Gäller det ditt matavfall eller vill du begränsa dig till trädgårdsrenset? Bor du i flerfamiljshus och undrar vad det då finns för möjlighet? Kompostering är inte svårt. Det handlar bara om att vara noga och följa några handfasta regler.

• Varför kompostera?
• Problem och åtgärder
• Behållare
• Vad kan man kompostera och inte?
• Det här kan du använda som strömaterial
• Skaffa tillstånd

Matavfall
Hälften av ditt hushållsavfall är komposterbart. Istället för att skicka det med sopbilen kan du lägga det i en kompostbehållare och spara både pengar och miljö.
- Gör det enkelt för dig, råder Gunnar Eriksson, som själv har komposterat hushållsavfall i många år och numera säljer komposttillbehör.
När han öppnar locket på sin kompostbehållare slår en söt, citruslikande doft emot oss.
I komposten ligger matavfall blandat med sågspån och plastpåsar.
- De biologiskt nedbrytbara påsarna är enkla att knyta ihop och slänga ner i komposten utan att behöva gå in igen med en kladdig hink som ska diskas. Påsarna bryts ner i komposten i samma takt som maten, förklarar han.

Fyra familjer i grannskapet samsas om behållaren. En rund grön tunna i plast som rymmer 250 liter och töms två gånger per år, höst och vår. Förutom tillgång till frodig mylla tjänar varje familj ett par hundralappar per år i minskade sophämtningsavgifter.

Steg ett - beräkna
Börja med att välja en kompostbehållare. Utgå ifrån att varje hushållsmedlem producerar ungefär tre till fyra liter matavfall i veckan. En behållare som rymmer 200-400 liter är lagom för en familj på fyra personer. Hellre en för stor behållare än en som är för liten.

Placera behållaren på ett bekvämt avstånd från bostaden. Fundera också på vilket strömaterial du ska använda och avsätt plats för det.
Du behöver inte ansöka om tillstånd för att börja kompostera hushållssopor men många kommuner vill att du anmäler det skriftligt. Kolla med miljöförvaltningen vad som gäller.

Steg två - vårda
Enligt Gunnar Erikssons erfarenhet har den som inte fuskar med de tre viktigaste principerna störst förutsättning att lyckas; att mikroorganismerna i komposten har det lagom fuktigt, får näring och kan andas.

I nedbrytningsprocessen bildas mycket vatten. För att matavfallet inte bara ska bli en blöt massa behövs någon form av strömaterial som suger upp vätan. Träspån ger ett bra resultat. Det finns pressat spån i form av värmepellets att köpa i de flesta bensinstationer. Flis, papper eller torra löv är bra komplement. Men se upp så att det inte blir för torrt, då avstannar processen. Avfallet ska hålla ihop när du lyfter upp en bit och kännas som en fuktig svamp när du kramar det i handen. Det ska ånga lite då du rör runt i det, då är processen aktiv. Har det bosatt sig maskar, gråsuggor och hoppstjärtar i komposten så är det ett tecken på rätt fuktighet.

För vått material blir syrefattigt och leder till att avfallet i stället börjar ruttna. Många tror att man luftar bäst genom att röra om i komposten, men så enkelt är det inte, menar Gunnar Eriksson. Är det för blött så spelar det ingen roll hur mycket du rör. Det viktiga är att uppnå rätt konsistens och luftighet genom lagom mängd strömaterial. Då får du rätt sorts bakterieflora och slipper lukt och flugor. Rör om då och då men inte för djupt. Det är inte bra att få ner färskt materialet i botten där processen kommit längre.
Perfekt resultat har du uppnått om det färdiga kompostmaterialet har en prydlig skiktning.

Steg tre - cirkeln sluts
Efter ungefär ett halvår till ett år har dina matrester blivit mull.
Med en bra behållare går det lätt att öppna en sida och tömma. I botten lägger du tillbaka det avfall som ännu inte är färdigförmultnat. Det utgör en bra grogrund för mikroorganismerna i en ny kompost. Den som har tillgång till trädgård har nu ett perfekt jordförbättringsmedel för sina grödor. Har du ingen egen täppa finns det andra som blir garanterat glada att få din kompostmull, tror Gunnar Eriksson. Tänk på att kompostmull från matavfall är mycket näringsrikt. Det behöver blandas med fem lika delar jord innan den brukas för att inte "kväva" plantorna.

Cirkeln är sluten. När mullen kommer i jorden ger den näring och livskraft till ny växtlighet.

Trädgårdsavfall
Kurser i kompostering har blivit allt populärare, konstaterar Lars Engström, trädgårdsmästare vid Rosendals trädgård på Djurgården i Stockholm. Han tror det beror på att människor fått en ökad lust att göra något konkret för miljön.
- Att kompostera sitt trädgårdsavfall är en enkel handling som ger ett direkt och mycket tillfredställande resultat. Efter ett knappt år kan du stoppa in handen i din före detta avfallshög och få ut fuktig mull som doftar friskt och gott, det hör till höjdpunkterna i livet, tycker Lars Engström.
Hans budskap är enkelt:
- Börja se ditt avfall som en resurs.
Istället för att packa trädgårdsavfallet i säckar och köra iväg det till återvinningsstationen kan du anlägga en egen kompost som året efter ger dig fin, näringsrik mull. Därefter behöver du ingen konstgödning, du får ändå frodiga, livskraftiga blommor och näringsrika grönsaker, lovar Lars Engström.

Sätt igång din lövhög
Många har en löv- och rishög i ett hörn av tomten. Visserligen omvandlas högen så småningom till jord, men vill du få en mer effektiv nedbrytningsprocess som ger näringsrik mull ett år senare så bör du planera medvetet. Ägna en helg åt förberedelserna. Börja med att sortera trädgårdsavfallet i högar.
- Ta bort stora grova pinnar, föreslår Lars Engström. De bryts inte ner på ett år och är bara i vägen då materialet är färdigt. Luft får du in i komposten ändå.
Lägg sedan komposten genom att varva löv, blomrester och annat trädgårdsavfall, eventuellt med vegetabiliskt matavfall, dynga och lite jord. Bygg en avlång limpa direkt på marken eller placera i en enkel kompostbehållare. Avsluta med att lägga gräsklipp eller halm över, för att hålla värmen. Sedan kommer processen igång av sig själv, lovar Lars Engström. En trädgårdskompost av det här slaget ska inte fyllas på, utan får arbeta ostört.

Kompostera ekologiskt
Rosendals trädgård utgår från ett biodynamiskt odlingssätt där kompostmaterialet är en förutsättning för odlingen eftersom inga andra jordförbättringstillsatser används.

Vill du kompostera helt giftfritt så tänk på att inte lägga i växter som blivit besprutade. Använder du matavfall så var uppmärksam på att citron-, banan- och apelsinskal ofta är hårt besprutade.

Storskalig kompostering
Flera kommuner runt om i landet erbjuder nu de boende att hämta sorterade matrester från flerfamiljshus och villor. I Stockholm hämtas matavfallet av en särskild sopbil som transporterar avfallet till en biologisk behandlingsanläggning där det rötas till biogas eller omvandlas till jord. En förutsättning för att avfallet ska kunna komposteras biologiskt är att de boende sorterar rätt. För att underlätta det bidrar kommunen med både sorteringskärl och majsstärkelsepåsar.

Du som kör ditt trädgårdsavfall till en återvinningsanläggning bidrar också till en storskalig kompostering. Där omvandlas trädgårdsavfallet till jord som sedan säljs till privatpersoner och företag.

Lena Bäckman