Stig Larsson och Horace Engdahl. Foto: Johan Knutsson

Vännerna Stig Larsson och Horace Engdahl

Det är två vänner sedan länge, med två helt olika livsöden och bakgrunder. En überintelektuell, ett geni. Horace Engdahl och Stig Larsson sitter i studion i veckans Babel föra att prata om sina nya böcker, om vänskapen, droger och postmodernism. Dessutom har Babel tagit sig ner i Moskvas tunnelbana för att ta reda på mer om en av vår tids största försäljningssuccéer ? Metro 2033.

Året är 1977. Efter en föreläsning om den ideologiska statsapparaten hamnar Stig Larsson och Horace Engdahl på samma efterfest. Det är starten på en vänskap mellan två i grunden olika människor. I veckans Babel berättar Stig Larsson och Horace Engdahl vad de har betytt för varandra.

Då på 70-talet fick Horace Engdahl läsa några av Stig Larssons texter. Han fick rådet att skriva dubbelt så mycket och så kom debuten Autisterna. Sedan dess har Stig Larsson skrivit ett tjugotal böcker, både romaner och poesisamlingar. Den ena är aldrig lik den andra. Dessutom har han skrivit manus och regisserat för både teater och film. Nu är Stig Larsson aktuell med Realism efter 10 års tystnad. Boken består av två teatermanus och ett filmmanus.

Horace Engdahls första essäsamling Den romantiska texten om romantikens poesi gav honom en doktorstitel. Därefter följde fler essäsamlingar och dans- och litteraturrecensioner. Han blev invald i Svenska Akademien 1997 och 2 år senare blev han ett bekant ansikte för hela Sverige som akademiens ständige sekreterare. Horace Endahls nya bok Cigaretten efteråt är en slags mikrobetraktelser över livet, små aforismer om allt i från Google till Goethe.

Båda två var med och grundade tidsskriften Kris på 70-talet, och med Stig Larssons driv och Horace Engdahls kunskap fick den smala och otillgänglig Kris ett stort genomslag i kultursverige. Kris lyfte fram de franska postmodernisternas idéer och svenskt kulturliv pratade om Jacques Derrida och Michel Focault. Nu frågar vi oss vad Stig Larsson och Horace Engdahl egentligen har ställt till med. Vi lever ju alla postmodernt med våra olika identiteter, högt är lågt och lågt är högt.

Babel tar sig den här veckan an rysk science fiction och speciellt då böckerna Metro 2033 och Metro 2034 av Dmitrij Gluchovskij. Det är en post-apokalyptisk värld, de människor som överlevt kärnvapenkriget har skapat en ny tillvaro i världens största atombombssäkra bunker - Moskvas tunnelbana. Babels reporter Maria Magnusson följde med författaren ner i mörkret där den sista spillran av civilisationen kämpar för sin överlevnad.

• Tweet