Så gjorde vi reportaget om mutskandalen

Det började med ett tips om oegentligheter inom Göteborgs kommun. Tipset ledde till ett möte med Lena Larsson, före detta hustru till en tjänsteman på idrotts- och föreningsförvaltningen.

Hon hade vid bodelningen upptäckt att det saknades fakturor till den arkitektritade villan på Tjörn. Dessutom fann hon en egendomlig faktura för ett garage. Den är daterad 1997, men Lena kunde gå ed på att garaget byggdes 2003.

HON BERÄTTADE dessutom häpnadsväckande historier om hur hennes före detta make Sune Larsson låtit sig köpas av en leverantör till förvaltningen där han var beställare av byggtjänster. Leverantören var Stefan Allbäck Byggnads AB.

Vi träffade Lena Larsson i september ifjol. Föga anade vi då att hennes tips skulle hålla oss sysselsatta i månader för att leda till publicering först i slutet av april i år. Under hösten arbetade vi med andra reportage men vi kunde inte släppa tanken på Lenas initierade tips och mysteriet med garaget.

I december gick vi till verket. Det var en stor utmaning. Korruption är bland det svåraste man kan granska. Bevisbördan är tung. Förslagenheten brukar vara stor bland de inblandade som givetvis inte har något intresse av att prata med en journalist.

VÅR INLEDANDE research tydde på att Lena Larssons uppgifter om maken stämde och att dessutom en annan tjänstemän var inblandad i härvan, Leif Andersson. Dessutom utvidgades granskningen senare till att omfatta även Familjebostäder där projektledaren Ingvar Lindqvist varit en stor beställare av Stefan Allbäcks tjänster.

Vi bestämde oss för en ovanlig väg som ledde till svåra etiska frågeställningar:

Kan vi använda en före detta hustru som öppen källa?

LENA VAR BEREDD att ställa upp framför kameran, men vi var tveksamma eftersom hennes trovärdighet självklart skulle ifrågasättas. Dessutom skulle en sådan intervju onekligen innebära ett intrång i privatlivet. Men vi bestämde oss ändå för att göra intervjun, av flera skäl:

Kan vi använda dold kamera?
Vi bestämde oss för att konfrontera Sune Larsson och Leif Andersson så tidigt som möjligt för att ta dem med överraskning. Vår förhoppning var att kunna beslå dem med lögner.

För att fullständigt kunna dokumentera ett sådant möte krävs dold kamera. Men kan det vara motiverat att använda en sådan metod mot två personer i deras hem? Leif Andersson är dessutom pensionär sedan fyra år (Sune Larsson gick i pension nyligen).

VI KOM FRAM till att allmänintresset var så stort att den dolda kameran kunde motiveras. Med facit i hand kan vi säga att det var ett riktigt beslut. Dessa inspelningar, där lögnerna framkommer tydligt inte bara i ord utan också i minspel och gester, blev ett viktigt led i vår bevisföring.

Ett annat tungt vägande skäl är att dessa personer haft ansvaret och förtroendet att hantera många miljoner av skattebetalarnas pengar.

Kan vi använda anonyma källor?
Mycket av arbetet bestod i att knacka dörr, ofta utan att föranmäla vår ankomst. Vi har varit på industriområden som vi inte visste existerade. Vi har besökt bilverkstäder, grusupplag, miljonärskvarter och nedgångna hyresområden.

I VÅRT ARBETE mötte vi alla typer av källor: personer som i åratal haft insyn i härvan och som välkomnade vår granskning, men också personer som är insyltade och som slog igen dörren framför näsan på oss.

Arbetssättet gav resultat. Det var exempelvis så vi fick bekräftat att Sune fått en bilreparation betald av Stefan Allbäck. Men efter att larmet gått om vår granskning blev det allt svårare att få folk att prata.

Vi fick kontakt med ett tiotal före detta anställda på Allbäcks Byggnads AB som var beredda att prata med oss. Flera av dem var beredda att berätta om jobb hemma hos kommunala tjänstemän, de uppblåsta fakturorna och om hur de beordrades sätta upp privata jobb på kommunen.

Ingen av dem var dock beredda att ställa upp framför kameran.

ATT ANVÄNDA anonyma källor som belägg för korruption är vanskligt. Vi valde att använda samstämmiga uppgifter från flera källor som dessutom stöddes på annat sätt, exempelvis genom fakturor. Vi fick företagare att ge oss dokument för publicering eller för vår kännedom.

Ett viktigt led i bevisföringen var att ta fram svaret på frågan: Vad fick Stefan Allbäck i gengäld?

Vi gick igenom tusentals fakturor från Stefan Allbäck till kommunen och Familjebostäder, för att finna objekt som stack ut på något sätt. Det var så vi fann kiosken, toalettbyggnaden och kvarteret Standaret. För att styrka att fakturorna blåsts upp anlitade vi konsulter, folk i branschen och annan expertis.

ATT SYNA FAKTURORNA var ibland fysiskt krävande. Så var det när vi trotsade Familjebostäders förbud och med hjälp av hyresgäster gick uppför 28 trappor i kvarteret Standaret. Vi ville undersöka om råspont verkligen bytts ut på varje vind, vilket Familjebostäder påstod. Vi fann att så inte var fallet.

Mysteriet med garaget löste vi med hjälp av ett flygfoto från Lantmäteriet och ett foto som tagits av en person som passerat förbi huset. Garaget byggdes 2003, precis som Lena sagt.

Ett stort hinder i arbetet har varit vissa nyckelpersoners ovilja att ställa upp på en intervju. Det gäller inte bara byggmästaren Stefan Allbäck utan även de högsta cheferna på idrotts- och föreningsförvaltningen och Familjebostäder.

DEN KOMMUNALA FÖRVALTNINGEN anlitade till och med ordningsvakter för att stoppa oss när vi besökte ett möte som var öppet för allmänheten. Dessutom anlitade förvaltningen en konsult som kom fram till att kostnaden i fakturor vi granskat var fullt motiverade.

Efter att förgäves under lång tid ha försökt få Stefan Allbäck att medverka skickade vi honom en lista på anklagelserna. Det svar vi fick, genom hans PR-konsult, gav oss oväntat en bekräftelse på att han byggt garaget gratis åt Sune Larsson. Fakturan för jobbet 2003 har skickats nu, sju år senare, efter att vi inlett vår granskning.

En avgörande pusselbit serverades av den granskade själv.

Nils Hanson
Janne Josefsson

• Tweet