Just nu pågår en intensiv kamp i USA om hur människan har blivit till. Som så ofta i USA:s historia ställs historia mot vision, fakta mot drömmar. Striden om huruvida skolor skall få rätt att lära ut att människan, eller åtminstone amerikanerna, skapats av en utomjordisk intelligent kraft, kan vara fröet till en ny överideologi. Ytterst handlar kampen mellan evolutionister och anhängare av ID-teorin snarare om USA:s identitet som nation än om yttrandefrihet och vetenskap.

Ingen insåg bättre än Charles Darwin att hans evolutionslära kunde få allvarliga konsekvenser för den judisk-kristna synen på hur världen och människan skapats. Ändå tyder mycket på att Darwin till slutet av sitt liv brottades med frågan om Guds existens liksom många före och efter evolutionsläran.

Idag har många kristna funnit det möjligt att förena Darwins lära om det naturliga urvalet med tanken på en Gud. En hörnsten i resonemanget har varit att Gamla Testamentet faktiskt innehåller två olika skapelseberättelser - något som tycks antyda att ingen av dem är tänkt att tolkas bokstavligen från början. Pragmatiska kristna har accepterat evolutionsläran som ett möjligt sätt för Gud att skapa världen.

I USA är de pragmatiska kristna dock ofta i underläge mot de radikalare element som vill göra skapelseberättelsen till nationell hållning. Men en sådan linje har visat sig politiskt omöjlig även under den sittande högerkristne presidenten. Många ser därför försöken att få lära ut den klädsamt flummigare teorin om att en okänd högre kraft ligger bakom skapandet av människan, som ett smart första drag att öppna och bryta igenom evolutionslärans hegemoni. Intelligent Design (ID) är intelligent designad också i politiskt avseende.

Det som just nu utspelar sig i en domstol i Pennsylvania beskrivs i medierna som en kamp mellan yttrandefrihet och vetenskap, eller mer exakt: Kan yttrandefrihet motivera att man lär ut alternativ till den empiriskt prövade vetenskapen? Frågeställningen är i sig intressant. Men att motsättningen överhuvudtaget finns hänger mer samman med USA:s historia som nation, än med en självklar motsättning mellan tro och vetenskap.

Nyckeln för att förstå hur det hänger ihop, levereras av USA:s president själv. I sitt tal till republikanernas stora kongress för ett år sedan, sade George W Bush så här:
"Som tidigare generationer, har vi ett kall från bortom stjärnorna att stå upp för friheten" ("Like generations before us, we have a calling from beyond the stars to stand for freedom"). I en och samma mening slår Bush fast att det finns en högre makt som givit USA ett uppdrag, och att det uppdraget är att sprida frihet (och demokrati).

Många historiker och författare har fascinerats över den nationella mytbildningen kring hur USA blev till. Som ung nation behöver USA ett band bakåt, något ursprungligt och evigt, för att motivera sin existens och särställning. Därför säger myten att ideal som frihet och demokrati föddes ur frihetskriget mot engelsmännen och att USA:s mission är att sprida dessa ideal i världen. Den som påstår att USA liksom andra demokratier snarare är en konsekvens av den atenska demokratin och senare de franska upplysningsfilosofernas idéer, får kanske rätt av forskare och historiker. För många amerikaner är det ändock en historia lika lite tilltalande som den är full av svåruttalade namn.

Myten ger också USA ett gudomligt uppdrag som demokratins och frihetens budbärare i världen. Eftersom avsikten är evig kan också USA, trots landets korta historia, på något sätt härleda sin historia in i evigheten.

Tanken på en gudomlig avsikt har under 1900-talet blivit alltmer närvarande som en fond för politiska beslut och amerikansk utrikespolitik. Ändå är det först med den aktuella striden om ID som behovet av ursprunglighet riskerar att på allvar ta kontrollen också över de s.k. hårdare vetenskaperna. Konsekvensen kan bli en ny överideologi som paradoxalt nog riskerar föra USA bort från dess demokratiska ursprung i riktning mot en teokrati. Men varför behöver två gudomliga idéer - idén om USA som en evig tanke hos Gud, och idén om att en intelligent kraft designat människan - plötsligt bekräftas av varandra?

Logiskt förutsätter båda idéerna naturligtvis Guds existens, men hitintills har de hållits isär. Klarare uttryckt har en gudomlig inspiration varit enklare att acceptera på politikens område än inom vetenskapens. En del av svaret kan faktiskt finnas i USA:s utrikespolitik just nu, och främst i Irak.

USA:s ursprung har länge varit en angelägenhet bara för amerikaner. Människans ursprung är en angelägenhet för alla. Om USA inför sina egna medborgare och för världen skall kunna fullgöra sin gudomliga mission att sprida frihet och demokrati över världen, räcker det således inte att flertalet amerikaner privat har en tro på en gudomlig avsikt bakom människans tillkomst. På något sätt måste det gudomliga uppdraget att sprida friheten bekräftas av alla människors likhet. Om alla människor liksom amerikanerna är skapade med samma gudomliga avsikt, gäller uppdraget att stå för frihet och demokrati också för dem.

Med detta följer förstås också i första ledet en skyldighet att acceptera USA:s erbjudande. Bara så kan världens mäktigaste land motivera för sig självt och för världen varför det kan vara en god idé och ett högre uppdrag att med bomber och granater spränga fram demokrati och frihet över världen.

Roland Zuiderveld, medarbetare på Kulturnyheterna