Nattetid lämnas åtta demenssjuka ensamma på boendet i Piteå. Foto: SVT

Demenssjuka inlåsta - och lämnade ensamma på natten

När personalen på demensboendet i Piteå går för kvällen låser de dörrarna och aktiverar larmen. Kvar finns åtta svårt sjuka människor, vars rop på hjälp ingen kan höra.

Det sker i direkt strid mot gällande lagstiftning och är inte unikt för Piteå.
På många vårdhem i Sverige har låsta dörrar och larm blivit en viktigare del av vården - samtidigt som personalen minskat.
- Jag har nått en gräns där jag säger att jag skulle inte vilja ha min mamma eller pappa här. Och då har det gått långt när jag själv som jobbar inom det här säger en sån sak, förklarar undersköterskan Elisabeth Marklund, som har 20 års erfarenhet från äldrevården.

Tidigare har Socialstyrelsen godkänt att få låsa i undantagsfall när det funnits risk för att de boende ska skada sig själva eller andra. Men nu har också de undantagen tagits bort, eftersom Socialstyrelsen märkt att undantagsregeln utnyttjats för att kunna minska på personalen.

- Om man ersätter personal med dörrlarm och larmmattor, då är det något som är galet. Någon måste alltid vara på plats när det gäller demenssjuka, säger Elisabeth Marklund.

På Öjagårdens demensboende i Piteå ser en enda anställd till att alla boende får kvällsmat, mediciner och att de kommer i säng. Därefter lämnas de gamla ensamma - och dörren går i lås.

För bara fem år sedan behövdes varken larm eller låsta dörrar på natten.
- Vi hade en nattpersonal varje natt som satt där och allt fungerade jättebra. Tryggt och fint, berättar undersköterskan Elisabet Swills.

För att hantera alla åtta dementa ensam tvingas hon ibland dela ut lugnande mediciner till de boende, i förebyggande syfte.
- Det blir som ringar på vattnet. Blir en orolig så är ett helt gäng oroliga, då är situationen ohållbar, säger hon.

Elisabet Swills.
När hon går för natten finns fyra anställda - tre undersköterskor och en sjuksköterska - på intilliggande avdelningar, som tillsammans ska ansvara för 83 människor.
Sjuksköterskan ska dessutom finnas till hands på ytterligare två boenden, två mil bort.
- Oron är värst, för det är ju den som många gånger triggar upp de andra. Man känner sig maktlös, säger Elisabet Swills om att lämna över till natten.

Hennes kollega Elisabeth Marklund, vars boende också är låst efter att personalen gått hem, har på flera sätt försökt lyfta frågan i kommunen.
I ett medborgarförslag har hon beskrivit hur det kan se ut på morgonen när man låser upp avdelningen.
- Vi möts av förvirrade demenssjuka som vandrar omkring. En är helnaken, en är halvnaken och på golvet ligger kiss och bajs. Om personalen är upptagen någon annanstans blir det de här mycket förnedrande situationerna.

Elisabeth Swills och hennes kollegor tycker själva att det finns sådana brister i deras vård att de har slagit larm och gjort en Lex Sarah-anmälan. En anmälan som kommunen tog lätt på.
- Det var inga allvarliga missförhållanden som rörde säkerheten och hälsan, säger Torbjörn Sandlund, medicinskt ansvarig sjuksköterska - MAS - i Piteå kommun.
Vad krävs för att det ska vara ett allvarligt missförhållande?
- Det ska vara oerhört allvarligt, att de kan gå ut och frysa ihjäl till exempel, säger han.

Enligt Gunnar Lindberg, avdelningschef inom äldreomsorgen i Piteå, följer kommunen de anvisningar som Socialstyrelsen lämnat.
- Som jag förstår följer vi de regelverk som finns, säger han.

Gunnar Lindberg.
Den bilden uppfattningen delas inte av Anders Printz, avdelningschef på Socialstyrelsen.
- En äldreomsorg där det aldrig är någon som hör när någon ropar, när jag förvirrad vaknar mitt i natten, den äldreomsorgen har kanske inte organiserats eller bemannats på ett sätt som lever upp till de krav man ställer när det gäller god vård. Ytterst är det någonting som förvaltningsledningen måste ta ansvar för, säger han.

Reportrar: Agneta Bernárdzon och Hasse Johansson

Text: Peter Bagge

• Tweet