastighet.

Vår hud påverkas inte bara av vilken temperatur luften har utan även av hur mycket det blåser, luftfuktigheten och solinstrålningen.
Kyleffekten, eller vindavkylningen beskriver hur vi påverkas av temperatur och vindhastighet.
Närmast huden värmer huden själv upp ett luftskikt, som kan vara flera mm tjockt. Detta skikt hjälper till att isolera oss från kyla eller värme i vår omgivning. När det blåser försvinner en del av det skiktet där huden är oskyddad och vi känner av kylan eller värmen i luften omkring oss på ett annat sätt. T.ex. om det är -6 grader och blåser 10 m/s så upplever huden det som -15 och vindstilla.

Följande tabell visar vilken temperatur huden upplever om det blåser.
 

Då vindavkylningen är extra stor är det viktigt att klä sig i kläder som täcker så mycket av huden som möjligt. Om huden utsätts för motsvarande 25-30 minusgrader räcker det med 30 minuter för huden att få köldskador och ju lägre temperatur desto kortare tid har man på sig.

Beräkning av kyleffekt
De första att ta fram en formel för beräkning av vindavkylning var de amerikanska forskarna Paul Siple och Charles Passel. Forskarna genomförde ett experiment i Antarktis 1940 där de mätte hur lång tid det tog för en plastcylinder fylld med 250 gram vatten att frysa vid olika temperaturer och vindhastigheter. Från dessa mätningar togs en matematisk formel fram för att beräkna vindavkylningen.

Nu visade det sig att människans hud inte uppförde sig riktigt på samma sätt som en bunke vatten. Därför genomfördes omfattade projekt under ledning av amerikanen Randall Osczevski och kanadensaren Maurice Bluestein 2001, för att hitta en ny formel. Försökspersoner fick då använda temperatursensorer på huden för att få fram bättre värden. Forskarna upptäckte t.ex. att starka vindar inte hade lika stor påverkan som man trott. Och en ny mer anpassad matematisk formel togs fram. Det är den som används i räknaren uppe till höger, som du själv kan använda direkt.

Skriven av Åsa Rasmussen