Viktigt meddelande för Istaby
 

Säsonger

Har du missat ett program? Bläddra i vårt omfattande arkiv där vi sparar allt, säsong för säsong.

Sök i arkivet

Vet du något du vill berätta? Har du förslag på vad vi borde granska? Skicka in dina tips och uppslag till oss!
Vill du inte mejla - skriv då ett vanligt brev istället. Vi läser allt.

Prenumerera
RSS

Prenumerera på vår RSS-feed och får det senaste från Uppdrag granskning helt automatiskt.

I forumen på SVT Debatt kan du diskutera alla våra program och reportage.

Uppdrag gransknings Nils Hanson guidar dig genom ett grävprojekt, från idé till publicering.

Syskonen Alens, 12, och Renate, 17, i byn Ranka i Lettland saknar sin mamma som är städerska i Sverige. Foto: Andreas Rydbacken

De växer upp utan sin mamma
- som städar i svenska hem

Publicerad 1 september 2010 - 19:00
Uppdaterad 14 september 2010 - 10:33

Alens Polins, 12 år, går hemma i Lettland och längtar efter sin mamma Biruta, som jobbar som städerska i Sverige. Han är ett av hundratusentals barn i Östeuropa som betalar ett högt pris för den ekonomiska krisen.

DE ÄR SÅ MÅNGA att de har blivit ett begrepp: de kallas "Euro orphans", barnen som överges när deras mammor och pappor måste lämna hemlandet för att rädda försörjningen.

Alens och hans 17-åriga syster Renate har bara träffat sin mamma två gånger sedan hon flyttade till Sverige för att städa förra året. Och före det jobbade Biruta i två års tid i Irland med att plocka svamp och städa nybyggen.
- Det känns som om jag stulit mitt barns barndom, säger Biruta Polina om att lämna sina barn.

12-ÅRIGE ALENS bor nu hos några äldre släktingar i Ranka i östra Lettland. Trerummaren i det slitna hyreshuset delas med en annan familj med två barn och Alens säng är en sliten fåtölj som går att vika ut.

Han beskrivs som en optimistisk pojke, som är en mönsterelev i skolan och sällan klagar. Men när Uppdrag granskning frågar om varför han valde att inte komma till skolan för att fira Mors dag blir det tydligt att det inte är lätt att vara stark när man saknar sin mamma.
- Jag var ledsen för att jag inte kunde gå, eftersom min mamma inte var där. Jag önskar att mamma var här i Lettland, och att vi kunde gå dit tillsammans, säger Alens och tårarna börjar rinna.
"Det känns som om jag stulit mitt barns barndom."
-Biruta Polina.

HANS LÄNGTAN är baksidan av det svenska RUT- och ROT-systemet. De stora skattelättnader som svenskar kunnat dra nytta av för att få hjälp med städning och renoveringar i sina hem har gett mer tid att umgås med barn och med varandra.

För Biruta, Renate och Alens och hundratusentals andra östeuropéer är det precis tvärtom. Deras familjer splittras - för att överleva.
Den ekonomiska krisen har slagit så hårt mot Lettland och länder som Moldavien, Polen, Rumänien och Litauen att både mammor och pappor tvingas utomlands för att klara försörjningen.
- Det är en tragedi. Det här handlar om oerhört många barn och min upplevelse är att många är väldigt trasiga. De här barnen sviks och överges, men deras föräldrar har inget val, säger Olof Risberg, psykolog på Rädda Barnen.
"De här barnen sviks och överges, men deras föräldrar har inget val."
-Olof Risberg, Rädda Barnen.

HÖGSKOLEUTBILDADE Vaira Kapina kunde efter 26 år som bibliotekarie inte längre försörja sig och sin 12-åriga dotter hemma i Lettland.

Lönen räckte inte till att betala lån, skolböcker och kläder. Sen två och ett halvt år jobbar Vaira med att städa villor i Stockholm.
- Jag är mycket glad för de svenska mammornas skull. De kan läsa böcker och vara mer med sina barn tack vare att jag städar hos dem, säger Vaira Kapida.

Men när hon bäddar de svenska barnens sängar kommer tankarna på dottern.
- Hon har inte någon som bäddar hennes säng. Jag blir så ledsen när jag tänker på att jag inte ser hur hon växer upp. Jag har ju bara henne, säger Vaira som inte tror att hon kan flytta hem till Lettland inom de närmaste åren.

SEDAN ett år är även Vairas syster Aira Nakuma i Stockholm och städar hos svenska familjer. Kvar hos morfar och mormor på gården i Lettland är Airas tre döttrar. De två yngsta är 4 och 6 år.
- Barnen måste äta och ha kläder. Vi måste betala för dagis. Vi måste betala för skolmat. Hur kan du göra det om du inte har något jobb? Hur? frågar sig Aira Nakuma.

Samtidigt finns det de som har det värre, konstaterar hon.
- Jag vet barn som är lämnade hos sina syskon, hos grannar, hos främmande människor, och gamla som knappt klarar att ta hand om sig själva.

VAIRAS MÖJLIGHETER att resa hem och hälsa på barnen har minskat, eftersom de svenska familjer som använder hennes tjänster ogärna vill släppa in någon annan tillfällig ersättare i sina hem.
Vaira tror att dottern sakta accepterat att deras liv ser ut så här.
- Men jag kommer nog aldrig att förstå vad som händer i lilla hjärtat, säger hon.

Reportage: Sven Bergman, Joachim Dyfvermark och Fredrik Laurin.

Text: Peter Bagge

Alternativ bild för flash innehåll.
Frida i Ingen är vän med en fattig. Foto: Anders Hansson.

Ingen är vän med en fattig Programmet om Frida har berört er lyssnare. Hör hela här.

Senaste nyheterna
Rebecca Vinterbarn Elg. Foto: UR

Rebecca utmanar Strindberg I Hej litteraturen får Strindberg-skeptikern Rebecca Vinterbarn Elg möjlighet att ge författaren en ny chans.