Få har undgått att ekologisk mat är bättre för miljön än konventionellt producerad. Att den är etiskt mer försvarbar är också väl känt, då djuren får bättre möjligheter att leva efter sina naturliga behov. Vad få människor känner till är att ekologisk mat också är nyttigare för dig som äter den. Läs vidare och lär dig hur. Låt produktionen ta sin tid.

Egentligen är det självklart att en grönsak, frukt eller annan mat som produceras behöver en viss tid på sig. Om man stressar fram livsmedel snabbare hinner de inte ta upp samma mängd mineraler ur jorden, och de hinner inte heller bilda lika mycket vitaminer och antioxidanter. Det sistnämnda näringsämnet är mycket intressant eftersom det egentligen handlar som en lång rad ämnen vars gemensamma egenskap är att de skyddar mot oxidation. Eftersom de gör det kan de liknas vid människans livselixir och skyddar mot hjärt-/kärlsjukdom, cancer, infektioner, diabetes typ 2 och för tidigt åldrande. Ekologisk mat har i genomsnitt högre halt av antioxidanter, vilket har visats i ett antal studier (1). När en grönsak inte besprutas får den inte något syntetiskt skydd mot t ex skadeinsekter, och därför måste den producera mer av sina egna "gifter". Det som är gift för en insekt, bakterie, virus eller mögelsvamp gör ingen skada för människan. Tvärtom är dessa ämnen ofta bra för matsmältning, immunförsvar och kan ta död på tumörceller. Namnet på dessa ämnen är fytonutrienter, och ju mer vi får i oss desto bättre är det. Ekologisk mat har i genomsnitt ett högre innehåll.

Mumsigare mjölk
För mjölkdrickaren finns det anledning att välja den ekologiska mjölken framför konventionell. Dels verkar många tycka att den smakar bättre, men den har också bättre fettinnehåll. Den innehåller t ex mer omega-3 och CLA (2). Dessa är fleromättade fetter med goda effekter på hälsan, och CLA har till exempel visat sig kunna minska kroppsfettet något hos den som konsumerar det. Omega-3 känner vi väl till att det är viktigt både för hjärnan, hjärtat och det mesta av övriga kroppen. Dessutom är kvoten mellan omega-3 och omega-6 bättre hos ekologisk mjölk, vilket kan minska inflammationer i kroppen (3). Barn som får ekologisk mjölk har också lägre risk att drabbas av eksem (4). Exakt vad det beror på är svårt att säga, men kanske ligger den bättre fettkvaliteten bakom?

Undvik gifterna
Ett stort antal studier visar att bekämpningsmedelsrester hamnar i våra kroppar efter att ha konsumerat konventionella livsmedel. Halterna varierar och det är svårt att veta om de verkligen gör någon skada, men eftersom de garanterat inte gör någon nytta är det säkrast att undvika dem. Barn som äter ekologiskt utsätts för betydligt lägre nivåer bekämpningsmedel, vilket lätt kan mätas med hjälp av blodprov eller urin. Detta gäller givetvis även vuxna, och viss forskning tyder också på att halten tungmetaller som t ex kadmium är lägre i den ekologiska maten. Svensk forskning visar dessutom att ekologiska grönsaker tenderar att ha lägre nitratnivåer än andra. Nitrat kan vid uppvärmning ombildas till nitrit vilket är cancerframkallande och även ge andra hälsoproblem. Slutsatsen av all denna kunskap är att ekomat också är egomat och att vi faktiskt mår bättre av den.

Källor:
1. Di Renzo L, Di Pierro D, Bigioni M, Sodi V, Galvano F, Cianci R, La Fauci L, De Lorenzo A. Is antioxidant plasma status in humans a consequence of the antioxidant food content influence? Eur Rev Med Pharmacol Sci. 2007 May-Jun;11(3):185-92.

2. Croissant AE, Washburn SP, Dean LL, Drake MA. Chemical properties and consumer perception of fluid milk from conventional and pasture-based production systems. Dairy Sci. 2007 Nov;90(11):4942-53.

3. Ellis KA, Innocent G, Grove-White D, Cripps P, McLean WG, Howard CV, Mihm M. Comparing the fatty acid composition of organic and conventional milk. J Dairy Sci. 2006 Jun;89(6):1938-50.

4. Kummeling I, Thijs C, Huber M, van de Vijver LP, Snijders BE, Penders J, Stelma F, van Ree R, van den Brandt PA, Dagnelie PC. Consumption of organic foods and risk of atopic disease during the first 2 years of life in the Netherlands. Br J Nutr. 2007 Aug 29;:1-8.

Fredrik Paulún