VARJE år så går det över 1 miljon laviner världen över, och många skidåkare har fått sätta livet till när lavinerna börjar gå. Hur uppkommer egentligen laviner?

En lavin = en snömassa i rörelse. FAKTA:
En lavin kommer snabbt upp i 200 km/h på sin väg utför.
En lavin kan krossa allt i sin väg såsom träd, hus, liftar mm.
Efter 15 minuter lever 90 % begravda, men efter 45 minuter lever endast 25 % begravda.
Efter två timmar hittar man normalt inga överlevande.

Viktiga faktorer för att en lavin ska uppstå är:
1. Tillräckligt med snö
2. Brant sluttning
3. Något som gjort att snöskiktet blivit svagt, t ex temperaturvariationer när täcket bildats.
4. En belastning eller tryck som utlöser lavinen.

1. En förutsättning för att en lavin ska bildas är att det finns tillräckligt med snö. Tidigt på säsongen kan alltså risken vara mindre om det inte kommit stora mängder. Den första snön måste också packas eller frysa så att snön som kommer sen har ett lager att glida på. Faktorer som gör att lavinrisken ökar är alltså att det kommer mer snö på ett redan befintligt täcke.

Alltså skapas lavinrisk efter ett snöfall. Ju mer snö, desto större lavinfara. Varje nytt snöfall ökar lavinfaran. Snömängderna ökar även när vinden driver snön och bygger hårt packade snötäcken. Vinden är faktiskt den största väderfaktorn för att skapa laviner.

2. Laviner bildas på branta sluttningar, då det är jordens dragningskraft som driver snömassorna. Ju brantare sluttningen är desto högre är risken för att lavinerna kan släppa. Vid tillräckligt branta sluttningar kan laviner släppa av sig själva och behöver alltså ingen utlösande kraft för att sätta igång.

För att det ska vara lavinfarligt måste backen luta minst 25°. En svart pist har en lutning på 23° (vilket motsvarar 45%) och är alltså ett bra riktmärke.

3. Om temperaturerna varierat mycket runt noll grader under säsongen bildas olika skikt i snön. En hastig temperaturökning kan få ett svagt skikt att kollapsa och därigenom utlösa en lavin. Även snöfall och vind som förändrar skiktens tyngd kan göra skikten instabila.

4. En belastning som utlöser en lavin kan bestå av t ex en skidåkare, ett djur eller helt enkelt av vinden.

Hängdrivor som bildas på läsidor av bergskammar ska inte förväxlas med laviner. Däremot kan de brista och snömassan falla med farlig tyngd. Är man rakt under kan man lätt bli begravd eller skadad. Hängdrivor kan också utlösa laviner om de faller ner på ett instabilt snötäcke. Hängdrivor brister ofta längre in från kanten än man tror, och ovanifrån kan det vara mycket svårt att se var kanten är, så håll ordentligt avstånd till den.

VARNINGAR:
Lavinrisken mäts på en 5 gradig skala, där 1 betyder att risken för att en lavin ska bryta ut inte är särskilt stor, medan en femma innebär stor lavinfara. Lavinrisken ändras vid väderomslag; är vädret stabilt är riskerna oftast lägre. När lavinrisken bedöms att vara för stor spränger man för att få bort snön. Då är det fritt fram att åka skidor efter ännu en bedömning. Varningar för lavinrisken utförs varje morgon vid de större skidanläggningarna. Förutom på orten så rapporteras varningarna också på Lavinrisk på skidorterna.

KOM IHÅG:
-Risken att tas med i en lavin finns alltid då man lämnar de pistade backarna för att åka offpist.
-Tänk på om Du står i en flack sluttning kanske det finns ett brantare parti ovanför där laviner kan komma från.
-Åk aldrig off-pist i brantare backar än 25° vid minsta tecken på lavinfara.
-Om Du hamnar i lavinområdet, försök att åla snett utför till en säker plats.
-Om Du blir tagen av lavinen, försök att hålla Dig vid ytan genom att simma eller liknande.
-Om Du är under snön, försök att krypa ihop och hålla andningsvägarna fria.

Lavinforskning
Publicerad av Pia Hultgren