Ulrika Knutson, Umberto Eco och Sissela Kyle. Foto: Carl Moberg

Pionjärkvinnor, konspirationer och fågelskådning

Han är författare, litteraturvetare, historiker och professor i semiotik. Med den meritlistan är det inte förvånande att Umberto Eco räknas som en av världens mest intellektuella. Nya romanen Begravningsplatsen i Prag gräver i bakgrunden till en av världens mest dramatiska konspirationsteorier ? att judarna försökte ta över världen. Dessutom undrar vi varför så många pionjärkvinnor stått i manlig skugga, tills nu. Och vi skådar fåglar med författaren till årets mest uppmärksammade bok, Frihet av Jonathan Franzen.

Umberto Ecos författarskap tar alltid avstamp i olika delar av den verkliga historien. Det mest kända exemplet är kanske debuten Rosens namn, en deckare som lika mycket är en historielektion i medeltidens filosofi och religion. Begravningsplatsen i Prag är inget undantag. Det är sent 1800-tal och vi får följa den minst sagt fördomsfulle huvudkaraktären Simone Simonini. Hans handlingar leder fram till författandet av en av historiens största konspirationer, nämligen Sions vises protokoll. Dokumentet som avfärdades som förfalskning redan 1921, har använts av bland annat Nazisterna i Tyskland, som ett bevis på att judarna hade planer på världsherravälde.

Flera kvinnliga pionjärer får äntligen den uppmärksamhet de förtjänar efter att ha stått i manlig skugga alldeles för länge. Det handlar om journalister, politiskt aktiva, en annonsdrottning och det erotiska geniet Rut Hillarp. Babel har bjudit Barbro Hedvall, författare till Vår rättmätiga plats om kvinnors kamp för rösträtt, Ulrika Knutson som skrev om Fogelstadgruppen i Kvinnor på gränsen till genombrott och Sissela Kyle som arbetat länge med att lyfta fram kvinnliga komiker. Tillsammans reder de ut varför det har dröjt till nu innan vi kan läsa om pionjärerna.

Den amerikanska författaren Jonathan Franzens familjehistoria Frihet har kallts decenniets roman. Kritiker, läsare, Barack Obama och Oprah Winfrey, ja alla är överens om storheten i hans författarskap. Men vi på Babel fick nys om en annan sida av Jonathan Franzen, nämligen fågelskådaren. Så, istället för att ställa alla de frågor han svarat på tusenfalt åkte Babel ut till Smithska udden utanför Göteborg för att jaga nya arter.

Maria Sveland står för veckans dokudikt. Hon beger sig till mataffären och reflekterar över beslutsångest, medvetenhet och sexuella symboler i hyllorna.

• Tweet