Viktigt meddelande för Istaby
 

Säsonger

Har du missat ett program? Bläddra i vårt omfattande arkiv där vi sparar allt, säsong för säsong.

Sök i arkivet

Vet du något du vill berätta? Har du förslag på vad vi borde granska? Skicka in dina tips och uppslag till oss!
Vill du inte mejla - skriv då ett vanligt brev istället. Vi läser allt.

Prenumerera
Anmäl dig till Uppdrag gransknings nyhetsbrev.
Din mejladress:
RSS

Prenumerera på vår RSS-feed och får det senaste från Uppdrag granskning helt automatiskt.

I forumen på SVT Debatt kan du diskutera alla våra program och reportage.

Uppdrag gransknings Nils Hanson guidar dig genom ett grävprojekt, från idé till publicering.

Allt fler elever lämnar niondeklass utan fullständiga betyg.

14 000 elever slås ut från skolan - varje år

Publicerad 15 september 2010 - 19:00

Klassklyftorna ökar i den svenska skolan - och 14 000 barn slås ut varje år. Det är resultatet av de senaste 15 årens skolpolitik.

När Moderaterna gick till val 2006 gjorde man det bland annat med en skolpolitik som skulle göra skillnad, framförallt för de som inte kan räkna med stöd hemifrån.

Fyra år senare har skillnaderna i betyg mellan barn från olika samhällsgrupper fortsatt att öka, precis som under 1990-talet. Och fler barn än någonsin klarar inte gymnasiebehörighet.
- Dessvärre ser vi att skillnaderna består. Och ökar i vissa avseenden, konstaterar Lena M Olsson, undervisningsråd på Skolverket

Skolverkets slutsatser, efter att ha analyserat betyg och resultat i svenska skolan över lång tid, är dystra.
- Det genomsnittliga meritvärdet minskar för elever med föräldrar som bara har grundskoleutbildning, men det ökar svagt för elever som har föräldrar med gymnasie- och högskoleutbildning, säger Lena M Olsson.

En av förklaringarna är enligt Skolverket valfriheten och kommunaliseringen av den svenska skolan. Elever med samma bakgrund väljer samma skolor och segregationen byggs på.
Lena M Olsson.
Lena M Olsson.

Idag missar nära 12 procent - alltså 14 000 unga - av niondeklassarna sin gymnasiebehörighet. Bland barn till akademiker är siffran 5 procent.
Bland invandrare är siffran 25 procent - och bland barn till lågutbildade föräldrar är det idag hela 36 procent som inte kan komma in på vanliga gymnasiet.

Mer än en tredjedel av de här elever slås alltså ut.
- Skolan ska ju kompensera för en del hinder man kan ha. Så är det tyvärr inte. De som har det allra sämst förspänt, de klarar också skolan sämst, säger Metta Fjelkner, ordförande i Lärarnas Riksförbund.
Metta Fjelkner.
Metta Fjelkner.

I åratal har de politiska striderna handlat framför allt om betygssystem. Metta Fjelkner saknar en större diskussion om hur man utformar en rättvis skola där elevernas bakgrund och bostadsort inte avgör framtiden.
- Jag känner en oerhörd sorg och kan inte tigande åse detta. Och ur mitt perspektiv vill jag ständigt vara blåslampa på politiker, oavsett vilken färg eller block, och försöka påkalla uppmärksamhet på att skolan i Sverige inte är likvärdig, säger hon.

Reporter: Johan Winberg

Text: Peter Bagge

Alternativ bild för flash innehåll.
Frida i Ingen är vän med en fattig. Foto: Anders Hansson.

Ingen är vän med en fattig Programmet om Frida har berört er lyssnare. Hör hela här.

Senaste nyheterna
Rebecca Vinterbarn Elg. Foto: UR

Rebecca utmanar Strindberg I Hej litteraturen får Strindberg-skeptikern Rebecca Vinterbarn Elg möjlighet att ge författaren en ny chans.