DEL 7 AV 10. Hela 70 procent av jordens yta består av hav. Det är till största delen laglöst område som vi i århundraden har behandlat som ett gigantiskt skafferi - och som en kloak. Den som har störst kanonbåt eller störst fiskebåt kan göra vad den vill. Ingen tar ansvar - ingen ställs till svars.

Just nu pågår en intensiv kamp mellan ett 80-tal länder om äganderätten till de enorma naturtillgångarna som finns på havets botten. Det handlar om olja, fosfater, guld, platina och gas.

FN försöker reglera haven, vår sista gemensamma resurs. I nästa vecka inrättas ett nytt organ för att försöka bevara artrikedomen. Men frågan är om det är för sent - 30 procent av korallreven, havens barnkammare, är redan borta.

Världsnaturfondens John Manul vid Apo reef.Foto: SVT Kilmatförändringar - en bov i dramat
Lena Scherman och Linda Hörnqvist har följt världsnaturfondens arbete med att kartlägga Apo reef - världens näst största sammanhängande korallrev - utanför ön Mindoro på Filippinerna.

Där berättar John Manul från Världsnaturfonden om hur klimatförändringarna värmt havet så att korallen dör. Det kallas korallblekning. Korallreven är också hårt drabbade av utfiskning. När fiskarna som äter sjöstjärnornas larver försvinner så ökar antalet sjöstjärnor dramatiskt. Sjöstjärnorna äter korallernas polyper och blir sjöstjärnorna för många så dödar de korallrevet.

Fem länder vill dela upp Arktis mellan sig.Foto: SVT Kampen om Artikis isvidder
Klimatförändringarna har öppnat upp för en helt ny maktkamp om äganderätten över isvidderna. Isarna smälter och nu tävlar alla länder runt Arktis om vem som skall få tillgång till gas, olja och metaller som finns där. Dessutom har islossningen lett till att nya farleder för sjötrafik mellan Europa och Asien öppnas upp.

Claes JB Löfgren har besökt Murmansk som hyser stort hopp till exploateringsplanerna och till den nya fartygstrafiken, men där stor oro också finns för miljökonsekvenserna av ett allt mer exploaterat Arktis.

Militär kapprustning i Asien
Kampen om herraväldet över haven är också intensiv i Asien. Indien och Kina kapprustar i militär närvaro till sjöss. Båda länder bygger ut sina flottor för att ta upp kampen med USA om världsherraväldet på haven. Och i vattnen runt Kina ökar konflikterna med grannländerna om just rätten till fiske, gas och olja.

Niklas Sjögren åkte till en av Kinas säkerhetspolitiskt mest känsliga områden, en fiskehamn utanför staden Xiamen. Där finns fiskarna som tvingas fiska allt närmare Japans territorialvattengräns för att fisken är slut i de kinesiska vattnen. Och det är i ett område av internationellt vatten som Kina och Japan träter om eftersom det finns en stor oljefyndighet under havsbotten. Tonläget blir allt högre efter att Japan nyligen bordade en kinesisk fiskebåt och fängslade kaptenen.

Oklara lagar - få pirater ställs till svars
Laglösheten till sjöss är också ett problem när det gäller att bekämpa pirater. Henrik Samuelsson har besökt Mombasa i Kenya där kenyanskt polis på uppdrag av världssamfundet, och finansierade av EU försöker lagföra pirater. Men oklara lagar och regler gör att de flesta pirater idag släpps av de internationella styrkorna som patrullerar utanför de somaliska farvattnen.

Världen står inför avgörande frågor: Hur skall vi rädda haven? Vem skall äga vad? Vem ska stifta lagarna? Och vem ska se till att de efterlevs?

Programledare: Lena Scherman