Mobil framtid. Mobiltelefonin förändrar samhällen runt om i världen - på gott och ont. I Indien tar fiskare och bönder allt mer hjälp av mobiltelefoner för att få så bra betalt som möjligt för fångster och skörd. Men i östra Kongo pågår ett av världens grymmaste krig om kontrollen över de gruvor som bryter metaller som behövs för att tillverka mobiltelefoner. Och när gamla telefoner kastas så blir de ytterligare ett problem i Afrika. De hamnar på livsfarliga soptippar i länder som Ghana.

Lena Scherman och fotograf Simon Stanford reste till miliskontrollerade områden i östra Kongo för att se hur brytningen av konfliktmineralerna går till. Och de kom hem med unika bilder från ett av världens farligaste områden. Där finns några av världens mest eftertraktade mineraler: mangan, tenn, tantal och tungsten - nödvändiga för att sätta samman dagens mobiltelefoner. Brytningen sker under kontroll av krigsherrar som i decennier begått övergrepp och krigsförbrytelser mot lokalbefolkningen.

Gruvarbetaren Uwimana Rukwishe berättar för Lena Scherman om hur brytningen av konfliktmineralerna går till. Foto: Simon Stanford/SVT Lena och Simon fann män med hackar och spadar som gräver fram de dyrbara metallerna som ingår i våra mobiltelefoner. De mötte kvinnor som för hand, med sina barn i knät, utvinner de hälsofarliga metallerna. Men ett ännu större problem för lokalbefolkningen verkar vara det stopp för gruvbrytningen av konfliktmineraler som den Kongolesiska regeringen försökt införa under tryck från omvärlden. Det hotar nämligen att beröva lokalbefolkningen den enda inkomst de hade och skapat ny oro i området.

Fiskaren Henry i Kerala tjänar mycket mer nu då han kan ringa uppköparna redan då han är på väg in med sin fångst av sardiner.Foto: Simon Stanford/SVT Men de färdiga telefonerna säljs inte bara i väst. Över 4,5 miljarder människor har ett mobilabonnemang idag, och miljontals fattiga runt om i världen kan nu ta sig ur fattigdom, höja sin kunskapsnivå och delta i samhället. Ett exempel är Indien där fiskare och bönder nu använder mobilerna för att få högre pris för sina varor och det har på kort tid höjt levnadsstandarden för miljontals människor. Malin Mendel Westberg följde med på en fisketur och talade med Keralas IT-kommission om mobilens betydelse för Indiens tillväxt.

Unga pojkar bränner elektronikskrot från datorer och mobiler på en soptipp utanför Ghanas huvudstad Accra.Foto: Marco Nilson/SVT Men telefonens livslängd är kort, och när den tjänat ut kommer den tillbaka till Afrika, där återvinningen av metallerna sker under osäkra förhållanden i livsfarliga ångor. Erika Bjerström och Marco Nilson har besökt en soptipp i Ghana där ett livsfarligt arbete pågår. Unga män och pojkar sorterar och bränner elskrot för att återvinna de värdefulla metallerna som en gång utvanns i östra Kongo. Men det sker till priset av deras hälsa. Blodprov visar att de som jobbar på tippen har höga värden av minst tolv tungmetaller i sina kroppar.

Så varför ska Afrikas fattiga betala för det mobila framstegståget?
Är det ens möjligt att reglera konfliktmineralerna och den giftiga återvinningen?
Eller betyder det att man hejdar utvecklingen för dom som har mest att vinna?

Programledare: Lena Scherman