Det är två år sen jag var på bokmässan senast och det mesta är, får jag nog säga, sig likt. Det är stökigt, rörigt, stimmigt. Aningen enerverande när man som jag ska jobba, samtidigt är det ett underbart koncentrat av litteratur- och kulturvärlden. Titta där Björn Ranelid i kycklinggul skjorta! Så grått Pagrotskys skägg blivit!

Sen är bokmässan också något av en jättelik prisceremoni. Jag skulle lugnt kunna vandra från prisceremoni till prisceremoni och få dagen att gå utan problem.

I går pratade jag med Astrid Lindgrenpristagaren Philip Pullman, i dag ska jag träffa tyska Juli Zeh som fått det första Per Olov Enqvistpriset, jag hörde någon i vimlet meddela att nu skulle priset till årets barnbibliotikarie delas ut, och så är det årets fotobok, årets kulturtidskrift, och så vidare.

På lunchen i dag (fredag) presenterade Göteborgs-Posten vinnaren av deras litteraturpris. Det var en kul tillställning, inte minst för den udda blandningen av folk. Turkiske författaren Orhan Pamuk satt vid mitt bord, han hann knappt äta eftersom folk hela tiden skulle prata med honom.

Ett par bord bort satt Carl Jan Granqvist och så såg jag Alexandra Charles, Birgitta Ulvsson, Sven-Eric Liedman, Ludvig Rasmusson, Carl Einar Häckner och Monika Fagerholm. Monika Fagerholm vann för övrigt priset. Hon steg upp på scen med andan i halsen eftersom hon fått rusa för att komma i tid ? hon hade precis varit och hämtat biblioteksföreningens Aniarapris. Nu står hon någonstans på mässområdet med ett diplom, två statyer och 60 000 kronor.

Fast det var nog ändå Björn Ranelids gula skjorta som tog priset.

Kristofer Lundström