Dokument hos Norges motsvarighet till Sida avslöjar Muhammad Yunus hemliga transaktion.

Sverige ville mörka hur biståndspengar fördes ut

Nobelpristagaren Muhammad Yunus förde i hemlighet över 608 miljoner norska kronor från sin egen mikrobank till ett nystartat bolag.
Svenska Sida, som var en av bankens biståndsgivare, ville inte att uppgifterna skulle komma ut.

Uppdrag granskning har tagit del av hemliga dokument hos Norad, Norges motsvarighet till svenska statens biståndsorganisation Sida.
Dokumenten avslöjar en tidigare okänd transaktion som gjordes i december 1996.

Då förde Muhammad Yunus över 608 miljoner norska kronor från sin mikrobank Grameen Bank till ett nystartat bolag kallat Grameen Kalayan. Till största delen handlade det om biståndspengar som Norge, Sverige och andra länder skänkt.

Av en slump upptäckte en handläggare på den norska ambassaden transaktionen mellan banken och det nya bolaget. Handläggaren larmade hem till Norad, som reagerade kraftigt på att pengarna saknades hos Grameen Bank.

Muhammad Yunus hävdade att de förts över för att undvika framtida skatter, men både norrmännen och myndigheterna i Bangladesh krävde att pengarna skulle föras tillbaka till Grameen Bank.

Norska ambassaden kontaktade också Sverige för att få stöd i kravet på återbetalning. Trots att Sverige, genom biståndsorganet Sida, bidragit med 190 miljoner kronor till Grameen Bank blev svaret - nej.

I Sidas arkiv har Uppdrag granskning hittat ett brev som avslöjar hur Sverige ville lägga locket på.
Franck Rasmussen på svenska ambassaden skriver att han instinktivt tror att Grameen Bank gjort rätt och rekommenderar att man inte ska agera. Det kan riskera bankens verksamhet och rykte, anser Rasmussen.

Och Muhammed Yunus är rädd för precis samma sak.
I ett personligt brev till den dåvarande chefen för Norad varnar Muhammad Yunus för konsekvenserna om saken får offentlig spridning.
- Om människor som inte stödjer Grameen får tag i det här brevet kan vi få riktigt stora problem i Bangladesh, skriver Yunus.

Hela affären slutade i en kompromiss. 170 miljoner av de 608 fördes tillbaka till banken. Resten av pengarna stannade i Grameen Kalyan. Och Norad hemligstämplade alla dokument.

Uppdrag granskning har vid upprepade tillfällen försökt få svar på hur Norad kunde gå med på en kompromiss.

I en egen rapport om Kalyanaffären hävdar Norad att en tredjedel av pengarna blev tillbakaförda i enlighet med kompromissen. Man drar också slutsatsen att de många miljonerna norska biståndspengarna inte på något vis har missbrukats.

Georg Andrén.
Den svenske ambassadtjänstemannen Franck Rasmussen vill idag inte kommentera brevet han skrev med en rekommendation om att ligga lågt med uppgifterna.
Georg Andrén, biträdande enhetschef på Sida, försvarar Rasmussens överväganden.
- Vi ser fortfarande Grameen Bank som en viktig, stor aktör i Bangladesh, så jag tycker inte att det är konstigt, säger han.
MMen det är väl bra att alla oegentligheter kommer upp till ytan så att man kan göra något åt dem?
- Absolut, absolut, absolut.
Men det här är ju tvärt om?
- Nej, jag håller inte med om det, han säger inte att det här ska vi hålla tyst om. Det står inte i brevet, utan det jag läser in i det här, om det här får fel proportion så kan det skada.

I december 2010 skriver Muhammed Yunus själv om Kalyanaffären. Han hävdar tvärtom att samtliga pengar fördes tillbaka till Grameen Bank.

Uppdrag granskning har inte hittat några dokument som bekräftar den versionen.

Reportage: Tom Heinemann
Svensk bearbetning: Johanna Bäckström Lerneby
Text: Peter Bagge

• Tweet