• Resolution 582 om kemiska vapen i kriget Iran-Irak 24 feb 1986
• Resolution 588 i säkerhetsrådet 8 oktober 1986
• Resolution 598 om eld upphör i kriget Iran-Irak 20 juli 1987

800 000 f Kr Stenredskap, de första spåren av hominider i regionen. (NE)

100 000 -
40 000-t f Kr Neanderthalboplatser i Zagrosbergen (NE)

8000-t f Kr Byar med odling och boskapsskötsel växer fram (NE)

5500 f Kr ca Stadskultur i Elam. (NE)

3-2 000-t f Kr Elam kontrollerar handeln med Afghanistan och Indusdalen. (NE)

1300-500-t fKr Järnålder. Iran invaderas från nordost av indoeuropeisktalande folk. (NE)

ca 1000 fKr Profeten Zarathustra tros ha levat. Han ger upphov till Irans första religion, zoroastrismen. Han ersatte gammal offerkult med flera gudar och sägs ha skapat en monoteistisk världsbild (12, Per Jönsson:Iran varken demokrati eller diktatur, Världspolitikens Dagsfrågor 2008:4+NE: Zarathustra)

844 f Kr Namnet Parsua på södra Iran dyker upp ffg under assyriske kung Salmanassar II [enl NE Salmanessar III]. Därför kallas regionen i väst för Persien. (EncB: Ancient Iran+NE)

559 f Kr ca Persernas kung Kyros II [äv Chryros] inleder omfattande erövringar i Mellanöstern. Det blir den första iranska staten. (NE+Library of Congress Country Profile)

330-t f Kr Alexander den Store besegrar perserna. Vid hans död 323 splittras hans rike och Iran tas över av partherna och senare sasaniderna. (NE)

614 e Kr Den bysantinske kejsaren Herkleios tar Jerusalem från det persiska riket. Under perioden trycks perserna tillbaka o domineras av araber o nya religionen islam. (EncB)

632 Profeten Muhammed dör. (EncB)

642 Slaget vid Nahavand fullbordar det persiska sasanidrikets fall. Persien under arabisk dominans. (EncB)

661 ca Den fjärde kalifen Muhammeds kusin Ali, gift m Profetens favoritdotter Fatima dödas av konkurrerande muslimsk grupp i striden om vem som är Muhammads rättmätige arvtagare. Ali försvaras av shiiterna, men stupar. Under 200 år utvecklas shiiternas lära till att se Ali som ofelbar och den som känner Koranens lära. (EncB+NE: Ali)

680 10 okt Hussein, son till den fjärde kalifen Ali och barnbarn till Muhammed, stupar i Karbala under ett uppror mot kalifen Yazid I. Hans grav blir shiiternas heligaste plats och hans dödsdag en helgdag. För shiiterna, men inte sunnimuslimerna, måste kalifen vara släkt med Profeten. (EncB: Battle of Karbala)

1055 Den förste sultanen tillsätts sedan de turkiska seljuqerna tagit kontrollen i Iran och makten från kalifatet. Kalifen kröner honom och äktar hans dotter. (NE+EncB)

1150-t Kwarezmshaherna tar över största delen Iran. (NE)

1220-t Mongolerna krossar Kwarezmshaherna och tar kontroll över bla Iran. (NE)

1335 Mongolstyret bryter samman i Iran. Ett antal småriken följer. (NE)

1501-10 Safaviderna till makten i Iran. De hävdar att de är ättlingar t Ali, vilket forskning senare ifrågasatt. Shia blir statsreligion. (NE+EncB)

1514 Osmanerna stoppar safaviderna expansion mot Anatolien i slaget i Chaldiran. (EncB)

1588-1629 Under shahen Abbas I växer Irans politiska makt. (NE)

1736-47 Nader Shah bygger stark armé och flotta, gör Iran t stormakt o erövrar stora tillgångar i mogulernas rike i Indien. Efter hans död försvagas armén o riket. (NE+EncB)

1813 Iran förlorar Kaukasus till Ryssland i Golestan- och, 1828, Turkmanchay-fördragen. Samtidigt med ryssarna ökar det brittiska inflytandet i Iran också. (EncB)

1828 Iran förlorar Armenien till Ryssland. (NE+Larousse)

1856-7 Brittiska styrkor slår definitivt tillbaka iranskt försök att återta Herat i Afghanistan. (EncB)

1878 16 mars Riza Khan, blivande shah, föds i en ledarsläkt i Pahlevanklanen. (EncB)

1890 Tobaksupproret. Shahen Naser ad-Din ger en britt 50 års monopol på tobaksförsäljning i Iran, men tvingas backa efter omfattande oroligheter där landets religiösa ledare och medelklass visar att de är starka nog att gå emot shahen. (EncB+245 Kent Eklind: Iran Från dåtid till nutid)

1901 Britten William Knox D?Arcy får 60 års koncession på större delen av Iran sedan olja upptäcks i Khuzestan. Även mineraler ingår. ( NE: Anglo-Iranian Oil Company+Knox D?Arcy)

1902 24 sep Ruhollah Musawi Khomeyni [även Khomeini], Irans blivande ledare föds. [Även 1900 anges] (EncB&NE: Khomeini+rkhomeini.org)

1904 dec 2000 intellektuella, religiösa ledare, köpmän lämnar arbetet o söker sig till religiös plats. De önskar demokratisering. Kallas första iranska revolutionen. Shahen skakas av att välsituerade agerar o ger vaga löften. (88, William Polk: Understanding Iran)

1906 Shahen låter Iran bli konstitutionell monarki efter revolution. Årtionden av inflation, sämre ekonomi o högre skatter har lett till stegrade oroligheter o omfattande strejker. Köpmän, hantverkare o religiösa lärde är ledande. De får stöd av britterna. (EncB+NE)

1906 jun-jul Över 10 000 personer, ledda av köpmän, tar sin tillflykt till brittiska legationen sedan shahen nekat införa ett parlament. (The Constitutional Revolution, kap 1, Library of Congress Country Studies: Iran+91, Polk)

1906 5 aug Shahen ger vika för kraven och låter tillsätta en nationell rådgivande församling, Majlis. (92, Polk+204, Eklind)

1906 okt Majlis, sammanträder för första gången. Den nya konstitutionen innebär nya sekulära lagar, minskad kungamakt o fri press. Shia blir statsreligion o religiösa domstolar finns kvar parallellt med de sekulära. (EncB+204 Eklind)

1907 7 jan Shah Mozaffar ad-Din dör och efterträds av sonen Muhammad Ali. (93, Polk)

1907 31 aug Avtal där britter (sydost) och ryssar (nordväst) delar in Iran i intressesfärer. I mitten en neutral zon. Irans gränser fastställs också. (Larousse+NE+wissen.de)

1908 Med hjälp av ryska trupper gör shahen Muhammad Ali statskupp o upplöser parlamentet vilket leder till inbördeskrig. Han har fått en rysk kosackbrigad som han låter bombardera Majlis och gripa premiärministern o två religiösa ledare. (NE+94 Polk)

1909 Shah Muhammad Ali flyr till Ryssland efter uppror. Hans elvaårige son tar över. I praktiken kontrollerar ryska kosackregementen landet. (Larousse+NE)

1909 14 apr Anglo-Persian Oil Company registreras för att ta kontroll över de oljetillgångar William Knox D?Arcy fått rätt till. Bolaget byter 1954 namn till British Petroleum. (Library of Congress Country Profile: Iran+EncB: BP PLC)

1911 Svenska officerare kommer till Iran för att starta gendarmeri f att upprätthålla ordningen. Teheran har begärt det f att slippa brittisk, rysk el fransk trupp. (208 Eklind)

1911 Kvinnlig rösträtt diskuteras i Majlis. (220 Eklind)

1912 mars Den första oljan börjar exporteras från Iran. (EncB: BP PLC)

1914 Iran förklarar sig neutralt när Första världskriget bryter ut, men ockuperas t 1919 av britter i söder och av ryska o turkiska trupper i norr, som strider med varandra. Även Tyskland, vilket godsägarna hoppas ska bryta den ryskbrittiska dominansen (NE+EncB)

1914 Brittiska staten går in som huvudägare i Anglo-Persian Oil för att säkra flottans behov. 1987 säljer staten sin sista andel i bolaget. (NE: BP PLC)

1915 Under tryck från britter o ryssar skickas de svenska militärerna hem pga Sveriges tyskvänliga hållning i Första världskriget. Enskilda militärer stannar kvar. (208 Eklind)

1917 Ryska revolutionen. Den nya sovjetiska regeringen har inga krav på Iran. (EncB)

1918 nov Tyskland o Turkiet (Osmanska riket) förlorar Första världskriget. Britterna ensamma kvar i Iran av världsmakterna, men har sammanstötningar med det nya Sovjets trupper i norr. Iran är i kaos o 100 000-tals iranier svälter. (EncB+99 Polk)

1919 Majlis avböjer brittisk finansiell och militär hjälp vilket skulle gjort landet till ett protektorat. Efter internationella påtryckningar drar sig britterna motvilligt tillbaka. Men de behåller starkt inflytande. (EncB+wissen.de+99 f Polk)

1920 okt Shahen tar e brittiskt förslag bort alla ryska officerare fr kosackregementet. Riza Khan som stigit snabbt i graderna utses av brittisk general t chef f en avdelning. (101 Polk)

1921 De sista brittiska rådgivarna lämnar landet. (EncB+wissen.de)

1921 21 feb Reza Khan, överste i kosackregementet leder 1200 man som ockuperar Teheran. Han blir krigsminister och senare premiärminister. (Larousse+EncB: Reza Shah Pahlavi)

1923 Mohammad Mossadeq fd finans- o utrikesminister väljs in i Majlis. (EncB: Mossadeq)

1925 Majlis avsätter Ahmad Shah som är i Europa. Reza Khan har planer på republik som i Turkiet, men förslaget faller. (EncB+ UCDP/Konfliktdatabasen)

1925 dec Reza Khan väljs till shah av Majlis. Mossadeq sätter sig emot det och tvingas lämna Majlis. (EncB: Iran&Mossadeq+ UCDP/Kfd+LoC)

1925-6 Reza Khan inför sekulära domstolar, brottsbalk, civil och kommersiell lag. (EncB 104, William Polk: Understanding Iran, Palgrave McMillan 2009)

1926 25 april Reza Khan kröns till Reza Shah Pahlavi. Han tar bort alla politiska fri- och rättigheter från revolutionen 1906. (Larousse+LoC+EncB: Reza Shah Pahlavi)

1928 Shahen avskaffar utländska makters ekonomiska privilegier o ensidiga avtal. Under sin tid tar han kontrollen över landets finanser och kommunikationer som i praktiken varit i utländska händer.(EncB)

1932 Shahen säger upp avtalet med Anglo-Persian Oil. Bolaget kontrolleras av brittiska regeringen. De sänder flottan t Persiska viken, men tvingas sen förhandla. (107 Polk)

1933 Nytt Anglo-Persianavtal ökar Irans oljeinkomster. (Larousse+ui.se+EncB: BP)

1934 Shahen grundar Teherans universitet som tydligt bevis på att skolsystemet skall vara sekulärt. Det är Irans första universitetet. [1935 enl Polk](EncB+104, Polk)

1935 I arbetet med att snabbt modernisera landet byts namnet fr Persien t Iran. På persiska heter det redan Iran, men inte i väst. Iran markerar anknytningen t Europa (modernt) o inte arabvärlden (gammaldags). Shahen kräver att alla medborgare kallar sig iranier inte turkmener, lurer, perser etc (NE: Persien blev Iran+xv, Polk)

1935 Shahens trupper attackerar bedjande i helgedomen Mashad. (119, Polk)

1936 7 jan Shahen förbjuder kvinnor att vara beslöjade offentligt. [1935 enl NE] Inom kort börjar polisen ta av slöjor från kvinnor på gatan. De statliga antiislamska åtgärderna leder till protester som slås ner med hårdhet. (EncB+LoC+104 Polk+NE+232, Gholam Reza Afkhami: The Life and the Times of the Shah)

1935 Anglo-Persian byter namn t Anglo-Iranian Oil Company Ltd. (EncB: BP PLC)

1937 Iran ingår ickeangreppspakt med Irak, Turkiet o Afghanistan: Sadabadpakten. (EncB)

1938 Raffinaderiet i Abadan är världens största. (EncB: BP PLC)

1939 Iran förklarar sig neutralt i Andra världskriget, men Tyskland är största handelspartner och de har nära relationer. (ui.se)

1941 Tudehpartiet - Masspartiet - grundas. Arvtagare t kommunistpartiet fr 1920. (Larousse: Tudeh+EncB: Iran political process)

1941 25 aug Sovjet och Storbritannien anfaller Iran. De vill kunna frakta krigsmateriel via Iran och hävdar att shahen är tyskvän o vägrat utvisa tyskar. Han efterträds av sonen Mohammad Reza. (Larousse+ EncB+NE+176, Meiselas+86, Afkhami)

1941 16 sep Shah Reza Pahlavi som försökt spela ut Sovjet o Storbritannien mot varandra abdikerar sedan de ockuperat delar av Iran. Sonen Mohammad Reza efterträder. Han låter partier press o fack börja verka. (EncB: Mohammad Riza+225 Eklind+78, Afkhami)

1942 Khomeyni skriver sin första bok: Kashf al-Asrar, Nyckeln till hemligheterna. Boken innehåller bland annat kritik mot monarkin. Nästa offentliga politiska yttrande från Khomeyni dröjer 20 år. (120, Polk+gemsofislam.tripod.com)

1943 9 sep Shah Mohammad Reza förklarar krig mot Tyskland. (87 Afkhami)

1944 juli Reza Shah dör i exilen i Johannesburg. (EncB)

1945 aug Kurdiska demokratiska partiet i Iran, KDPI, bildas. (UCDP/Kfd: Iran (Kurdistan))

1945 dec Republiken Kurdistan utropas i Mahabad. (UCDP/Kfd: Iran (Kurdistan))

1945 dec En autonom republik utropas i iranska Azerbajdzjan ledd av Tudeh och i skydd av de sovjetiska trupperna. (Larousse: Tudeh)

1946 22 jan Mahabadrepubliken tillsätter regering under Qazi Mohammed, Kurdiska demokratiska partiet. Kurdiska ersätter persiska som officiellt språk. (176, Meiselas+ UCDP/Kfd)

1946 mars De brittiska trupperna lämnar Iran. (ui.se)

1946 apr Sovjetiska trupper börjar lämna Iran sen de fått viktiga oljetillgångar. Azerbajdzjan blir en autonom provins. (176, Meiselas+110 Polk+ Larousse:Tudeh)

1946 22 jan Mahabadrepubliken tillsätter regering under Qazi Mohammed, Kurdiska demokratiska partiet. Kurdiska ersätter persiska som officiellt språk. (176, Meiselas+ UCDP/Kfd)

1946 maj Shahens trupper anfaller KDPI o andra kurdiska grupper. (UCDP/Kfd: Iran (Kurdistan))

1946 som Mahabadregimen försvagas genom inre splittring o en gränstvist med Azerbajdzjan. (176, Meiselas)

1946 okt Tudeh sparkas ut från centralregeringen o med brittisk-amerikanskt stöd går shahens trupper in i Azerbajdzjan. (Larousse:Tudeh)

1946 dec Mahabadrepubliken faller sedan Sovjet dragit tillbaka sitt stöd. Shahens armé går mot Mahabad som faller utan strid. (EncB: Kurd+NE: Mahabad+176, Meiselas)

1946 16 dec Tudehregeringen i Azerbajdzjan faller. (Larousse:Tudeh)

1947 Iran ingår fördrag med USA om militärstöd. (ui.se)

1949 Mohammed Hedayat Mossadeq grundar Nationella Fronten. (Larousse)

1949 Kvinnoorganisationen Society for Democratic Women bildas. (238 Eklind)

1949 Val där frågan om att britterna tjänar mer på oljeindustrin än iranierna är en central fråga. Nationalisterna går fram. (LoC)

1949 Planmyndigheten skapas efter beslut i Majlis. Dess första sjuårsplan bygger på 350 milj dollar i bidrag från Världsbanken och USA. (116, Polk)

1950-tal Ruholla Khomeyni blir upphöjd till ayatollah. (EncB: Ruhollah Khomeini)

1950 nov Oljeutskottet i Majlis avfärdar förslag om att britterna skall släppa lite mer oljepengar till Iran. Mossadeq är ordföranden i utskottet. (LoC)

1951 feb Britterna lovar dela oljeinkomsterna från Anglo-Iranian Oil Company, AIOC, lika med iranierna. Vid det laget räcker inte 50/50, krav på nationalisering stärks. (LoC)

1951 2 feb USA och Saudiarabien avtalar att inkomsterna från oljekonsortiet Aramco skall delas lika. Till skillnad från AIOC använder Aramco inte bara inhemsk arbetskraft till okvalificerade arbeten. (111, Polk)

1951 mars Premiärminister Razmara, som försökt hindra nationalisering av AIOC mördas av medlem i militanta Fadayan e-Islam. (Larousse+LoC: Mossadeq and Oil Nationalization)

1951 mars På den allt populärare Mossadeqs förslag beslutar parlamentet nationalisera AIOC. [mars 1950 enl NE]. Britterna tar frågan t Internationella Domstolen, men förlorar då domstolen väljer att inte ingripa. Shahen tvingas utse Mossadeq t premiärminister. Britterna inför oljeembargo mot Iran som får ekonomiska problem. (Larousse+EncB: Mossadeq+NE+LoC: Mossadeq and...)

1951 sep Storbritannien fryser Irans tillgångar i pund och förbjuder export till Iran. (LoC: Mossadeq and Oil Nationalization)

1952 nov Dwight Eisenhower blir president i USA vilket stärker dem inom CIA som stödjer Winston Churchill o Anthony Edens arbete f en gemensam kupp mot Mossadeq. (EncB)

1953 13 aug Shahen försöker avsätta Mossadeq, men stödet för honom leder till folkliga upplopp som istället tvingar shahen i exil. (Larousse+EncB+LoC+169, Afkhami)

1953 19 aug Shahen återinsätts m stöd av USA o Storbritannien:s stöd. Shahtrupper och grupper som stödjer shahen besegrar Mossadeqs styrkor. Mossadeq döms t döden. Det omvandlas t tre års fängelse o sen husarrest livet ut. Hans utrikesminister Fatemi avrättas. Krigslagar införs. CIA kallar kuppen Operation Ajax britterna Operation Book. Den kostar CIA $200 000. (Larousse+EncB+ NE: Mossadeq+LoC: Mossadeq and.. & The Post Mossadeq Era..+160&173, Afkhami+213 Polk)

1953 dec De diplomatiska förbindelserna med Storbritannien återupptas. USA ger snabbstöd på 45 milj dollar till den nya regeringen. (LoC: Post Mossadeq Era....)

1954 BP leder västerländskt oljekonsortium som bygger ut oljeindustrin. Shahen tecknar nytt avtal som ger honom 50% av oljerättigheterna. NIOC, National Iranian Oil Company, bildas.(Larousse+EncB)

1955 Iran går in som associerad medlem i Bagdadpakten, en försvarsallians mellan Irak, Turkiet, Pakistan, Storbritannien och USA. (ui.se)

1957 Säkerhetspolisen SAVAK grundas med stöd av USA och Israel. Den blir ett viktigt maktmedel för shahen. [1958 enl Larousse] (Larousse+EncB+fas.org+115, Polk)

1957 Krigslagarna som infördes i augusti 1953 avskaffas. Shahen uppmanar två närstående att bilda varsitt part för att ha ett politiskt system. (ui.se+LoC: Post Mossadeq..)

1957 14 kvinnoorganisationer bildar federation. (241Afkhami)

1958 Bagdadpakten döps om till CENTO, efter att Irak utträtt ur. (LoC: Post Mossadeq..)

1959 Omfattande militär upprustning inleds efter ett ekonomiskt och militärt samarbetsavtal med USA. (ui.se+LoC: Post-Mossadeq...)

1959 Shahens tvillingsyster Ashraf blir hedersordföranden när kvinnofederationen från 1957 ombildas till High Council of Women. (238 Eklind+241, Afkhami)

1959-63 Recession i Iran vilket pressar de fattiga hårt. (LoC: State and society 1964-1974)

1960 31 okt Shahens tredje fru Farah Diba föder kronprins Riza. (EncB: Mohd Riza Pahlavi)

1961 Shahen upplöser Majlis för att bana väg för "Den vita revolutionen". (EncB)

1962-70 Shahen stödjer rojalisterna i inbördeskriget i Jemen. (LoC: State and society 1964-1974)

1962-63 "Den vita revolutionen" genomförs m jordreform, kvinnlig rösträtt, nationalisering av skog o betesmark, alfabetisering o försäljning av statliga fabriker där 20% av vinsten ges t arbetarna. (EncB+Larousse+NE+ui.se)

1962-3 Ayatolla Ruhollah Khomeyni uttalar sig skarpt mot ökade rättigheter för kvinnor och att shahens jordreform minskar religiöst jordägande. (EncB: Khomeini)

1962 Ayatolla Khomeyni efterträder ayatolla Kachani som mardja-e taqlid shiitisk auktoritet. (Larousse: Ruholla Khomeyni)

1962 För att förbättra relationerna med Sovjet utfäster sig Iran att inte upplåta mark till utländska militärbaser o robotar mot Sovjet. (ui.se+LoC: State and society 1964-1974)

1962 Landreformen genomförs. Reformen är Kennedyregeringens i USA villkor för fortsatt stöd. Godsägarna tvingas lämna stora landområden. De kompenseras med aktier i statsägd industri. Jorden fördelas på små odlare. Småbönder går ihop i kooperativ för att klara bevattning, underhåll o utveckling. Andelen självägande bönder stiger från 1 på 20 till 15 av 20. Lag om jordreform antas 9 jan. (EncB+NE+118, Polk+231 Afkhami)

1962 aug USA:s vicepresident Johnson lovordar jordreformen vid besök i Iran. (228 Afkhami)

1963 9 jan Shahen presenterar sitt sexpunktsprogram för den Vita revolutionen. (230 Afkhami)

1963 22 jan Inför folkomröstningen om shahens reformer manar Khomeyni till bojkott eftersom valet är styggelse inför Gud. (231, Afkhami)

1963 23 jan Bönder och arbetare demonstrerar f shahens reformer. Kvinnor i skolor o myndigheter strejkar för sin rätt att rösta. Shahen säger att inget får hindra valet. Svåra oroligheter i Qom (231-2 Afkhami)

1963 24 jan Shahen angriper Khomeyni i tal i Qom. (231 Afkhami)

1963 25 jan Besked om att kvinnor skall få delta i folkomröstningen, men lägga sina röster separerade från männen. (232 Afkhami)

1963 26 jan Folkomröstning godkänner shahens lagförslag om de sociala, politiska o ekonomiska reformerna som bla innebär kvinnlig rösträtt, att 2,5 miljoner familjer får jord och att hälso- och alfabetiseringskårer bildas. Kvinnor röstar ffg. Omröstningen går av allt att döma rätt till enl Afkhami. "Den vita revolutionen" väcker vrede hos köpmän, godsägare o i det religiösa ledarskapet. (Larousse+EncB+NE+231, Afkham)

1963 27 jan Shahen deklarerar att kvinnor får rösta i framtiden: "Vår revolution, som hyllas i världen, vore inte fullständig om ni förnekats denna grundläggande mänskliga rättighet". (233 Afkhami)

1963 mars? Hundratals människor dödas när polisen skjuter mot en demonstration mot shahen. De demonstrerar på uppmaning av prästerskapet. Polisen [Fallskärmsjägare enl Polk] attackerar skola i heliga staden Qom. Studenter misshandlas o dödas - två enl Polk, många enl NE. [Inga rapporter om oro i mars hos Svt el NYT, men de, LoC o Afkhami skriver om kravaller i juni] (NE+119, Polk+235 Afkhami+LoC: The Post-Mossadeq Era and..)

1963 3 juni Khomeyni håller i tal shahen personligen ansvarig för massakern i Qom. Han beskriver attacken mot skolan som en attack på islam. Enl Afkhami angriper Khomeyni honom för att vara emot islam vilket de följande dagarna leder till kravaller i Teheran, Qom, Shiraz o Mashdad. De slås ner hårt med många döda o skadar där oppositionens siffrorna ?är överdrivna?. (NE+119, Polk+LoC: The Post-Mossadeq..+235 Afkhami)

1963 5 juni Khomeyni grips kl 03 i Qom. (236 Afkhami)

1963 juni Generalstrejk o oroligheter i Iran. (Svtkatalogen, Aktuellt 630611)

1963 sept Parlamentsval som leder t att nytt part, Iran Novin bildas med en kärna av uppsatta statstjänstemän m sociala o ekonomiska reformer på programmet. (LoC:State and society)

1964 Liberala MLI, Rörelsen för befrielsen av Iran, bildas. (Larousse)

1964 Iran, Turkiet o Pakistan bildar samarbetsorganisation. Shahen markerar självständighet fr USA, men det leder bara till mindre kulturella o ekonomiska samarbetsprojekt. (LoC: State and society..)

1964 apr Khomeyni släpps ur husarrest. (LoC:State and society 1964-1974)

1964 okt Den nya regeringen genomför en lag som ger amerikansk militärpersonal rättslig immunitet. De skall bara kunna ställas inför amerikansk domstol. Khomeyni håller skarp predikan i Qom o beskriver det som en kapitulation f främmande makt. Talet sprids på kassetter o stenciler o väcker mycket uppseende. (LoC: State and society..+299&376 Afkhami)

1964 4 nov Khomeyni, talesman f prästerskapet tvingas i exil i Turkiet e att ha gripits på nytt. Efter en tid i Turkiet bosätter han sig i oktober 1965 i shiiternas heliga stad Najaf i Irak o fortsätter propagera f att shahen skall störtas. (Larousse+ EncB&NE:Khomeini +LoC: State and Society+376 Afkhami)

1965 Revolutionära muslimska Mujahedin e-Khalq bildas. (Larousse+ui.se)

1965 Iran träffar industriavtal med Sovjet. De skall bygga det första iranska stålverket i tubyte mot naturgas. En 200-mils gasledning byggs t Sovjet. (LoC: State and society..)

1965-77 God ekonomisk tillväxt i Iran. Tillväxten används ffa för import åt de rika. Misslyckade prestigeprojekt slukar pengar. Jordbruket försummas o produktionen räcker inte till. Jordbrukspriserna sjunker samtidigt som inflationen stiger. Klyftorna växer. (ui.se)

1967 Iran närmar sig den traditionella fienden Irak och träffar avtal om gemensamt utnyttjande av olje- och vatten tillgångar. (Larousse)

1967 Familjelagstiftning stärker kvinnornas rättigheter, bla vårdnad om barnen o att mannen inte ta en ny hustru utan tillstånd av den första. Lagen utvidgas 1975, men förbudet mot slöja på offentlig plats från 1935 tas bort. (238&242 Eklind)

1967 Partiet Iran Novin vinner stort i val som kontrolleras hårt av myndigheterna. (LoC: State and society 1964-1974)

1967 5 mar Mohammad Mossadeq dör i Teheran. (EncB: Mossadegh)

1967 2 juni Studenten Benno Ohnesorg skjuts ihjäl av tysk polis vid en demonstration mot shahen när vid hans statsbesök i Berlin. (wissen.de)

1967 26 okt Shahen låter kröna sig i en stor ceremoni. De sociala spänningar är stora i landet. (Larousse)

1969 Khomeyni håller 13 föredrag där han utvecklar sin doktrin om de rättslärdes styre, velayat-e faqih. Islam skall stå över politiken o de rättslärde ha även den världsliga makten. Han inspireras av Muslimska brödraskapet. (Larousse: Khomeyni)

1969 19 april Shahen häver gränsavtalet fr 1937 om Shatt el-Arab. Spänningen Iran-Irak ökar pga gränstvisten o Irans stöd f kurdisk separatism i Irak. (EncB+78 Bulloch&Morris+Larousse)

1970-tal Iran börjar bygga ett kärnkraftverk med fransk o tysk hjälp. Bygget avstannar under kriget med Irak o återupptas först på 1990-talet. (ui.se)

1970 Khomeynis tal kommer ut som bok i Libanon. Hans tal sprids också med kassetter. (Larousse: Khomeyni)

1970 Shahen ger upp Irans långvariga krav på Bahrain. (LoC: State and society 1964-1974)

1971 Iran ockuperar tre öar i Persiska viken som de o Irak gör anspråk på. (Larousse)

1971 Iran Novin vinner stort i val som kontrolleras hårt av myndigheterna. (LoC: State and society 1964-1974)

1971 okt Shahen firar kungadömets 2500-årsjubileum i Persepolis i jätteceremoni. Arrangemanget kostar 300 miljoner dollar. (390, Rutger Lindahl (red): Utländska politiska system+39, Shririn Ebadi: Mitt Iran+Svtkatalogen 19711014)

1971 sep Irakiska regeringsstyrkor tvingar ut 40 000 kurder till Iran med hänvisning till att de inte är riktiga irakier. (268 Geoff Simons)

1972 Irans första stålverk invigs i strävan att minska beroendet av oljan. Motorer exporteras t Jugoslavien o Egypten fr den bilindustri som startades på 1950-talet. Koppar börjar utvinnas. (EncB)

1972 USA:s president Nixon besöker Iran. Det saknar motstycke när han godkänner att Iran skall få köpa vilket som helst konventionellt vapen i USA:s arsenal. (LoC: State and..)

1972 Strejker och demonstrationer slås ner av polisen. Oro i de kurdiska delarna av Iran. (Larousse)

1972 maj-juli Ledare inom Mujahedin avrättas. (Larousse)

1973-74 Irans oljeinkomster ökar kraftigt. (ui.se)

1973 20-årigt oljeavtal med ett brittisklett företagskonsortium. Staten får direkt kontroll över tillgångarna under NIOC:s överinseende. (EncB+Larousse)

1974 Inflationen börjar stiga. (LoC: State and society..)

1974 mars Kraftiga sammanstötningar mellan irakisk militär och kurdiska separatister. Kurderna får materiellt stöd från Iran som vill öka sitt område i Shatt el-Arab o flytta en gräns från 1937. Iraks armé lyckas inte återta kontrollen över norra Irak. Kurdiska KDP är för starka med sitt stöd fr Syrien o Iran. (snl.no+EncB)

1975 Kraftiga prisstegringar. Regeringen förklarar krig mot höga priser. Köpmän och tillverkare grips o bötfälls. Tilltron till marknaden minskar. Jordbruksproduktionen fortsätter falla. (EncB)

1975 Majlis beslutar att ersätta den muslimska kalendern med en där Kyros II:s första år vid makten kallas År 1. Uppfattas som ett hån mot religiös tradition. (LoC: State and..)

1975 mars Shahen inför enpartistyre och upplöser partierna efter missnöjesdemonstrationer, strejker och upplopp. (ui.se+Larousse)

1975 6 mars Algeruppgörelsen mellan Iran o Irak, m kung Hussein som medlare, flyttar gränslinjen från iranska strandlinjen t mitt i Shatt al-Arab. Gränsen byggde tidigare på avtal fr 1937. Iran skall också lämna tre små landområden vid gränsen t Irak enl uppgörelsen. Iran drar tillbaka stödet till det kurdiska upproret i Irak som kollapsar. (NE+EncB+snl.no+UCDP/Kfd)

1975 13 juni Gränsavtalet m Irak undertecknas. (UCDP/Kfd: Iran-Iraq)

1976 maj Amnesty International rapporterar att SAVAK verkar använda tortyr som rutin vid förhör, men att fångar även under fängelsetiden kan utsättas för det. (115, Polk)

1977 Brittiska staten börjar sälja ut sin del av BP fd Anglo-Iranian Oil. (EncB: BP PLC)

1977-78 Oppositionen enas. Marxisterna - runt Tudeh och Mujahedin-e Khalq, de liberala nationalisterna - arvtagare t Mossadeq och de religiösa går ihop mot shahen. (Larousse)

1978 47 procent av befolkningen lever under fattigdomsstrecket [Jfr 2003]. (153, Polk)

1978 7 jan Ett angrepp mot prästerskapet, "svarta och röda reaktionärer" och mot Khomeyni i tidningen Etela´at utlöser protestmarsch som brutalt slås ner med flertal dödoffer. Tusentals madrasastudenter och tusentals unga arbetslösa deltar. Händelsen följs av allt större demonstrationer var 40:e dag, dvs den shiitiska sorgeperioden. [8 jan Enl GR Afkhami, sannolikt fel] (Larousse+EncB+139, Sreberny&Mohammadi: Small media, big revolution+453, Gholam Reza Afkhami: The Life and the Times of the Shah)

1978 5 aug I tal på Konstitutionens dag lovar shahen 100% fria val och parlamentarisk demokrati av västerländsk modell. (143, Sreberny-Hammadi/Hammadi)

1978 8 sep Undantagstillstånd. Militärregering tillsätts. Trots hårda attacker fortsätter demonstrationerna under hösten.. (ui.se+Larousse)

1978 6 okt Saddam Hussein tvingar Khomeyni att lämna Irak pga proshiitisk agitation. Ayatollan flyttar till Parisförorten Neauphle-le-Château. (EncB: Khomeini+ Larousse:Khomeyni)

1978 nov Upproret är allmänt, trots att shahen försökt lova reformer; frigivning av fångar, höjda löner och borttagen censur. Shahen släpper 1000 politiska fångar bla Khomeynis allierade ayatolla Montazeri. Samtidigt grips drygt 100 tidigare statstjänstemän o ministrar, bla en fd SAVAK-chef.(Larousse+LoC:The coming of the Revolution)

1978 2 nov Amerikanske ambassadören meddelar president Carter att shahen funderar på att abdikera. (468, Afkhami)

1978 9-10 dec De största regeringsfientliga demonstrationerna under året där flera hundratusen deltar i Teheran o provinsen o markerar sorgeperioden Moharram. (LoC: The coming of ...)

1978 28 dec Shahen ber Shapur Bakhtiar att bilda regering. (491, Afkhami)

1978-9 Interna strider i Irak mellan KDP-QM med stöd av Iran o PUK allierat med regeringsfientliga iranska kurder. (UCDP/Kfd: Iraq(Kurdistan))

1979 Under revolutionen står Mahabad på nytt, kort, under kurdisk kontroll. (EncB: Mahabad)

1979 4 jan Shapur Bakhtiar, minister under Mossadeq, blir premiärminister. Shahen hoppas hindra en fundamentalistisk islamsk revolution. Bakhtiar accepterar på villkor att shahen lämnar landet. Han släpper politiska fångar, lovar val, att SAVAK skall upplösas o undantagstillståndet tas bort. Vapenaffärer på sju miljarder dollar m USA avbryts. Men Khomeyni förklarar regeringen för olaglig o Nationella Fronten som Bakhtiar tillhört i 30 år utesluter honom. (EncB: Bakhtiar+ LoC: The Bakhtiar Government)

1979 11 jan Khomeyni säger att den nya regeringen liksom parlamentet är olaglig. Om shahen lämnar Iran spelar ingen roll. Han måste abdikera enligt Khomeyni. (506, Afkhami)

1979 16 jan Shahen är cancersjuk o lämnar landet "på obestämd tid". Delar av kabinettet och militärregeringen följer med. Han mottas som statschef i Egypten av president Sadat. Över en miljon människor demonstrerar mot hans regering. (ui.se+ EncB:Khomeini&Iran+ITN+wissen.de: Abschied vom Pfauenthron)

1979 19 jan Khomeyni manar till miljondemonstration. Demonstranterna kräver att monarkin avskaffas och säger att Gud, kung och fosterland ersatts av Gud Koran och Khomeyni. (511, Afkhami)

1979 20 jan Khomeyni deklarerar att han skall återvända till Iran. Dagen därpå säger han att Iran skall styras av en islamsk regering och lagar grundade på Koranen. (511, Afkhami)

1979 22 jan Shahen flyger till Marocko som gäst till kung Hassan. Besöket leder t demonstrationer. Han nekas besöka sina slott i Spanien o England. (wissen.de:Abschied..)

1979 24 jan Bakhtiar lägger fram förslag om att upplösa SAVAK och öppnar för att låta ställa ministrar och premiärministrar sedan Vita revolutionen inför rätta. (516 Afkhami)

1979 26 jan Regeringen stänger Teherans flygplats Merhabad för att hindra Khomeyni från att återvända. (LoC: The Bakhtiar Government)

1979 feb- Massdemonstrationer för Khomeyni i Irak när shiamuslimer kräver inflytande inspirerade av revolutionen i Iran. Irakiska regimen slår till hårt. Tiotusentals (EncB) shia drivs över gränsen till Iran 30000 (Larousse). (EncB+Larousse+275 Geoff Simons)

1979 feb Islamiska republikanska partiet IRP bildas och gör sig till uttolkare av imam Khomeynis linje. Men han är aldrig med. (LoC: The domination of Islamic Republican Party)

1979 1 feb Ayatolla Khomeyni återvänder t Iran. Miljoner människor kantar gatorna. Enl wissen.de sex miljoner. (EncB:Iran+wissen.de: Die islamische Revolution+60, Reuter+129 Polk)

1979 4-5 feb Khomeyni utser Mehdi Bazargan till premiärminister. 4/2 enl LoC, 5/2 enl ITN. (LoC: The Bakhtiar Government+ITN Source 19790205)

1979 11-12 feb Bakhtiars regering avgår. Hans ställning försvagas efter Khomeynis återkomst o blir ohållbar när militären förklarar sig neutral i konflikten mellan shahens anhängare o Khomeynis. Bakthiar går under jorden. I april har han tagit sig t Frankrike och grundar oppositionsgrupp i exil. Han utsätts f flera mordförsök. Enligt Ebadi avgår han 12 feb. Enligt ITN o EncB 11 feb. (EncB: Bakhtiar+ui.se+55 Ebadi+ITNSource: 19790212)

1979 12 feb De militära befälhavarna sänder ut kommuniké om att de inte väljer sida o att trupperna skall stanna i sina förläggningar. (55, Shirin Ebadi)

1979 15 feb Fyra generaler, bla chefen för SAVAK Nematulla Nassiri avrättas efter snabbehandling i Islamsk Folkdomstol. (wissen.de: Im Nahmen Allahs)

1979 mar Shahen döms till döden i sin frånvaro.[I maj enl wissen.de] (Larousse+wissen.de:Abschied)

1979 1 mars Khomeyni bosätter sig åter i heliga staden Qom. (EncB: Khomeini)

1979 27-28/3 Revolutionsgardister beskjuter sunnitiska turkmener. (wissen.de: Im Nahmen Allahs)

1979 8-10/3 Tiotusentals kvinnor protesterar i Teheran mot att de förlorar politiska rättigheter o tvingas beslöja sig enligt islamsk tradition. (wissen.de: Im Nahmen Allahs)

1979 30 mar Shahen reser till Bahamas. (wissen.de:Abschied vom Pfauenthron)

1979 1 apr Iran utropas till Islams republik efter folkomröstning [30-31/3 enl wissen, 1 april enl Larousse] om monarki eller islamsk republik. 99,3% röstade för republik. (Larousse:Khomeyni+NE+ wissen.de: Im Nahmen Allahs)

1979 7 apr Fd premiärminister Amir Abbas Howaida avrättas. Den högst uppsatte i en serie av dödsdomar i revolutionsdomstolar mot politiska motståndare, men även prostituerade, homosexuella, knarkhandlare och äktenskapsbrytare. (wissen.de: Im Nahmen Allahs)

1979 maj Islamiskt revolutionsgarde, Pasdaran, bildas efter dekret från Khomeyni. En paramilitär styrka direkt under hans befäl. Den provisoriske regeringschefen Bazargan säger 28 maj att dess auktoritet inskränks av gardet och folkdomstolarna - "det är som att styra en västernstad med 100 sheriffer".(Larousse:Khomeyni+ wissen.de: Im Nahmen Allahs)

1979 29-30/5 Över 100 arabiska iranier i Khuzestan skjuts ihjäl av Revolutionsgardet. (wissen.de: Im Nahmen Allahs)

1979 31 juli Bakthiar säger att "?Resultatet efter ett halvårs islamisk republik är katastrofalt". (wissen.de: Im Nahmen Allahs)

1979 aug Revolutionsrådet tvingar regeringen att begränsa de politiska partiernas aktiviteter. (LoC: Political Parties)

1979 27 aug Regeringen börjar bekämpa kurdernas strävan efter självbestämmande. På några månader dödas 10 000 kurder. Augusti anges som start av Kurdiska demokratiska partiet, KDPI:s radiostation. (Larousse+UCDP/Kfd:Iran (Kurdistan)+ wissen.de: Im Nahmen..)

1979 sep Val. Khomeynis Islamska republikanska parti (IRP) vinner 75% av mandaten. Marxisterna o liberalerna bojkottar valet. Liksom kurderna som kräver mer självbestämmande. (Larousse)

1979 10 sep Revolutionsgardet skövlar pilgrimsplats för Bahaitrogna. (wissen.de: Im Nahmen Allahs)

1979 22 okt Shahen kommer till New York med ett följe på 30 personer. Han opereras för cancer. Utrikesminister Cyrus Vance telegraferar t Teheran att shahen bara får stanna under behandlingen o inte får asyl. Iran är ändå kritiskt. (EncB:Khomeini+ wissen.de:Abschied)

1979 4 nov En hop på 3000, delvis beväpnade, attackerar USA:s ambassad. Efter kort belägring tar de 63 som gisslan o kräver att USA lämnar ut shahen. (Ytterligare tre diplomater tas på iranska UD). USA, shahens bundsförvant, beskrivs som "Den store satan". Gisslantagandet kritiseras av premiärminister Bazargan o president Bani-Sadr. (EncB:Khomeini&Iran hostage crisis+NE+Larousse)

1979 6 nov Premiärminister Bazargan avgår i protest mot gisslandramat. (EncB:Iran hostage crisis)

1979 12 nov Utrikesminister Bani-Sadr säger att gisslan kan släppas om USA slutar lägga sig i Irans affärer, lämnar ut shahen och hans tillgångar förklaras som stöldgods. USA säger sig vara för en internationell utredning av övergrepp under shahen och att Iran kan ta det ekonomiska i domstol - om gisslan släpps. USA fryser sedan miljarder dollar i iranska tillgångar o slutar köpa olja från Iran. (EncB:Iran hostage crisis)

1979 17 nov Khomeyni beordrar att 13 ur gisslan, alla afroamerikanska kvinnor släpps. Motivet är att de knappast är spioner. (EncB:Iran hostage crisis)

1979 dec Folkomröstning godkänner ny konstitution som det nyvalda parlamentet. Den följer Khomeynis doktrin om de rättslärdas styre. Den gör skillnad mellan muslimer och ickemuslimer. Khomeyni blir högste ledare, ovanför presidenten. (Larousse)

1980-85 Enl beräkningar avrättas cirka 10 000 medlemmar i Mujahedin-e-Khalq. (ui.se)

1980 Produktionen faller kraftigt efter revolutionen om man jämför 1979 o 1980. Kungliga tillgångar omvandlas till religiösa stiftelser - bonyad. Banker och storföretag nationaliseras, men jordreformen överges pga storägarnas motstånd. 70% av ekonomin är offentlig. Under 80-t ökar inflationen, Irans ekonomiska isolering. Militärutgifterna tar 1/3 av budgeten. (Larousse)

1980 Hashemi Rafsanjani väljs till talman i Majlis. (EncB: Rafsanjani)

1980 IRP organiserar hezbollahigäng som trakasserar andra partier.(LoC:The domination of IRP)

1980 25 jan Den unge ekonomen Abolhasan Bani-Sadr väljs till president. Månaden därpå utser Khomeyni honom till ordförande i Revolutionsrådet. (Larousse+EncB: Bani-Sadr)

1980 24 april USA gör ett misslyckat fritagningsförsök. Åtta soldater dör. Liken visas upp i iransk TV o USA arbetar hårt för att få ut kropparna. Utrikesminister Cyrus Vance är emot aktionen och avgår i protest. Gisslan flyttas t hemlig ort. (EncB:Iran hostage crisis)

1980 11 juli Ytterligare en i den amerikanska gisslans släpps pga sjukdom. (EncB:Iran hostage crisis)

1980 27 juli Shah Muhammad Riza Pahlavi dör i Kairo. (Larousse+EncB: Mohd Reza Pahlavi)

1980 17 sept Saddam Hussein tar officiellt tillbaka Algeravtalet m Iran. (UCDP/Kfd: Iran-Iraq)

1980 22 sept Irak gör massivt anfall mot Iran för att återställa Shatt al-Arab till före Algeravtalet 1974 och ta Khuzestan i v Iran m majoritet araber. Gränsstrider förekom även dessförinnan. Kurdiska KDP slåss tillsammans med Iran. Irak tar först 100-tals kvadratkilometer. (NE: Irak/Irak-Irankriget+EncB: Saddam Hussein/Iran-Iraq war+ UCDP/Kfd: Iraq(Kurdistan)/Iran-Iraq+cow.org)

1980 24 sep Irak tar Irans största hamnstad Khorramshar. ( 276 Geoff Simons)

1980 25 sep Irak beskjuter raffinaderiet i Abadan. Iran sänder 140 flygplan som slår mot oljeanläggningar i Mosul, Kirkuk o i söder Basra o Zubair. Bägge länderna upphör snart att transportera olja. (276 Geoff Simon)

1980 okt Irakiska trupper har tagit 2-3 mil iranskt territorium o fem städer, men de möts inte som befriare som de trott. (277 Geoff Simon)

1980 okt Irans premiärminister Raja´i besöker FN där flera länders ledare säger att Iran inte får något stöd i kriget mot Irak så länge gisslankrisen pågår. (EncB:Iran hostage crisis)

1980 31 okt President Bani-Sadr skriver brev t Khomeyni. Han anser att inkompetenta ministrar är ett större hot mot Iran än Irak. o han beklagar att hans varningar för sämre ekonomi och krav på omorganisation av armén inte hörsammas. (EncB: Bani-Sadr)

1980 12 nov Olof Palme utses t FN-medlare i konflikten Iran-Irak. (NE: Palme)

1980 dec Irakiska armén har nått 10-12 mil in i Iran, men kör fast. (EncB: Iran-Iraq War)

1980 4 dec Säkerhetsrådet fördömer Irans i samband med gisslandramat. Ny resolution 31 december. (EncB:Iran hostage crisis)

1981 Mujahedin har vuxit från några hundra till 150 000 medlemmar på två år. (LoC: The domination of IRP)

1981 Iran börjar skicka ut barn på minfält för att rensa vägen för soldaterna. (67,Christoph Reuter: Med livet som vapen)

1981 jan Iran gör flera motoffensiver. (UCDP/Kfd: Iran-Iraq)

1981 20 jan De sista 52 i gisslan på amerikanska ambassaden i Teheran släpps minuterna efter att den nye USA-presidenten Ronald Reagan svurits in. (ui.se+ EncB:Iran hostage crisis)

1981 21 juni President Bani-Sadr dras inför Riksrätt av motståndare i parlamentet. De ogillar hans kritik mot styret o gisslandramat. Dagen efter avsätts han av Khomeyni, anklagad för förräderi bla för att ha förhandlat m Mujahedin-e-Khalq (MEK- Folkets kämpar). Bani-Sadr flyr till Frankrike o bildar Nationella motståndsrådet med MEKs ordf . Massoud Rajavi (EncB: Bani-Sadr)

1981 28 juni 72 dödas i attentat mot Islamska Republikanska Partiet IRP:s högkvarter, bla 10 ministrar och 20 parlamentariker, talmannen Rafsanjani skadas. Bakom ligger en islamistisk fraktion. Inbördeskrig med en stadsgerilla organiserad av de marxistiska partierna. (Larousse+EncB)

1981 juli De liberala partierna förbjuds. (Larousse)

1981 30 aug Nye presidenten Mohammed Ali Raja och premiärminister Mohammed Javad Bahonar dödas i sprängattentat mot premiärministerns kontor. Revolutionsgardet inleder hård förföljelse mot oppositionella. Gripanden sker ofta efter triviala anklagelser. Stark kritik mot tortyr, våldtäkter, avrättningar, usla förhållanden i fängelse o slumpmässiga gripanden.(EncB+LoC: Reign of Terror)Sammanlagt dödas 200 personer i bombdåd under sommar-höst 1981 (ui.se)

1981 sep Massgripanden och avrättningsvåg mot ffa Mujahedin, uppemot 50 personer per dag avrättas. (LoC: Reign of Terror)

1982 Iran återtar hela Khuzestan o de flesta irakiska trupper tvingas tillbaka över gränsen. (UCDP/Kfd: Iran-Iraq)

1982 juni Irak deklarerar ensidig vapenvila. Sker flera ggr under året, men Iran vägrar gå med på eldupphör. (Larousse+ UCDP/Kfd: Iran-Iraq)

1982 juli Iran tar Basraområdet o skjuter sönder Basra m missiler (Larousse: Iraq/guerre Iran-Iraq) Irak använder tårgas. (398 Gunnar Åselius)

1982 höst Tudeh som stött regeringen och kriget mot Irak kritiserar att kriget förs vidare in på irakiskt område. (LoC: The domination of Islamic Republican Party)

1982 höst Khomeyni utfärdar förordningar som innebär att unga inte behöver ha sina föräldras tillåtelse för att ge sig till fronten. (68, Reuter)

1982 26 okt Saddam Hussein meddelar att han accepterar Algeruppgörelsen om Shatt el-Arab igen, jfr 1975 och 1980. (76 Bulloch&Morris)

1982 slutet Iran återtar Khorramshar. (57, Christoph Reuter: Med livet som vapen)

1982 dec Khomeyni inför åtta rättsliga principer som officiellt skall stoppa spioner mot medborgarna, gripanden och husrannsakningar utan domstolsbeslut och ge alla rätt till rättegång. Fram till dess har uppskattningsvis 7500 personer har avrättats eller dödats i gatustrider med Pasdaran. 90% av dem från Mujahedin. (LoC: The Reign of Terror)

1983 Irans position stärks. Revolutionsgardet gör hård offensiv mot kurderna i norra Iran. Kurdisk-irakiska PUK kläms mellan Iran och Irak. De närmar sig Bagdadregeringen och avtalar om vapenvila. (UCDP/Kfd: Iraq(Kurdistan+ui.se)

1983- Universiteten öppnar e att ha varit stängda sen 1980. (LoC: The Consolidation of Theocracy)

1983 börj Tudehpartiet förbjuds. En hård förföljelse inleds, trots att partiet stött revolutionen och IRP utan förbehåll. (Se dock krigskritiken hösten 1983) (ui.se+Larousse: Tudeh)

1983 feb 30 höga ledare i Tudeh grips och anklagas för förräderi. De visas upp i TV när de erkänner att de spionerat för Sovjet. (LoC: The domination of Islamic Republican Party)

1984 Förre presidenten Bani-Sadr lämnar Folkets motståndsråd pga oenighet med Mujahedin-e-Khalqs - MEK:s - ledare Rajavi. (EncB: Bani-Sadr)

1984 De viktigaste ledarna inom Tudeh döms till döden och avrättas. (Larousse: Tudeh)

1984- Iran o Irak inleder vad som kallats Stadskriget m missilbeskjutning av städer [85 enl NE] och Tankerkriget till havs. Under året skjuter Irak missiler mot Abadan, Khorramsharh. Iransk artilleribeskjutning av Basra, Khanaqin o Mandali. (Larousse+NE+UCDP/Kfd+281 Geoff Simons)

1984 1 mars Första säkra tillfället Irak använder giftgas. (xvii Bulloch & Morris+Svt-arkiv:Rapport 840311) De första rapporterna om senapsgas kom 1983. Nervgas från 1984. (398 Gunnar Åselius)

1984 juni FN medlar fram eldupphör mot civila mål, med hjälp av Saudiarabien, Kuwait och Islamska rådet. (281 Geoff Simons)

1984 1 juni Säkerhetsrådsresolution 552 kritiserar Iran för att angripa tankfartyg till och från kuwaitiska och saudiska hamnar o kräver att det upphör. (un.org: Res 552)

1985 Politiska partier förbjuds. Islamska republikanska partiet, IRP, upplöses 1987. (ui.se)

1985 Expertrådet utpekar storayatolla Montazeri som Khomeynis efterträdare som andlig ledare. (EncB: Montazeri)

1985 vår Iran bombarderar Bagdad. (Larousse)

1986 PUK börjar få vapen o pengar från Iran. (UCDP/Kfd: Iraq(Kurdistan))

1986 24 feb Säkerhetsrådet kräver i resolution 582 att Iran o Irak lägger ner vapnen och varnar för att konflikten kan sprida sig i regionen. Kräver stopp för kemvapen. (un.org)

1986 21 mars I fortsatt diskussion efter res 582 slår Säkerhetsrådet fast att Irak bryter mot Genève-protokollet fr 1925 gm att använda kemiska vapen mot iranska trupper. (un.org: res 582)

1986 nov Iran-Contrasaffären avslöjas. Chefen för USA:s nationella säkerhetsråd (NSC) började 1985 sälja vapen t Iran för att få loss amerikansk gisslan i Libanon. Då Iran ansågs främja internationell terrorism var vapenhandel m Iran olagligt i USA. Intäkter på 48 milj dollar fr handeln m Iran slussades till vapenköp f contrasgerillan i Nicaragua, vilket också var olagligt. (EncB: Iran-Contra Affair+NE: Iran-contrasaffären)

1986 25 nov USA:s president Reagan meddelar att nationelle säkerhetsrådgivaren John Poindexter, chef för NSC, och överstelöjtnant Oliver North avgår. (Svt-katalogen 861125)

1986 dec Överstelöjtnant Oliver North o fd NSC-chefen Poindexter förhörs i kongressen om Iran-contrasaffären. (EncB: Iran-Contra Affair+396 Gunnar Åselius+Svt-katalogen 861209)

1987 Folkets Mujahedin (Mujahedin e Khalq) börjar operera från Irak (UCDP/Kfd)

1987 KDP o PUK bildar Kurdisk front m gemensamt befäl. Med stöd av Iran tar de stort område o gör tunga attacker mot irakiska militära centra. (UCDP/Kfd: Iraq(Kurdistan))

1987 jan-apr Iranska offensiven Karbala 5 slår mot Basra. Vissa erövringar, men 50 000 man faller, och iranska Revolutionsgardet o Folkmilisen tappar sin kraft. (399 Gunnar Åselius)

1987 juni Rafsanjani o president Khamenei begär i brev till Khomeyni att han skall upplösa regeringspartiet IRP, pga polarisering. IRP upplöses. Övriga partier förbjöds 1985 [enl UI, tidigare enl Larousse] (Larousse+ui.se+LoC. The domination of...)

1987 jun-nov Irans isolering ökar. Förbindelserna m Storbritannien bryts i juni, med Saudiarabien i juli (e massakern i Mecka) o med Frankrike i november. (Larousse)

1987 20 juli FN:s säkerhetsråd vill hindra att konflikten sprider sig o antar resolution 598 om eldupphör o militärt tillbakadragande. Irak är villigt att acceptera. (NE+un.org)

1987 22 juli Amerikanska flottan börjar eskortera kuwaitiska tankfartyg. (xvii Bulloch & Morris)

1988 Khomeyni låter inrätta Medlarrådet som skall hitta kompromisser mellan parlamentet och det övervakande Väktarrådet när de är oense. Senare blev Medlarrådet snarast överordnat Väktarrådet.(21, Vpol 2008:4)

1988 vint Iranska o kurdiska styrkor pressar Irak hårt och hotar Bagdad. (UCDP/Kfd:Iran-Iraq)

1988 29 feb Irak använder långdistansrobotar mot iranska städer ffg. (xvii Bulloch & Morris)

1988 15 mars Iranska styrkor intar staden Halabja nära gränsen i Irak. (NE: Halabja)

1988 16 mar Irakisk nervgasattack mot Halabja, 5-6000 döda, mest kvinnor o barn.(ca 5000 enl McDowall). (NE: Halabja+315 f Meiselas+357-8 McDowall)

1988 16 apr Irak inleder sin första storoffensiv sedan 1980, Ramadan mubarak (Heliga Ramadan). Iran pressas tillbaka av Irak. (Larousse+400 Gunnar Åselius)

1988 25 maj Förtröstan på Gud (Tawakalnah alla Allah), en serie om fyra irakiska anfall. Iran pressas tillbaka och håller tills sist bara Majnoonöarna i Irak. (400 Gunnar Åselius)

1988 3 juli Amerikanska USS Vincennes skjuter ner iranskt passagerarplan. 290 civila dör. Iran minerar Persiska viken. En amerikanska fregatt skadas. Konfrontationer mellan
amerikanska o iranska styrkor. (280 Geoff Simons+25, Arjomand+ www.navsea.navy.mil/teamships/Inactiveships/Historic/Vincennes.aspx)

1988 18 juli Iran accepterar resolution 598 om vapenvila [augusti Larousse]. Då har Irak tagit tillbaka nästan all förlorad terräng e flera offensiver. (Larousse&NE:Irak+EncB:Iran+24 Saïd Amir Arjomand: After Khomeini)

1988 20 jul Folkets Mujahedin anfaller västra Iran fr baser i Irak. De utplånas. Därefter beordrar Khomeyni att över 3000 redan fängelsedömda medlemmar ska avrättas. Trots protester från den förväntade efterträdaren storayatolla Montazeri som anser att det vore justitiemord. [Jfr aug 1988, nedan] (24, Arjomand+EncB: Montazeri)

1988 aug Den sk Fängelsemassakern inleds. 4500-5000 politiska fångar, även kvinnor, avrättas fram till i februari 1989. [Jfr 20 juli ovan] (Larousse)

1988 20 aug Vapenvilan mellan Iran o Irak träder ikraft. (UCDP/Kfd: Iraq(Kurdistan)+correlatesofwar.org)

1988 sep-okt Konfrontationer mellan amerikanska o iranska styrkor. USA sänker sex iranska örlogsfartyg o patrullbåtar o angriper två iranska oljeplattformar. Iranska minor skadar amerikansk fregatt o en iransk robot skadar en USA-flaggad tanker (280 Geoff Simons)

1989 Oliver North döms t två års villkorligt bla för att förhindrat rättvisan o förstört papper, men frias senare fr anklagelser när ett vittne ändrar sig. Även NSC-chefen John Poindexter fälls, men frias. (EncB: North&Poindexter)

1989 feb Khomeyni utfärdar dödsfatwa mot författaren Salman Rushdie för boken Satansverserna. Irans relationer t omvärlden försämras. (NE)

1989 mar Storayatolla Montazeri får besked att han inte längre kommer att efterträda Khomeyini (36, Arjomand)

1989 3 juni Ayatollah Khomeyni dör. Efterträds av fd presidenten Ali Khamenei som högste politiske och religiöse ledare. Storayatollan Montazeri som var tänkt att efterträda sätts i husarrest för sin kritik mot det totalitära styret, mot summariska avrättningar o övergrepp o sitt krav på att de Rättslärdas styre ska avskaffas. E Khomeynis död liberaliserar nyvalde president Rafsanjani ekonomin: devalvering, privatiseringar, exportsatsning. Oljeanläggningar byggs upp igen. Khamenei o konservativa Majlis opponerar sig. (UCDP/Kfd+EncB&NE:Khomeini&Iran+Larousse)

1989 14 juni Sex ayatollor klargör att de ser storayatollan Araki som andlig ledare (mardja) inte Khamenei. Innebär kritik mot styrelsesättet o Khamenei. (404, Lindahl)

1989 28 juli Omröstning med 97 % valdeltagande utser Rafsanjani till president o godkänner en förändrad konstitution enligt Khomeynis önskemål. Den religiöse ledarens makt stärks. (37, Arjomand)

1989 6 aug Över 80 religiösa ledare ger sitt stöd gör Khamenei o förklarar att de ser honom som sin andlige ledare. (404, Lindahl)

1990 2 aug Irak anfaller Kuwait och accepterar att återgå till gränsen med Iran enligt Algeravtalet från 1975. (Larousse+NE+UCDP/Kfd:Iraq-Kuwait+un.org+318 Geoff Simons)

1990 16 aug Formellt fredsavtal med Irak e kriget innebär återupptagna diplomatiska förbindelser o trupptillbakadragande. (EncB: Iran-Iraq War)

1990 sep Iran och Storbritannien återupptar de diplomatiska förbindelserna. (Larousse)

1991 feb Iran lägger fram fredsplan för Kuwaitkriget med, irakiskt tillbakadragande, arabisk fredsstyrka o stopp f judisk invandring fr Sovjet. Alla avvisar planen. (UCDP/Kfd: Iraq)

1991 mars Massflykt från Irak till Iran, kurder i norr och shiamuslimer i söder när Saddam slår ner uppror. (Larousse+snl.no)

1991 6 aug Exilledaren Bakhtiar knivmördas efter flera försök. Iransk säkerhetstjänst misstänks. Enl NE är det agenter som mördar honom. (EncB: Bakhtiar+NE+193 Saïd Amir Arjomand)

1991 höst Att Iran minskar sitt inflytande i Libanon bidrar till att shiitisk gerilla där släpper flera fångna västerlänningar. (EncB)

1991 dec Frankrike o Iran förbättrar relationerna. (Larousse)

1992 Ministern för kultur och muslimsk vägledning Khatami tvingas avgå för att ha varit för moderat i social o kulturella frågor. (EncB)

1993 11 juni Rafsanjani väljs om till president. Han får stöd av 2/3 mot 90 procent i valet 1989. Valdeltagandet är också lägre än 1989. (EncB: Rafsanjani+Larousse)

1994 Inflationen ligger på 35% och oljeintäkterna lägre än budgeterat. (EncB: 1994)

1994 feb Mordförsök mot Rafsanjani. Samma månad erkänner han att landet har svåra problem. (Larousse+EncB: 1994)

1994 sep Regimen försöker förbjuda innehav av parabolantenn. Det misslyckas. (EncB: 1994)

1994 2 nov Rättegång i Paris mot tre iranier misstänkta för mordet på exilledaren Bakhtiar 1991. Enl åklagaren skedde mordet på regeringens uppdrag. (New York Times 19941103+NE: Bakhtiar)

1990 t mitt Den religiöst o sekulärt skolade filosofen Abdulkarim Sorosh börjar tala för ett reformerat demokratiskt islam o lockar tusentals åhörare. (EncB)

1995 Inflationen stiger t ca 60% och levnadsstandarden sjunker. (EncB: 1995)

1995 Rafsanjani och Khatami bryter med varandra. ( 247, Eklind)

1995 20 jan Fd premiärminister Bazargan dör. Med honom försvinner den ende sekuläre kritikern av regimen som det religiösa ledarskapet accepterat. (EncB: 1995)

1995 maj USA anser att Iran understödjer terrorism och president Clinton beordrar totalt embargo mot USA-handel m Iran. Andra länder följer inte med. (Larousse+EncB: 1995)

1995 juni EU försöker få dödsdomen mot Rushdie hävd. Det misslyckas, men Iran dämpar tongångarna. Norge tar hem sin ambassadör i protest mot dödshotet. (EncB: 1995)

1995 jun-jul Ledande tjänstemän, bla brodern till en mäktig chef för en religiös stiftelse (bonyad), åtalas för förskingring i statlig bank i juni. I juli avgår ayatolla Kani från en viktig post. Bägge händelserna tolkas som att det religiösa ledarskapet försvagas. (EncB: 1995)

1995 aug Två sprängattentat i Teheran och ett mot en oljeledning visar att terrorismen som hot mot regimen inte är borta. (EncB: 1995)

1996 En tysk domstol begär att Irans säkerhetsminister skall gripas för mord på fyra iranska kurder i Tyskland 1992, bla Sadeqh Sharafkandi fr Democratic Party of Iranian Kurdistan. (NE: 1996+EncB)

1996 jan Ordkrig mellan Khamenei o Rafsanjani som m 14 ministrar, Teherans borgmästare o riksbankschefen kräver moderniseringar o bättre välstånd. Khameneis följeslagare argumenterar mot materialism o för större lit till islamska ideal. Leder t en spricka mellan olika religiösa fraktioner. (EncB: 1996)

1996 mar-apr Val i två omgångar innebär slutet för samarbetet mellan reformvänliga o konservativa muslimska krafter i parlamentet. Högerflygeln försvagas. En sekulär minoritet får en större roll mellan blocken. (EncB&NE: 1996)

1996 aug Kennedy-D´Amatolagen antas i USA: alla länder el företag som investerar över en viss nivå i Irans oljeindustri eller i ABC-vapenutveckling utsätts för amerikanska sanktioner. Det innebär enl Larousse även frysta tillgångar. (Larousse+EncB: 1996)

1997 Storayatolla Montazeri sätts i husarrest och släpps ut först efter drygt fem år. Han har stött president Khatami och hamnat i hård strid med Khamenei när han hävdat att även Khamenei som högste ledare är underställd folkviljan. Han gör det i kraft av att han formulerade principen om Rättslärdas styre efter revolutionen. Tvisten leder till oroligheter i Qom o att Khamenei anklagar Montazeri för förräderi. (ui.se+397 Lindahl)

1997 vår Två jordbävningar leder till flera tusen döda. (NE: 1997)

1997 apr Tysk domstol dömer fyra personer för morden på de fyra kurdiska ledarna 1992. Den håller Khamenei o Rafsanjani som indirekt ansvariga. Tyskland bryter de diplomatiska förbindelserna. (EncB+NE: 1997+ui.se)

1997 maj Mohammad Khatami väljs överraskande t president med stöd av 70% ffa ungdomar o kvinnor. Han stödjer filosofen Soroush tankar på ett reformerat islam.[Jfr 1992 o 1990-t mitt] Han tillsätter mera moderat regering. Inom ett år har 900 tidningar fått publiceringstillstånd. Rafsanjani kunde inte komma ifråga för en tredje period. Khatami var en av 4 kandidater godkända av Väktarrådet. (EncB: Iran&Rafsanjani+ui.se)

1998 7 jan Khatami uttalar sig varmt f bättre relationer med USA i CNN. (NE&EncB:1998)

1998 feb Första politiska partiet efter revolutionen godkänns: Islamiska Irans solidaritetsparti (äv Iranska enhetspartiet). Partiet stödjer president Khatami. I maj godkänns ytterligare ett liberalt parti, Partiet f den islamska författningens tjänare. (NE:1998)

1998 mar Hårdföra islamister attackerar demonstration t stöd för president Khatami. (EncB: 1998)

1998 apr Stöddemonstrationer för den fängslade ayatollan Montazeri i Esfahan. (EncB: 1998)

1998 4 apr Borgmästaren i Teheran, G Karbachi, grips anklagad för korruption. Han är en av Khatamis närmaste allierade. Gripandet leder t kravaller. Under sommaren döms Karbachi t fängelse o miljonböter, men överklagar. (NE&EncB: 1998)

1998 maj Iran öppnar officiellt oljesektorn för utländska investeringar. (EncB:1998)

1998 juni Parlamentet avsätter Khatamis liberale inrikesminister A Nouri bla för att ha tillåtit demonstrationer. Regeringens reformer motarbetas av Irans religiöse ledare Khamenei. Teherans borgmästare döms f korruption av sina konservativa motståndare, trots brett folkligt stöd. (EncB+ui.se+NE: 1998)

1998 jun Khatami tillsätter den första högre kvinnliga domaren sedan revolutionen. (EncB: 1998)

1998 juni Iran slår USA med 2-1 i fotbolls-VM. Försonliga tongångar mellan länderna. (NE:-98)

1998 somm? Tidningarna börjar stängas en efter en. Den sekuläre nationalistledaren Dariyush Farouhar o hans fru Parvaneh Eskandari mördas av säkerhetsagenter, men säkerhetstjänsten säger att de handlade utan order. (EncB+NE: 1998)

1998 sep Genom uttalande av utrikesminister Kharrazi tar Iran officiellt avstånd från dödsfatwan mot Salman Rushdie. Affärsförbindelserna med EU förbättras dramatiskt av det. Formellt kan dock inte dödsdomen hävas. (EncB:1998+ NE:1998)

1998 sep Iran genomför omfattande truppövning vid gränsen mot talibanernas Afghanistan. Risken för krig ökar pga mord på iranska diplomater i landet. (EncB:1998)

1998 nov Framgång för de konservativa i val till Expertrådet. 60 av 86 ledamöter är konservativa, 13 liberala. (NE: 1998)

1998 nov-dec Flera regimkritiker mördas, bla författarna Mohammad Mokhtari o Mohammad Pouyandeh. (NE:1998)

1999 Debatten om det odemokratiska med landets högste religiöse ledares makt tilltar. Krav på ändrad grundlag framförs. (EncB)

1999 jan Folkets Mujahedin hävdar att de beskjutit informationsministeriet med granater. (EncB:1999)¨

1999 jan Regeringen erkänner att säkerhetstjänsten legat bakom morden på intellektuella i slutet av 1998. (EncB: 1999)

1999 26 feb Lokalval om 200 000 representanter vinns med 71% av reformsinnade. Många kvinnor väljs på landsbygden. Konservativa får 15% (EncB:1999)

1999 mar Khatami besöker som förste iranske ledare efter revolutionen ett västland: Italien och Vatikanen. ( NE: 1999)

1999 mar Den moderate religiöse ledaren Mohsen Kadivar grips eftersom hans tidningsartiklar ses som ett hot av de konservativa. (EncB:1999)

1999 apr Folkets Mujahedin, MEK, mördar vice generalstabschefen. (EncB:1999)

1999 somm De konservativa i parlamentet driver igenom lag för att stoppa den alltmer frispråkiga pressen. (ui.se)

1999 10-11 jun Iran beskylls för bilbomb och raketattack mot MEK-baser i Irak. (EncB:1999)

1999 juli Saddam hotar Iran med krig efter flera attacker mot iranska motståndsgruppen Mujahedin-e-Khalq inne i Irak. Bla sköt Iran missiler mot dem. (EncB: Iraq 1999)

1999 7 juli Myndigheterna stänger tidningen Salam för att ha "äventyrat statens säkerhet". Den har anklagat staten för lönnmord på flera dussin politiska motståndare o nämnt höga statstjänstemän i samband med morden. Studenter protesterar. Medborgargardet Ansar-e Hezbollah attackerar elevhem på universitetet. Polisen tittar på utan att ingripa. Fyra dödas o flera hundra skadas enl EncB. Minst en död, 300 skadade o tusentals fängslade enligt Ebadi. (182, Shirin Ebadi: Mitt Iran+EncB)

1999 8 juli 25 000 studenter sittstrejkar o kräver att polischefen i Teheran, avgår. Inom 48 tim sprider sig protesterna t 18 städer m krav på snabb utredning av morden på Farouhar o andra intellektuella, f pressfrihet, stopp f medborgargarden o att 13 iranska judar anklagade f spioneri f Israel skall släppas. Första stora studentdemonstrationerna sedan 1979 o enl Ebadi de svåraste oroligheterna för regimen dittills. Under några dagar är det våldsamma upplopp ffa i Teheran. (EncB+183, Ebadi)

1999 jul mitt Polisen har slagit ner oroligheterna. Hundratals ytterligare gripna. President Khatami ingrep efter sex dagar och sa att upploppen skakade samhällets grundvalar för att skapa motsättningar och oordning. Det skapade förvirring bland studenterna som trodde han stod på deras sida. Ebadi beskriver hur de hårdaste slagorden kan ha ropats av provokatörer o lett till de hårdaste polisattackerna. Det är i så fall de konservativas sätt att få stopp på Khatami o reformrörelsen. (EncB+188 Ebadi)

1999 sep Fyra studenter döms t döden för att ha lett sommarens kravaller. Våren 2000 omvandlas straffen till 15 års fängelse. (NE: 1999+2000)

2000 Ekonomin förbättras när oljepriset stiger. De första 3 miljarder dollar utöver budget som kommer in avsätts t stabiliseringsfonder. (EncB: 2000)

2000 5 feb Granatattack mot bla presidentpalatset. (EncB:2000)

2000 18 feb Val med 80% valdeltagande ger reformanhängarna klar majoritet i Majlis, men de är splittrade i 18 fraktioner. Efter ytterligare valomgång lämnar Rafsanjani Majlis pga få röster stöd. Han hade siktat på att bli talman. Inför valet säger ayatolla Montazeri fr sin arrest att andlige Ledaren inte är ofelbar o varnar för att de konservativa försöker monopolisera makten. (EncB:2000+246 Eklind)

2000 mars USA mildrar de ekonomiska sanktionerna. Mattor, kaviar o pistagenötter från Iran kan importeras.(EncB:2000+NE:2000)

2000 12 mars Mordförsök mot en av Khatamis viktigaste allierade, Saeed Hajjarian. Han skadas svårt, men överlever. (EncB:2000+96, Arjomand)

2000 22 mars Iransk raketattack mot Bagdad dödar fyra civila o skadar 40. En av flera attacker under året. Förhållandet till Iran försämras än mer. (EncB: Iraq 2000)

2000 apr Khamenei säger att reformvänlig journalistik är "ett allvarligt hot mot oss alla." (93 Arjomand)

2000 juni Khatami besöker Kina med stor delegation. Flera samarbetsavtal tecknas. (EncB:2000)

2000 juli Statsbesök i Tyskland ökar förståelsen för Iran i Europa. (EncB:2000)

2000 sep President Khatami besöker New York, men trots närmanden lyfter USA inte de ekonomiska sanktioner helt. (EncB:2000)

2000 dec Den liberale kulturministern Mohajerani avgår. De konservativa utövar hårt tryck mot tidningar utgivna av reformister under året. (EncB:2000)

2001 Under året anklagas 60 reformsinnade ledamöter i Majlis för olika brott inför domstol. Flera reformistiska tidningar stängs. Det är ett led i att försvaga Khatamis anhängare inför presidentvalet. (EncB: 2001)

2001 Studentprotester mot de hårdföra konservativa krafterna. (EncB: 2001)

2001 13 jan Revolutionsdomstol dömer 10 reformister till fängelse o kraftiga böter för att ha deltagit i konferens i Berlin - som hade godkänts i förväg. (EncB: 2001)

2001 mar-apr 60 ledande reformister grips. (EncB: 2001)

2001 apr Iranska raketattacker mot Mujahedinbaser i Irak. (EncB: 2001)

2001 maj En kvinna stenas till döds. Ytterligare en kvinna stenas i juli. Antalet avrättningar ökar under året liksom antalet spöstraff. (NE: 2001)

2001 jun USA anklagar Iran för inblandning i attentat i Saudiarabien där amerikansk personal dödades 1996. (EncB: 2001)

2001 8 juni Khatami väljs om till president med stöd av 77%. Men en tredjedel av väljarna stannar hemma. (EncB: 2001)

2001 somm De hårdföra inför regler om offentlig piskning. Khatami accepterar som ett led i sin politik att undvika konfrontation m de konservativa. (EncB: 2001)

2001 somm USA förlänger sanktionerna mot Iran o Libyen i fem år. (EncB: 2001)

2001 11 sep- President Khatami fördömer terrordåden i USA o hoppas på närmande. Men i slutet av månaden håller högste ledaren Khamenei hårt tal mot USA. [Enl NE fördömer han dåden.] Han utesluter iranskt deltagande i antiterroraktioner el anfall mot talibanerna utan FN-beslut. (EncB: 2001+NE: 2001)

2001 dec Reforminriktad parlamentariker döms till över ett års fängelse för att ha förolämpat domstol. (EncB: 2001)

2002 Iran minskar USA-fientliga propagandan under hot om amerikanskt anfall. Ett program för utveckling av robotar avbryts. Under året grips misstänkta al-Qaidamedlemmar varav en del överlämnas till Turkiet. Men det öppna stödet till av USA terrorstämplade Hamas o Hizbollah fortsätter. (EncB: 2002)

2002 Ekonomin förbättras bla tack vare högre oljeinkomster än budget. (EncB: 2002)

2002 Internationella Atomenergiorganet IAEA upptäcker att Iran har två kärnanläggningar, en för anrikning av uran, en för tungt vatten som kan användas både civilt och militärt. De ligger utanför städerna Natanz och Arak.. (ui.se)

2002 29 jan USA:s president George W Bush pekar ut Ondskans axelmakter: Irak, Nordkorea och Iran. Anklagelser fortsätter under året om att Iran är en banditstat som stöder terrorism, motverkar fred i Mellanöstern och utvecklar massförstörelsevapen. (Larousse+EncB: 2002)

2002 nov Hashem Aghajari, känd reforminriktad akademiker döms t döden f hädelse genom att förorda religiösa reformer i ett tal. Domen leder t de största protesterna sedan 1999. Domen omvandlas i juli 2003. Han släpps mot borgen 2004, i augusti (EncB:Iran+2003)

2003 De sista krigsfångarna från kriget med Irak utväxlas 15 år efter krigsslutet. (UCDP/Kfd: Iran-Iraq)

2003 Motståndet mot modernisering växer bland religiösa ledare. (EncB: 2003)

2003 19% av iranierna lever under fattigdomsstrecket jfrt med 47% 1978. (153, Polk)

2003 Webbsidor för 15 000 utländska nyhetskällor blockeras och sändningar från satellitkanaler störs ut. (EncB: 2003)

2003 USA avväpnar Folkets Mujahedins styrkor i Irak. (EncB: 2003)

2003 vint Motgångar f Khatami när stadsstyrelsen i Teheran upplöses i januari och deltagandet blir lågt i lokalval i februari m motgång för reformvännerna. (EncB: 2003&Ahmadinejad)

2003 jan Två tidningar stängs. Senare under året åtalas opinionsinstitut som gett låga siffror för de konservativa. (EncB: 2003)

2003 mars President Khatami offentliggör ett anläggning för anrikning av uran ur lokala råvaror skall byggas i Esfahan. (EncB: 2003)

2003 maj Mahmoud Ahmadinejad, studentledare under revolutionen, senare i Revolutionsgardet väljs till borgmästare i Teheran. Han får beröm för att lösa trafikproblemen och för att hålla priserna nere. (EncB: Ahmadinejad)

2003 maj al-Qaidaattack i saudiska Riyadh leder t att USA anklagar Iran för att skydda de misstänkta. Iran erkänner al-Qaidaaktiviteter i landet, men inte m koppling t attentatet i Riyadh. (EncB: 2003)

2003 juli Studentprotester i Teheran mot regimen. (EncB: 2003)

2003 juli Kanadensiskiranska fotografen Zahra Kazehmi blir ihjälslagen när hon tagits i förvar av säkerhetsmyndigheter. Flera anställda i säkerhetstjänster grips senare. (EncB: 2003)

2003 sep Utrikesminister Kharrazi säger att Iran skriver under tillägg till icke spridningsavtalet om kärnmaterial om de får fortsätta sitt anrikningsprogram. (EncB: 2003)

2003 okt Människorättskämpen o juristen Shirin Ebadi tilldelas Nobels fredspris. Hon var domare 1975-1979. I slutet av 1980 avsattes hon, trots att hon stött revolutionen mot shahen. (NE: Ebadi+67, Ebadi+EncB: 2003)

2003 31 okt Atomenergiorganet IAEA kräver besked om att Iran inte fört undan kärnmaterial till vapenframställning. Annars tas frågan till FN:s Säkerhetsråd. Tidigare under året har IAEA funnit höganrikat uran på två platser i landet, förutom Esfahan. (EncB: 2003)

2003 26 dec Jordbävning i staden Bem skadar o dödar tusentals. (EncB: 2003)

2004 Ekonomin växer tack vare fortsatta goda oljeinkomster. (EncB:2004)

2004 jan Väktarrådet stryker hälften av 8000 kandidater t parlamentsvalet, bla många reformister som olämpliga. Det omfattar 80 ledamöter i Majlis inkl president Khatamis bror. En del återinsätts senare. (EncB)

2004 jan EU:s utrikesrepresentant Javier Solana besöker Iran o vill att de stoppar sitt kärnprogram. Både i EU o USA ökar oron för programmet under året. Hot om att USA eller Israel skall göra flyganfall mot kärnanläggningar. (EncB:2004)

2004 feb Inspektörer från IAEA rapporterar att Iran inte är öppet om sitt kärnprogram vilket ökar misstankarna om att de arbetar med vapenutveckling. Det avslöjas att Iran handlat med detonatorer på svarta marknaden.(EncB:2004)

2004 20 feb Val där det reformistiska blocket förlorar sin majoritet i Majlis. (4, Vpol 2008:4+EncB)

2004 23 feb Inrikesministeriet kungör att de konservativa fått 149 mot 65 mandat f reformisterna. Anklagelser om valfusk underminerar legitimitet. Skiftet innebär att klädkontrollen blir hårdare o det ekonomiska reformprogrammet bromsas. (EncB:2004)

2004 jun Konflikt med Storbritannien när Iran uppbringar tre brittiska patrullbåtar som försöker gå genom Shatt el-Arab. (EncB:2004)

2004 16 dec USA:s finansdepartement ändrar sanktionsbestämmelserna efter klagomål från bla Shirin Ebadi. Dittills har sanktionerna inneburit en censur i USA mot texter från Iran, då allt arbete med dem från översättning t försäljning varit olagligt. (256, Ebadi)

2005 jan Presidentval utsätts till juni. (EncB)

2005 jan Irans atomförhandlare säger att de fortsätter sitt anrikningsprogram om inte EU accepterar Irans villkor fullt ut. (EncB:2005)

2005 feb President Bush lovar i sitt tal till nationen iranierna stöd om de reser sig och kräver sin frihet. (256, Ebadi)

2005 27 feb Ryssland skriver avtal om leverans av kärnbränsle till Iran. (EncB:2005)

2005 mars Iran hotar att återuppta sitt urananrikningsprogram. Tre månader förhandlingar med EU, som fått stöd av USA, slutar utan resultat. Under året avvisar utrikesminister Condoleezza Rice all militär intervention mot kärnprogrammen (EncB:2005)

2005 maj Över 1 000 presidentkandidater underkänns av Väktarrådet. (EncB)

2005 24 juni Radikalkonservative borgmästaren i Teheran Ahmadinejad vinner presidentvalet, oväntat f iranska o utländska bedömare. Han besegrar fd presidenten Rafsanjani i andra valomgången. Första omgången m flera kandidater var jämn. I valkampanjen talar Ahmadinejad om återgång t revolutionära värden, social rättvisa och mot korruption. (19 Vpol 2008:4+EncB:2005)

2005 5 aug EU erbjuder överföring av kärnteknik. Erbjudandet avvisas. (EncB:2005)

2005 11 aug IAEA kräver stopp för all verksamhet knuten till anrikning. (EncB:2005)

2005 3 sep IAEA-chefen El-Baradei avger tvetydig rapport om Iran. President Ahmadinejads regering avvisar all utländsk inblandning på kärnteknikområdet. (EncB:2005)

2005 okt Ahmadinejad får igenom förslag om att 80% av aktierna i stora statsägda företag skall delas ut till fattiga. Programmet blir populärt och börjar genomföras.. (161 Arjomand)

2005 höst President Ahmadinejad säger att Israel bör utplånas från kartan i tal 26/10 och 14/11. Högste andlige ledaren Khamenei säger dock att Iran aldrig hotat o aldrig kommer att hota något annat land. Han förbjuder statlig TV o radio att spela omoralisk musik. Samtidigt tillåts kvinnor på sportevenemang ffg sedan revolutionen. (EncB + 22, Vpol 2008:4+ EncB:2005)

2005 dec Kulturrevolutionsråd m Ahmadinejad som ordförande förbjuder västerländsk och vulgär musik i TV. Han har utsett en extrem hök till kulturminister. (159 Arjomand)

2005 8 dec I ett tal i Mecka förnekar Ahmadinejad Förintelsen. (EncB:2005)

2005 14 dec Ahmadinejad säger i tal i Zahedan att Förintelsen är en myt som skapats och ställs över Gud, religionen och profeterna. (157 Arjomand)

2006 En byggfirma knuten t Revolutionsgardet får, utan anbud, regeringskontrakt på att bygga ut gasfält i söder för över två miljarder dollar. Samma företag fick tidigare miljardkontrakt på t-banelinje i Teheran o pipeline t Indien/Pakistan(26, Vpol 2008:4)

2006 Ekonomin försämras något efter tidigare bättre år. Ahmadinejad får kritik för den höga arbetslösheten (15%) och inflationen. Han anklagas också för att med sin politik ha förorsakat en kapitalflykt på 100 miljarder dollar under budgetåret. (EncB:2006)

2006 maj Tyska förbundskanslern Angela Merkel får brev av Ahmadinejad där han menar att de bör gå ihop mot Andra världskrigets segrare, Israel. (157 Arjomand)

2006 10 jan Iran bryter IAEA:s försegling på kärnforskningsenhet och därmed avtalet m EU om stopp för kärnforskning. Konflikten med FN och väst fördjupas. (EncB:2006)

2006 29 mar IAEA kräver att Iran följer deras beslut fullt ut. Irans förhandlare har sökt få EU att acceptera begränsad forskning. (EncB:2006)

2006 11 apr President Ahmadinejad meddelar att Iran med framgång anrikat uran. Det leder till kraftiga reaktioner m hänvisning till hans uttalanden om att utplåna Israel, även om han säger att Iran inte tänker skaffa kärnvapen (EncB&NE:2006)

2006 maj Ett brev fr Ahmadinejad t president Bush leder t att EU erbjuder stöd f atomforskning om Iran avbryter sitt anrikningsprogram. USA ger EU-linjen stöd. (EncB:2006)

2006 jun Säkerhetsrådets fem permanenta medlemmar diskuterar hur Iran skall hindras från att utveckla kärnvapen. Den andlige ledaren Khamenei försäkrar att Iran inte eftersträvar någon atombomb. (EncB:2006)

2006 juli Kriget i Libanon mellan Israel och Iranstödda Hizbollah fördjupar konflikten mellan Iran och USA. Spänningen ökar. (EncB:2006)

2006 31 aug Iran ignorerar Säkerhetsrådets tidsgräns för att avbryta urananrikning. (EncB:2006)

2006 sep Expresident Khatami besöker USA vilket ses som en möjlighet att lösa kärnfrågan. Samtidigt anser Irans regering att angrepp från USA blir mindre troligt med tanke det instabila läget i Irak och i Afghanistan. Tillsammans med oenigheten i Säkerhetsrådet anser Teheran att de har övertaget. (EncB:2006)

2006 sep Ryssland som stött bygget av Irans första kärnkraftverk som påbörjades på 1970-talet är överens med Iran om att den första reaktorn skall startas e 12 månader. Ryssland skall börja leverera kärnbränsle i mars 2007. Efter användning skall det återsändas till Ryssland. (ui.se)

2006 dec Allmänt val till Expertrådet som utser högste andlige ledare. Rafsanjani tar dubbelt så mycket röster som Ahmadinejads främste rådgivare ultrareaktionäre ayatolla Yazdi. I kommunalvalet tappar Ahmadinejads krafter. (22+25, Vpol 2008:4+ui.se)

2006 dec Ahmadinejads parti klarar sig dåligt i lokalval medan hans konkurrent bland hökarna, Teherans polischef Qalibafs grupp, går fram. (164 Arjomand+EncB: Ahmadinejad+ui.se)

2006 dec General i Revolutionsgardet, vice försvarsministern Asghari hoppar av i Turkiet. Han har gjort goda affärer i Syrien i oliver och olivolja. (155, Arjomand)

2006 dec Ahmadinejad ordnar konferens för att ifrågasätta Förintelsen. Khameneis utrikesrådgivare vägrar delta i mötet. (22, Vpol 2008:4+158 Arjomand)

2006 23 dec Säkerhetsrådet inför sanktioner mot handel som kan knytas t urananrikning eller utveckling av robotar i Iran. Majlis röster för att minska samarbetet med IAEA med siffrorna 161-15. (EncB:2006)

2007 Inflationen har stigit till 20 procent. (22, Vpol 2008:4)

2007 Nya Imam Khomeyni International Airport invigs. Ett revolutionsgardesföretag förvalta och driva flygplatsen. (27, Vpol 2008:4)

2007 Iran börjar förse shiitiska grupper, ffa Mahdiarmén, inne i Irak med vapen. (EncB:2008)

2007 jan En hårdför falang bryter sig ur Ahmadinejads parti. (164 Arjomand)

2007 mar 15 brittiska matroser o marinkårssoldater inspekterar handelsfartyg f misstänkt smuggling till Irak. De grips av iranska marinen som hävdar det skett på iranskt vatten.

2007 mars Ryssland skall enligt avtalet från september 2006 börja leverera kärnbränsle, men skjuter upp det o hävdar att Iran inte betalat i tid. Iran förnekar det. (ui.se)

2007 apr Sex man ur Basijmilisen (knuten t Revolutionsgardet) frikänns efter påtryckningar från Ahmadinejad o hans allierade ayatolla Mesbah-Yazdi. Männen deltog i en mordvåg 2002 mot påstådda sexuella syndare. (162 Arjomand)

2007 4 apr Ahmadinejad släpper de fångna brittiska militärerna "som en gåva" till brittiska folket. (ui.se)

2007 maj De första formella iransk-amerikanska kontakterna sedan 1980 vid ett möte mellan USA:s och Irans ambassadörer i Bagdad om Irak. (ui.se: Utrikespolitik och försvar)

2007 juni Ahmadinejad inför bensinransonering på 120 liter/bil och månad. Det motverka den omfattande smugglingen till grannländerna av billig bensin. (24, Vpol 2008:4)

2007 11 juni 57 iranska ekonomer kritiserar i öppet brev Ahmadinejad för att strunta i problemen på hemmaplan och för att för en skadlig utrikespolitik just när oljepriserna kunnat ge goda möjligheter. (EncB:2007)

2007 juli Expertrådets ordförande ayatolla Meshkini dör. (ui.se)

2007 sep Rafsanjani väljs t ordförande i Expertrådet. (22, Vpol 2008:4+EncB: Rafsanjani)

2007 sep Ahmadinejad besöker New York och försäkrar att Iran inte kommer att tillverka något kärnvapen. På Columbia University säger han att det inte finns några homosexuella i Iran och att Förintelsen behöver utredas ytterligare. (EncB:2007&Ahmadinejad)

2007 nov Angreppen på oppositionstendenser hårdnar. Ahmadinejad fördömer alla som försöker mjuka upp den hårda linjen i kärntekniktvisten, o kallar dem förrädare. Efter ett par dagar kallas hans hantering av kritiker omoralisk, ologisk och illegal i en konservativ tidning, närstående andlige ledaren Khamenei. (ui.se)

2007 dec Tvisten med Ryssland om betalning av kärnbränsle till Irans första kärnkraftverk i Bushehr löst. Ryssarna levererar ffg några dagar senare. (ui.se: Kärnteknik)

2007 dec Amerikansk underrättelserapport säger att Irans kärnvapenprogram avbröts 2003 och inte återupptagits sedan dess. (ui.se: Utrikespolitik och försvar)

2008 Ekonomin försämras m inflation o arbetslöshet trots goda oljeinkomster o handelsöverskott. Korruptionen tilltar. (EncB:2008)

2008 jan Väktarrådet underkänner 2200 av de 7000 kandidaterna till parlamentsvalet i mars. Det är mest reformanhängare. Khomeynis sonson stoppas bla. (ui.se)

2008 feb Väktarrådet avslår presidentens planer på att lägga ett antal statliga verk under sin direkta kontroll. (22, Vpol 2008:4)

2008 mitt feb Väktarrådet backar och godkänner 1000 av dem de strukit från vallistorna. (ui.se)

2008 3 mars Säkerhetsrådet antar sin tredje resolution m sanktioner mot Iran, res 1803. (EncB:2008)

2008 14 mars Parlamentsval. De konservativa behåller majoriteten, men är splittrade i flera falanger under populisten Ahmadinejads styre. Han får kritik av ledande personer i regimen, bla Rafsanjani framför allt för den svaga ekonomin. Väktarrådets utrensningar bland kandidaterna gör att reformister bara tävlar om hälften av mandaten. Reformisterna går fram lite. (4, Vpol 2008:4+ EncB:2007+ui.se)

2008 31juli Säkerhetsrådet varnar sedan Iran provskjutit långdistansrobotar, för nya sanktioner om inte rådets krav följs. (EncB:2008)

2008 8 sep Revolutionsgardet och armén genomför krigsspel. (EncB:2008)

2008 sl sep Sedan Iran vägrat minska sina kärnaktiviteter inför Säkerhetsrådet nya villkorade sanktioner: frysning av tillgångar o handel med robotar. (EncB:2008)

2008 23 sep Ahmadinejad säger inför FN:s generalförsamling att Israel är nära kollaps och att sionisterna dominerar USA på ett förrädiskt och dolskt sätt. (EncB:2008)

2008 nov Iran säger att de har över 5000 centrifuger för att anrika uran i anläggningen i Natanz och att de fortsätter anrikningsprogrammet. Tidigare på hösten har IAEA rapporterat att de skaffat fler centrifuger. (EncB:2008)

2009 I presidentvalet får reformisten Mir Hussein Mousavi stöd av Rafsanjani. Trots Mousavis popularitet vinner Ahmadinejad. I oroligheterna som följer grips Rafsanjanis dotter o andra släktingar. Själv håller han sig borta. (EncB: Rafsanjani)

2009 våren Vid det iranska nyåret låter nye presidenten Obama i USA hälsa det iranska folket att han önskar en bred diplomatisk dialog med Iran. (EncB: 2009)

2009 mars Talesman för Riksåklagarämbetet förklarar att de stängt fem miljoner hemsidor för att de varit mot etik och religiös identitet. (159 Arjomand)

2009 4 juni USA:s president Obama erkänner USA:s inblandning i kuppen 1953. Det är första officiella medgivandet. Ses som en försoningsgest mot Iran. (AFP 20090604: Obama admits)

2009 12 juni Presidentval. 85% deltar. (Larousse)

2009 13 juni Ahmadinejad förklaras som vinnare till mångas förvåning. Mousavi kräver att resultaten granskas. Khamenei är tyst o oroligheter rasar under en vecka. (EncB:2009)

2009 14 juni Basijmilisen attackerar sovsalarna på Teherans universitet. Minst 7 döda. (170 Arjomand)

2009 15 juni Mousavi utlyser demonstration i protest mot valresultatet, men stoppar den i sista stund. Ändå går över en miljon människor ut. Både Mousavi, Khatami och Karrubi deltar utan att leda marschen. Slutet av demonstrationen blir våldsam med minst 15 dödsfall. (169 Arjomand)

2009 16 juni Flera reformistiska ledare grips. (170 Arjomand)

2009 18 juni Stor sorgemarsch för de döda. Slagordet är Gud är stor och demonstranterna kräver respekt för sina röster och att republiken skall bestå. (170 Arjomand)

2009 19 juni Religiöse ledaren Khamenei uttalar sitt stöd f Ahmadinejad i fredagsbön. Khamenei säger att ledarna för oppositionen kommer att hållas ansvariga för "kaos, våld och blodsutgjutelse". Han ökar också polis o Basijmilisens insats mot kravallerna.(EncB: Iran/2009+170 Arjomand)

2009 22 juni Väktarrådet finner att 50 valkretsar rapporterat in fler röster än väljare. Det innebär 3 miljoner väljare, men enl Rådet påverkar det inte resultatet. Enl oppositionen har tre gånger så många valkretsar överrapporterat. Neda Agha-Soltan skjuts ihjäl av milis under demonstrationerna och blir en symbol för motståndet när en film av hennes död läggs på Youtube. [Enl andra uppgifter 20/6](EncB+NE 20090622&20090629)

2009 juli Protesterna dör undan. Fram t i mitten av juli hade närmare 200 människor dödats, och tio gånger så många gripits enl Arjomand. NE skriver om över 4000 gripna. De döda är 36 enligt officiella siffror, mer än dubbelt så många enligt oppositionen, uppger NE. Larousse skriver ett 60-tal döda, officiellt och 350 enl oppositionen. (EncB:2009+168 Arjomand+NE: 2009+Larousse)

2009 aug Teherans chefsdomare mördas i attentat. (ui.se)

2009 1 aug Revolutionsgardet ordnar skådeprocess med 100 gripna reformister anklagade för att ha försökt starta en sammetsrevolution i samarbete med utländsk makt. Ytterligare tre rättegångar hålls. Storayatolla Montazeri talar om skådeprocesser o jämför med Stalins och Saddam Husseins domstolar. (170 Arjomand+ui.se: Aktuell politik)

2009 3 aug Ahmadinejad svärs in för en andra presidentperiod. [1 aug enl Larousse.] Majlis underkänner senare flera ministerutnämningar. (EncB+170 Arjomand+Larousse+ui.se)

2009 somm EU, med ordförandelandet Sverige, kritiserar domstolsprocessen mot gripna efter demonstrationerna. Leder t ordkrig. Frankrike kallar det skenrättegång. Iranska UD uppmanar EU att lämna Iran ifred. (ui.se)

2009 25 sep Iran berättar att de bygger en anrikningsanläggning utanför Qom och avvisar samtidigt ett avtal om att frysa utbyggnaden från de ledande västländerna. Trycket fr Frankrike USA o Storbritannien hårdnar. Iran avvisar Obamas tal om dialog. (NE: 2009+Larousse)

2009 18 okt 31 personer varav minst sex ledande revolutionsgardister dödas i självmordsattentat. Sunnitiska Guds soldater, Jundallah tar på sig skulden. (NE: 2009)

2009 nov Fem personer döms t döden för väpnat uppror i samband m sommarens demonstrationer. (EncB:2009)

2009 27 nov IAEA fördömer Iran för att ha hållit planerna på en kärnanläggning i nära Qom hemliga. (NE: 2009)

2009 dec Efter att tre av Ahmadinejads förslag t oljeminister underkänts pga bristande oljeerfarenhet utser Majlis en minister - en prestigeförlust f presidenten. (ui.se)

2009 20 dec Storayatolla Hossein Ali Montazeri dör. (NE: 2009+EncB: Montazeri)

2009 27 dec Åtminstone tio demonstranter skjuts ihjäl, bla Mousavis brorson. Demonstrationen följer på storayatollan Montazeris död. Han hade kritiserat valresultatet. Enl Landguiden skjuts Mousavis brorson och de övriga ihjäl vid demonstration 26 dec, högtiden ashura. (EncB: Iran/2009+ui.se)

2010 jan Oppositionsledaren Mehdi Karroubi beskjuts vid en sorgehögtid för dödade aktivister. Basjimilisen omringar o kastar sten mot bygganden där ceremoni hålls. Polisen ingriper först efter flera timmar. (ui.se)

2010 sl jan Två av dem som dödsdömt efter sommarens kravaller avrättas, bla en 20-åring vars advokat säger att han aldrig var med men erkänt efter hot mot sin familj. (ui.se)

2010 feb Mousavi fördömer regimen o talar om tyranni och att den islamska revolutionen misslyckats o att diktaturen från shahens tid inte utplånats. (ui.se)

2010 16 maj Fransyskan Clotilde Reiss släpps från Iran i utbyte mot Vakil Rad som dömts för mordet på Shapur Bakhtiar i Paris 1991. (NE: 2009+Guardian 20100516)

2010 17 maj Iran avtalar med Brasilien och Turkiet om att de skall mellanlagra 1200 kg låganrikat uran fr Turkiet o få 120 kg uranbränsle, anrikat men oanvändbart för vapen. (Larousse)

2010 juni USA får med FN:s säkerhetsråd på skärpta sanktioner mot Iran. Det stöds av Ryssland o Kina. Brasilien o Turkiet går emot.. EU inför än hårdare sanktioner. (ui.se:Utrikespol..)

2010 juli Två självmordsbombare dödar 28 personer i Zahedan, varav flera från Revolutionsgardet. Jundollah tar på sig skulden. (ui.se Aktuell politik)

2010 juli Den officiella nyhetsbyrån säger att två dömts till döden f mord på aktivister gripna 2009. Tidigare sas att de gripna dött av sjukdom. (ui.se Aktuell politik)

2010 aug Attentatsförsök mot Ahmadinejad. (ui.se Aktuell politik)

2010 28 sep Bloggaren Hossein Derakhshan döms till rekordlånga 19, 5 års fängelse f samarbete med fientliga stater o att ha förolämpat det som är heligt. Han är enligt Reportrar utan gränser offer för strid mellan Revolutionsgardet o underrättelsetjänsten. Bloggaren Vahid Asghari hotas av dödsstraff. (www.rsf.org)