Handelsprofessorn Magnus Henrekson tycker inte att studenternas kapacitet motsvarar deras höga betyg.

Professor: Betygssystemet är inte rättssäkert

I den hårda konkurrensen mellan skolorna blir goda betyg viktigt för att locka elever, inte minst för friskolor som har pengar att tjäna på fler elever.
Men det är inte bara kunskaper som ger höga betyg. Undersökningar visar på stora orättvisor och godtyckligt satta betyg.

Skolorna - kommunala och fristående - slåss om elever med alla till buds stående medel. Det kan handla om bärbara datorer och körkortslektioner på skoltid. Det kanske viktigaste av allt är att kunna visa upp bra betygstatistik.

En skola kan inte sätta hur höga betyg som helst, det ska nationella riktlinjer och betygskriterier se till. Trots det upptäckte Skolinspektionen stora skillnader när de nyligen granskade betygssättningen i 30 gymnasieskolor.
- Det vi ser är att ibland hittar man på egna betygskriterier som det inte finns något stöd för i nationella kursplanerna eller nationella betygskriterierna, säger Marie-Héléne Ahnborg,avdelningschef på Skolinspektionen.

De nationella proven, som är en viktig faktor i betygssättningen, är inte heller en pålitlig mätare av kunskap. Proven rättas nämligen mycket olika.

Skolinspektionen har kontrollrättat prov som redan har rättats ute på skolorna. Det visade sig att kontrollrättarna från skolinspektionen ofta rättade strängare än elevernas egna lärare gjort.

Skolinspektionen tror att konkurrensen kan bidra till att eleverna för högre poäng och betyg än motiverat
- Det finns en risk att man som skola strävar efter att ha goda resultat som man kan föra fram i marknadsföringen av den egna skolan, säger Marie-Heléné Ahnborg.

Handelsprofessorn Magnus Henrekson har tyckt sig se stora skillnader i kapacitet bland sina elever de senaste åren, trots att alla har toppbetyg när de antas.
- Det borde inte vara någon skillnad i kapacitet, alla borde vara väldigt bra, säger han.

För att söka svar på varför skillnaderna uppstått gjorde han och Jonas Vlachos på Stockholms Universitet en egen betygsgranskning bland landets alla gymnasieskolor, där de tog reda på vilka skolor som hade störst andel elever med minst 19,5 av 20,0 poäng, det vill säga MVG i nästan alla ämnen.
Nio av tio visade sig vara friskolor.
- Om vi nu säger att betygen ska avgöra vem som kommer in på läkarutbildning eller veterinärutbildning, då vill ju vi att det är inte bara de som har bästa betygen utan också att det är de som har de bästa kunskaperna eller har jobbat mest för det här. Om det då inte är så levererar ju inte systemet det vi vill ha och det är framförallt inte rättssäkert, säger Magnus Henrekson.

Text: Peter Bagge

• Tweet